Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

FörĂ€ldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och Ă„ngest för sitt barns situation. Barns missbruk innebĂ€r ofta bĂ„de fysiska och psykiska konsekvenser för förĂ€ldrar. FörĂ€ldrar i en sĂ„dan situation Ă€r dĂ€rför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jĂ€mförs förĂ€ldrars och professionellas syn pĂ„ studiens fem olika teman; att vara förĂ€lder till ett barn med drogmissbruk, stöd till förĂ€ldrar, bemötande frĂ„n SocialtjĂ€nsten, tillgĂ€nglighet och samverkan. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med förĂ€ldrar, FoU, SocialtjĂ€nsten och ÖppenvĂ„rden.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar Àr stÀndigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av förÀldrars instÀllning till alkohol och vilken inverkan den har pÄ ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta Àr viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.MÄnga tidigare studier visar pÄ att vÀnner och familj Àr det som har störst pÄverkan pÄ ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlÀrning som sker inom familjen. PÄ grund av avgrÀnsning sÄ fokuserar denna studie endast pÄ hur förÀldrarna pÄverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frÄgestÀllningar har besvarats genom en statistisk analys av StockholmsenkÀten (frÄn 2008).

Denna uppsats Àr en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan lÀnderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsÀgningar. Vid en överskÄdlig blick mellan lÀndernas arbetslagstiftning Àr det mycket som kan förefalla lika dÄ den svenska lagen om anstÀllningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljÞloven. Vid en nÀrmare studie upptÀcker man dock skillnader i lÀndernas rÀttstillÀmpning gÀllande synen pÄ alkoholmissbruk pÄ arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktÀr och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktÀr.

Svenskars syn pÄ samt konsumtion av alkohol har under de senaste decennierna förÀndrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska intrÀde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal alkoholpolitik och Àven pÄverkat gemene mans attityd till alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar attityder till alkoholkonsumtion. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr dÀr datamaterialet kommer frÄn en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, Är 2002, dÀr svenskarnas alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17?80 Är gamla som slumpmÀssigt valdes ut frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för nÄgra högskolestudentersalkoholvanor inom studentlivet. De frÄgestÀllningar som hÀrmed fokuserades pÄ blevhur studenterna sÄg pÄ sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde denbakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? PÄ vilket sÀttstudenternas alkoholvanor inverkade pÄ olika socialisationsprocesser? PÄ vilket sÀttstudenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt anvÀndes ensemistrukturerad intervjuform som Ätföljdes av en ram som fÄngade in olikahuvudteman. Urvalet bestod av Ätta intervjupersoner i Äldrarna 20-30 Är, varav fyravar mÀn och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero pÄ att mÀnniskor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress pÄ jobbet och/eller förÀldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svÄrare stressen Àr desto högre Àr alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och förÀldrastress genom sjÀlvskattningsenkÀter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-Ärsuppföljning.Resultatet visar pÄ att det inte finns nÄgra signifikanta skillnader i förÀldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika riskgrupper varken hos mödrarna eller fÀderna, dÄ de sjÀlva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar pÄ att man inte med sÀkerhet kan sÀga att mÀngden alkohol som konsumeras hos förÀldrar tenderar att bero pÄ att deras förÀldraskapskrav inte rÀcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller sÀkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera förÀldrastressen hos förÀldrarna..

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.

Missbruk av alkohol Àr ett vÀxande samhÀllsproblem som orsakar stora lidanden sÄvÀl för den enskilde individen som för samhÀllet. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per Är efter att intÀkterna frÄn alkoholskatten Àr bortrÀknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden av olika skÀl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) Àr en samtalsmetod som kan anvÀndas nÀr behov av beteendeförÀndring föreligger. Metoden lÀgger vikt vid individens egen motivation till förÀndring.

Alkoholrelaterade problem pÄtrÀffas överallt i vÄrt samhÀlle, Àven inom den somatiska vÄrden. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. DÀrför kÀnns det angelÀget att uppmÀrksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet Àn mÀn, men de har en snabbare beroendeutveckling och lÀgre tÄlighet för alkohol Àn vad mÀn har. Detta examensarbete har livsvÀrlds- och genusperspektiven som teoretiska utgÄngspunkter.

Examensarbetets syfte Àr belysa nÄgra utvalda rektorers, enskilda lÀrares och en specialpedagogs betydelse i den allmÀnna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet Àr ocksÄ att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att fÄ bredare perspektiv pÄ min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har vÀxt upp med missbrukande vÄrdnadshavare. DÀr fokus ligger pÄ upplevelser frÄn hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund.

Massmedia har en stor makt över tonÄringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att anvÀnda media. DokusÄpor Àr ett populÀrt mediefenomen dÀr det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte Àr nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en orovÀckande ökning av den psykiska ohÀlsan bland tonÄringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns nÄgon samvariation mellan de icke-hÀlsobefrÀmjande budskapen i dokusÄporna Big Brother samt Top Model och tonÄrstjejers sjÀlvkÀnsla, bruk av alkohol samt upplevda stress.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera kring varför mÀn begÄr övergrepp, vÄldtÀkt, mot kvinnor ur ett förövarpsykologiskt och psykodynamiskt perspektiv sÄ som det beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Den frÄgestÀllning som har varit i fokus för uppsatsen Àr; hur litteraturen beskriver och diskuterar ur ett förövarperspektiv med fokus pÄ det psykodynamiska perspektivet övergrepp, vÄldtÀkt, mot kvinnor. Studien utfördes i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger pÄ ett urval av litteratur av svenska forskare och forskare med internationell koppling. Huvudinriktningen var att fokusera pÄ utvalda teman dÀr sjÀlvbild/identitet, uppvÀxt, manlighet och alkohol anvÀndes för att belysa och strukturera upp problembilden. De viktigaste resultaten visade att förövarna var mÀn som tidigt i livet blivit traumatiserade av olika slag.