Lagstiftningens inverkan på vinkonsumtionen i Sverige 1991-
2001
Denna uppsats studerar hur tre specifika förändringar har påverkat efterfrågan på vin mellan åren 1991-2001. Med dessa tre förändringar avses Sveriges medlemskap i EU, införandet av lördagsöppet på alla Systembolag i Sverige samt förändrade skattesatser på vin. Uppsatsen inleds med en övergripande beskrivning av Sveriges alkoholkonsumtion, vilken alkoholpolitik som för närvarande förs, samt en mer ingående beskrivning av de tre specifika förändringarna. Därpå utformas en loglinjär modell grundad på ekonomisk teori. Resultaten av modellen visar att vin kan klassificeras som en normal vara med hög egenpriselasticitet samt att både sprit och öl kan klassas som substitut till vin. När det gäller de tre förändringarna som studien syftar på visade estimeringarna att efter Sveriges inträde i EU minskade efterfrågan på vin och efter införandet av lördagsöppet ökade efterfrågan. Skatteförändringarna som skett under den valda tidsperioden har givit olika resultat, varför det inte går att dra några generella slutsatser huruvida en skattehöjning medför en minskad efterfrågan och vice versa. Detta kan bero på att de individer som konsumerar vin inte är särskilt känsliga för skatteförändringar på vin