I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.

Syfte:Att få kunskaper om hur verksamma förskollärare ser på barns utveckling av självkänsla och hur de som förskollärare vill arbeta för att stärka barns självkänsla. Syftet är också att utröna om förskollärare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gäller barns självkänsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av självet har använts som teoretisk anknytning. Stern menar att spädbarnet från födseln handlar utifrån ett själv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmågan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Studier har visat att utrustningsorsakade munhåleskador är vanligt hos svenska rid- och travhästar i träning. Förekomst av utrustningsrelaterade skador på regelbundet ridna Islandshästar finns dock inte beskriven i litteraturen. Inte heller har ett tävlingsmoments eventuella inverkan på munhälsan hos hästar undersökts. Tre olika grupper av Islandshästar i olika rid/träningsstatus har undersökts. Grupp 1 bestod av tävlande hästar som precis avslutat ett tävlingsdeltagande.

Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med dricksvatten.

Denna uppsats är en diskursanalys av den hendebatt som pågår på diskussionsforumet Flashback och i dagstidningar. Syftet har varit att undersöka debatten i dessa medier för att få en uppfattning om de åsiktsläger, teman, argument och åsikter som har lyfts fram och använts. De teorier som används är hämtade från teoriböcker och avhandlingar från tidigare forskning som berör genus, feminism och politik. Den metod jag har valt att använda mig av är diskursanalys där empirin består av tre olika trådar från diskussionsforumet Flashback och åtta debattartiklar från fyra olika dagstidningar. I studien framgår det att det finns tre åsiktsläger, de som är för, de som är emot och de som är både och. Många av de som är för införandet av begreppet hen ser ordet som praktiskt och smidigt att använda i både text och tal i situationer när könet är oviktigt. De som är emot har en känslomässig syn på ordet och verkar ofta ilskna när de framför sina argument. I den här gruppen urskiljer sig tre teman som är grunden till deras argument och de handlar om barn, feminism och politik.

Syftet med denna uppsats är att försöka klarlägga rättsläget kring vissa ränterättsliga problem. Problemställningen har således främst kommit att handla om Räntelagen, en dispositiv lag som reglerar både tidpunkten för och omfånget på dröjsmålsräntan som skall utgå i olika situationer. Av de tillgängliga rättskällorna var rättspraxis den mest viktiga .I uppsatsen kunde med hjälp analys av ett sådant bla vissa avsteg från Räntelagens § om avkastningsränta anas. § 4 st. 2 fanns också inte tillämplig i fallet av oklara proprieborgensförhållanden.

Sammanfattning: Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur personliga assistenter ser på självbestämmandet hos personer med funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 samt har talsvårigheter. Som personlig assistent måste man respektera brukarens självbe-stämmande samtidigt som man måste ibland begränsa det.Detta har jag studerat med hjälp av de följande frågeställningar: I vilken grad låter personliga assistenter brukaren bestämma i sin tillvaro? Var går gränsen? I vilka situationer och vad är det som gör att den personliga assistenten begränsar brukarens självbestämmande?Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua 4 personliga assi-stenter. Har använt mig av en abduktivt arbetssätt och en hermeneutisk tolkningsmetod. De teoretiska verktyg som jag har använt mig i att analysera resultatet är: beslutsteorier, kom-munikationsteorin och det humanistiska perspektivet.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för de mest centrala aspekterna av emotionshanteringen i gisslandramat och hur cheferna hanterade sina egna och andras emotioner under denna händelse. Det empiriska materialet byggde på fjorton intervjuer med chefer i olika befattningar och med skiljda organisationstillhörigheter inom olika krishanteringsorganisationer. Krishanteringsorganisationer är avsedda att hantera kriser som uppstår i samhället. Intervjuerna analyserades enligt en grundad teoriansats. Resultatet visade att när aktörer inom en krishanteringsorganisation möter en antagonistisk stressor (orsakad av människan) har två typer av emotionella normer betydelse.

