Varje Är dör 125 mÀnniskor i Sverige i alkoholrelaterade trafikolyckor och Ànnu fler skadas. Detta medför stora kostnader för samhÀllet och lidande för de som drabbas. Unga vuxna Àr överrepresenterade i olycksstatistiken för alkoholrelaterade olyckor. Syftet med studien var att undersöka unga vuxna högskolestuderandes (mellan 18-24 Är) vanor och attityder till alkohol och bilkörning. Vi gjorde en enkÀtstudie pÄ en högskola.

The aim of this study is to increase understanding about addiction recovery. More specifically, we want to know what people who have had problems with alcohol and/or other drugs perceive as helpful and important for their recovery process and how we can understand this process.The study was conducted by means of qualitative semi-structured interviews with four people who have had alcohol and/or other drug problems. The analysis is based on a transtheoretical model of change from addictive behaviours, coping, interactionist theories and also a recovery perspective, inspired by research on recovery from mental illness . Main findings are that recovery from addiction can be understood as an individual process that takes place in a social context and can follow expected phases, although there are large individual differences in the process. Through the recovery process it has been of importance to the participants in the study to redefine themselves and their problems, get support from others, find ways to cope with their problems, get involved in meaningful activities and to expand their social roles.

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

BakgrundÖverkonsumtion av alkohol Ă€r ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka bĂ„de kroppslig och sjĂ€lslig skada hos individen. DĂ€rför pĂ„trĂ€ffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvĂ„rden. Tidigare forskning har visat att vĂ„rdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan pĂ„verka bemötandet. Samtidigt har alla rĂ€tt till vĂ„rd pĂ„ lika villkor, oavsett vad de har för problem.SyfteStudiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvĂ„rd.MetodFör att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades.

Bakgrund: Alkohol leder till hÀlsoproblem i befolkningen. SlutenvÄrden Àr en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rÄdgivning vid hög alkoholkonsumtion Àr effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rÄdgivning Àr Ànnu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvÄrdnad dÄ patienten vÄrdas inom somatisk slutenvÄrd för alkoholrelaterad skada eller sjukdom.

I det dagliga arbetet som sjuksköterskor sker ofta möten med patienter med alkoholproblem inom alla olika kliniker. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och skall genomsyras av ett etiskt förhÄllningssÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mötet med patienter med alkoholproblem ur ett sjuksköterskeperspektiv. I resultatet presenteras olika faktorer som pÄverkar mötet för sjuksköterskan med patienter med alkoholproblem. Ett antal studier visar pÄ att attityder och förestÀllningar hos sjuksköterskan om hur en person med alkoholproblem fungerar pÄverkar mötet med patienter med alkoholproblem.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vilka förutsÀttningar personal inom socialt arbete har för att kunna arbeta med sÀkrare sex med sÀrskilt riskutsatta ungdomar och unga vuxna. För att undersöka detta har en enkÀtundersökning genomförts som skickats ut till fÀltverksamheter samt öppenvÄrdsmottagningar som i nÄgon utstrÀckning tar upp omrÄdet alkohol och droger. EnkÀten har skickats ut till 89 verksamheter i SkÄnes samtliga 33 kommuner. Sammanlagt har 229 svar inkommit, vilket motsvarar en svarsfrekvens pÄ 60,1 procent. HÀr framkommer att personalen har begrÀnsade förutsÀttningar att arbeta med sÀkrare sex och att de organisatoriska resurserna för att stödja detta arbete brister.

Den hÀr uppsatsen har sin utgÄngspunkt i staden Lund vid tiden för Sveriges nationella omröstning om totalt rusdrycksförbud 1922. Syftet Àr att belysa den lokala alkoholsyn och de lokala alkoholkulturer som möjliggjort stadens specifika valresultat; ett valresultat som visade det nÀst lÀgsta förbudsintresset i hela landet.Uppsatsen försöker beskriva hur stadens olika aktörer och samhÀllsskikt - sÄsom arbetare, akademiker, borgerlighet och nykterhetsrörelse - förhÄllit sig till alkohol och till förbudet. Med hjÀlp av bl.a. arkivmaterial och tidningsartiklar ges smÄ glimtar in i lundabornas alkoholrelaterade umgÀngesliv, och hur detta satte sina spÄr i valpropagandan.Uppsatsen visar hur alkohol anvÀnts för att organisera tillvaron, och inte minst dess avgörande betydelse som kÀlla till gemenskap och samvaro. En problematik som blir aktuell i arbetet Àr svÄrigheten att dra slutsatser utifrÄn kÀllor som inte ger tillfredsstÀllande information..

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvÄrdspersonal bemöter och vÄrdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av bÄde narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vÄrden. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrÄn relevans till syfte och frÄgestÀllningar.

Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.NivÄ: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att skapa förstÄelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stÀrka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen Àr av kvalitativ karaktÀr. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda pÄ tre olika företag, som alla Àr verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjÀlp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen Àr. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stÀrkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förstÄelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stÀrka legitimiteten.

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

Fenomenet runt alkohol och droger Àr ett av Sveriges största samhÀlleliga problem. Det Àr arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön pÄ sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohÀlsa och olycksfall pÄ sin arbetsplats. Det kan uppstÄ bÄde ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur nÄgra arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gÀllande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

Beroende och missbruk av alkohol och narkotika Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige. VÄrden av de skador och sjukdomar som uppkommer till följd av detta upptar en stor del av hÀlso- och sjukvÄrden, och dessa patienter Àr nÄgot som ambulanspersonal ofta stöter pÄ. Ett bra bemötande kan tyckas vara sjÀlvklart i arbetet med mÀnniskor, men studier har visat att de mÀnniskorna med alkohol eller narkotikaproblem ofta bemöts av fördomar. SjukvÄrdspersonal ska bemöta patienter med omtanke och respekt oavsett yttre faktorer och vÄrd skall ocksÄ ges utifrÄn mÀnniskors lika vÀrde. Syftet med arbetet Àr att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenhet av att möta patienter med missbruksproblematik.

De allra flesta mÀnniskor i vÄrt avlÄnga land Àr uppvÀxta med instÀllningen att inte sÀtta sig bakom ratten och köra nÀr de druckit alkohol eller tagit droger. Trots detta Àr det mellan 14 000 och 16 000 rattfyllerister som kör pÄ vÄra vÀgar per dag! Förutom att rattfylleristerna förorsakar stora risker för mÀnniskors lidande, orsakar han/hon Àven samhÀllet enorma kostnader. Polisen i vÄrt land har enastÄende möjligheter att övervaka nykterheten pÄ vÄra vÀgar genom olika verktyg sÄsom sÄllningsprov och Evidenzer. Ett annat arbete som pÄgÄr mot rattfylleri och drograttfylleri, Àr att polisen aktivt upprÀttar kontrollplatser vid till exempel systembolag, restauranger samt kring dygnet runt öppna bensinstationer och sÄ vidare. Huvudsyftet med rapporten Àr att Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka verktyg som Polisen kan anvÀnda för att effektivisera arbetet och minska rattfylleribrotten pÄ vÄra vÀgar.