Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid olika akuta smärttillstånd och att beskriva musikinterventionens innehåll och administrering. Med akut smärta avsågs postoperativ smärta, smärta som uppstår efter skada, vid olika behandlingar och vid förlossning. Vetenskapliga artiklar togs fram via databassökning. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidsskrifter, publicerade 1999 och framåt. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar.

SAMMANFATTNINGBakgrundMaktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information.SyfteAtt beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet.ResultatResultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen.

Flertalet individer lider av långvarig smärta världen över. Dock är det svårt för vårdgivare att förstå en patient med långvarig smärta utan att själv vara drabbad och leva med det. Exakt vad långvarig smärta är och hur det definieras är inte alltid självklart. Mycket forskning lyfter bland annat fram vad smärta är och hur det är indelat i olika områden. Det finns även forskning om vad som skiljer långvarig smärta från akut eller kortsiktig smärta.

Idag lever cirka 34 000 personer i Sverige som hemlösa. Enligt socialstyrelsen finns det fyra kategorier som beskriver olika former av hemlöshet. Detta examensarbete inriktar sig på de personer som befinner sig i kategori ett; vilket innebär akut hemlöshet. Det innefattar personer som bor på ett akutboende, sover utomhus, på härbärgen eller på ett jourboende. Personer som lever i hemlöshet löper 50 % större risk att vårdas på sjukhus på grund av ohälsa, fysiska sjukdomar och skador.

Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet.

Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) ? en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen.

Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige. Att drabbas av akut sjukdom är en kritisk upplevelse för både patient och närstående vilket leder till ett behov av stöd för hela familjen. Syfte: Att belysa den mentala hälsan hos personer som har drabbats av en hjärtinfarkt samt återhämtningsprocessen. Metod: Litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar via databaserna Pubmed, Psykinfo och Cinahl granskats. Utifrån artikelgranskningen uppkom tre kategorier; Den mentala hälsan och reaktioner hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, Återhämtningsprocessen efter en hjärtinfarkt samt Sjukvårdens roll i återhämtningsprocessen.

Personer med psykisk ohälsa behöver ibland vårdas mot sin vilja för att de inte kan ta ställning till sitt vårdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stärka autonomin hos personer med psykisk ohälsa. Det kan innebära att utföra tvångsåtgärder som bältesfixering och medicinering eller att bara neka någon att lämna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåtgärder i psykiatrisk vård. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och använt kvalitativ metod med manifest innehållsanalys.

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvårdpatient är ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvårdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det är riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske.Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud.Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades på ett svarsformulär av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingår 42 transporter.Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter.

SAMMANFATTNING SyfteSyftet med denna studie var att undersöka anledningen till att vissa familjer väljer att söka akutsjukvård till sina barn istället för att vända sig till andra vårdinstanser. MetodEn enkät utformades för studien. Enkäten delades ut till familjer som sökte för icke akuta åkommor på en barnakutmottagning i Uppsala län. Studien pågick under en tolvdagarsperiod och avslutades när 80 familjer besvarat enkäten. Frågorna bearbetades med hjälp av beskrivande statistik samt chi2-test. ResultatDen huvudsakliga anledningen till att man valde att söka på barnakutmottagningen var att man telefonledes blivit hänvisad av annan vårdinstans (73,8%). Av de familjer som varit i kontakt med annan vårdinstans hade 70% hänvisats via sjukvårdsrådgivningen/1177.De vanligaste åkommorna som det söktes för var andningsbesvär, luftvägsinfektioner och bukbesvär.

Kompetensförsörjning inom vård och omsorg till äldre och funktionshindrade är i flera avseenden en ödesfråga. Att vård- och omsorgsgivarna har tillräckligt med personal med god kompetens för sina uppgifter är en grundläggande och nödvändig förutsättning för att kvalitetsbrister inte ska uppstå eller att de ska kunna arbetas bort. Vår undersökning visar vilka diskussioner som förs av politiker, tjänstemän och intressenter från pensionärsorganisationer i en mindre glesbygdskommun gällande framtida personalförsörjning inom den kommunala omsorgen om äldre och funktionshindrade. Inledningsvis finns en beskrivning på hur diskussionerna i frågan om kommande personalförsörjning ter sig på det nationella planet. I uppsatsens fortsatta bakgrundsdel beskrivs historiken kring omsorgen om äldre och funktionshindrade innan ämnen som demografi, kompetens, kontinuitet och nationella samt lokala kompetens- och personalförsörjnings insatser framställs.

Tidigare studier har visat att domesticerade höns påvisar en lägre nivå av rädsla jämfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). Målet med studien var att studera återhämtningen för de båda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut på att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. Därefter startades observationerna omedelbart för att se när hönsen återhämtade sig och återigen började visa naturliga beteenden.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera smärtupplevelser, smärtfrekvens och smärtintensitet hos patienter med akut kranskärlssjukdom, som genomgår PCI-behandling med punktion av a. radialis, vid ett universitetssjukhus i mellansverige. Syftet är även att studera skillnaden i smärtfrekvens mellan män och kvinnor som genomgår PCI-behandling. Metod: Deskriptiv, komparativ tvärsnittstudie med kvantitativ ansats. Totalt 31 deltagare tillfrågades varav 20 medverkade i studien, bortfallet uppgick till 11.

Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård har halverats jämfört med 1980-talet. Levnadsvanorna står för 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Mäns och kvinnors hjärtinfarkt skiljer sig åt, då kvinnor ofta drabbas av en tyst hjärtinfarkt. Det är den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.