Bakgrund: Fasthållning av barn används vid ett flertal kliniska procedurer. Barns samt vårdnadshavares upplevelse av situationen är ofta negativ. Etiska principer samt lagar och riktlinjer utgör en teoretisk grund i en fasthållningssituation. Barnets autonomi samt sjuksköterskans omvårdnadsplikt är två utgångspunkter i fasthållning som fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fasthållning av barn vid kliniska procedurer inom somatisk vård.

Tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling i svensk psykiatri är begränsad, särskilt i den akuta heldygnsvården. Vid de enheter där psykologiska insatser finns tillgängliga överbryggar de mycket sällan det kritiska glappet mellan heldygnsvård och öppenvård. Syftet med denna studie var att undersöka om Beteendeaktivering (BA) var mer effektivt än kontrollbetingelsen Stödterapi (ST) som behandlingstillägg i psykiatrisk vård avseende utfall på depressionssymptom, allmänna symptom och funktionsnivå, grad av aktivering samt total förbättring efter avslutad terapi. Både BA och ST påbörjades i heldygnsvård och fortsatte ut i öppenvård. Totalt randomiserades 29 deltagare; 13 till ST och 16 till BA.

I den här litteraturstudien är det den historiska utvecklingen gällande stadsplanering, med funktionalismens ideal och utmaningar som står i fokus. Vilka är dagens utmaningar i stadsplanering? Vilka ideal fanns det under funktionalismen? Vilka spår kan vi se idag och kan vi använda oss av funktionalismens idéer i dagens planering? Vi står inför många utmaningar i dagens stadsplanering. Klimatförändringar och den globala urbaniseringen sätter allt större press på städerna. Man benämner tiden 1930-1975 som funktionalismen epok i Svensk stadsplanering. Under funktionalismen var den största utmaningen att lösa den akuta boendebristen som skapats på grund av att allt fler flyttat in till städerna på grund av industrialiseringen.

Bakgrund: Dysfagi innebär avvikelser i den normala sväljningsfunktionen och är en vanlig funktionsnedsättning till följd av stroke. Tidigare studier har påvisat att incidensen av dysfagi i det akuta skedet efter stroke är 41-68 %. Kliniskt sett upplevs incidensen ha minskat de senaste tio åren. Syfte: Syftet med denna studie var därför att (1) undersöka den nuvarande incidensen av orofaryngeal dysfagi hos nyinsjuknade strokepatienter, (2) undersöka hur många av deltagarna som upplever svårigheter att äta och svälja samt bedöms lida av dysfagi enligt vårdpersonal. Metod: Sextiotre patienter inkluderades i studien, av dessa fick 42,9 % diagnosen stroke. Samtliga deltagare genomgick en dysfagibedömning inom tre dygn efter inskrivning på vårdavdelning. Denna bestod av testerna the Standardized Swallowing Assessment ? Svensk översättning (SSA-S) och sväljkapacitetstest (SCT).

Bakgrund: Runt om i världen lever det idag flera miljarder människor med olika blodsmittor. Det finns omkring 34 miljoner individer som bär på HIV-viruset, två miljarder människor som har hepatit B medan det uppskattningsvis finns 130 ? 170 miljoner människor i världen som är drabbade av kronisk hepatit C. Med tanke på den höga prevalensen förekommer denna patientgrupp inom olika delar av vården, där det då även kan förekomma en exponering av smittförande blod. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med känd blodsmitta på kirurgiska vårdavdelningar.

Introduktion: I arbetet kan sjuksköterskor komma i kontakt med patienter med demenssjukdom. Demenssjuka patienter har enligt svensk lagstiftning samma rätt till självbestämmande som övriga patienter. Dock kan de svikta i sjukdomsinsikt och tenderar därför att vägra sjukvårdsinsatser som sätts in för patientens eget beskydd. I dessa fall kan vårdpersonal känna behov av att tillgripa tvångsåtgärder i form av lugnande läkemedel eller fysiska restriktioner för att skydda patienten från skada, vilket juridiskt sett ses som ett övergrepp. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans användande av tvångsåtgärder och tankarna detta väcker, samt att även redovisa möjliga metoder för att minska användandet av tvångsåtgärder.