Bakgrund: Stroke är ett snabbt påkommande neurologiska bortfallssymtom med eller utan medvetandessänkning. Sedan införandet av multidetektor CT med kortare undersökningstider har CT blivit en lämplig metod för att utreda akut strokefall. Perfusions CT utförs med intravenös kontrast och tekniken kartlägger det cerebrala blodflödet och den cerebrala blodvolymen.Syfte: Syftet med den här studien är att se hur användbar Perfusions CT kan vara när det gäller misstänkt ischemisk stroke och trombolysbehandling.Metod: Studien är en litteraturstudie där två olika sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Medline. Till resultatet valdes åtta stycken artiklar ut efter att det kontrollerats att de blivit peer reviewed och var relevanta för studiens syfte. De sökord som användes var Perfusion CT, thrombolytic och Ischemic stroke.

Fåtalet studier beskriver vårdpersonal som patientgrupp. Inga studier är funna som skildrar ambulanspersonals erfarenheter av att vårdas inom det egna yrkesområdet. Därför genomfördes en kvalitativ studie med sju informanter för att besvara frågan: Hur kan ambulanspersonal uppleva att vara patient i ambulanssjukvården? I resultatet beskriver informanterna två roller när de drabbas av akut sjukdom eller skada: en patientroll och en patientroll där yrkesrollen har inflytande. Patienter med yrkeserfarenhet inom ambulanssjukvård fortsätter tänka som vårdare och har därför svårt att komma in i patientrollen.

Syftet med denna studie har två infallsvinklar. Den ena är att utröna i vilken grad studenterna upplever att utbildningen ger dem den förberedelse som behövs för att klara det professionella arbetet, det andra är att jämför detta mellan fyra utbildningsorter. Studien har genomförts genom enkät som består av åtta målrelaterade påståenden. Respondenterna har svarat om de Instämmer helt till Instämmer inte alls, samt i vilken grad målet i påståendet är Viktigt eller Oviktigt.De åtta målrelaterade påståendena har ställts till sjuksköterskor som varit färdiga i ett år:? gett Dig goda förutsättningar för att arbeta som sjuksköterska (1a) Oviktigt/Viktigt mål (1b)? bidragit till att utveckla Din förmåga till samarbetet med andra yrkesgrupper/kollegor inomvårdarbetet (2a) Oviktigt/Viktigt mål (2b)? bidragit till att utveckla Din förmåga att utöva ett bra ledarskap i vården (3a) Oviktigt/Viktigtmål (3b)? hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att kommunicera med patienter (4a) Oviktigt/Viktigtmål (4b)? bidragit till att utveckla Din vilja till ett livslångt lärande (5a) Oviktigt/Viktigt mål (5b)? bidragit till Din vilja att forska (6a) Oviktigt/Viktigt mål (6b)? hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att ta hand om akut sjuka patienter (7a) Oviktigt/Viktigtmål (7b)? hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att utöva förebyggande hälsovård (8a) Oviktigt/Viktigtmål (8b)I den teoretiska bakgrunden belyses därefter de åtta områden samt en kort beskrivning av respektive utbildningsort och de kursplaner som gällde för utbildningen då uppsatsen startade..

Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebär ett akut insjuknande, är den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar årligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan även de närstående. Betydelsen av bemötande och omhändertagande av de närstående är därför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående till patienter med stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet.

Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfält då denmedicinska kunskapen och vårdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten föratt kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel avambulansuppdragen inte är i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. Itakt med ökad kompetens i ambulanssjukvården upplevs en önskan att tillgodose ickeakuta patienter på ett bättre sätt. Syftet med studien är att beskrivaambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och omkompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudieinnehåller åtta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation.

Hjärt-kärlsjukdom är en sjukdomskategori som drabbar människor över hela världen, bara i Sverige insjuknar årligen över 36000 individer i en akut hjärtinfarkt. Sjukdomen leder till en rad förändringar hos patienten som inte bara är av fysisk utan även själslig karaktär. När den mänskliga kroppen påverkas som en direkt följd av hjärtinfarkten sker även en förändring i patientens självbild, hon uppvisar ett unikt reaktionsmönster av känslor och funderingar som inte kan återfinnas hos någon annan. För att förstå den enskilde individens situation måste vårdpersonal våga närma sig patienten i samtal, detta kan dock försvåras av en tidspressad arbetssituation på sjukhusavdelningen.Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en hjärtinfarkt. Studien bygger på den forskningsmodell som syftar till att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka upplevelser kvinnor har vid hjärtinfarkt och deras behov av stöd samt vilka faktorer som påverkar kvinnor till att de söker vård sent.Underlag till studien söktes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elsevier, PubMed och Elin@Dalarna. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle vara relevanta för syftet samt vara publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter från år 2000-2007. Artiklarna kvalitetsgranskades med avseende vetenskaplig kvalitet. av granskningsmallar Resultatet av kvinnors upplevelser vid hjärtinfarkt visade sig vara de fysiska upplevelserna. Kvinnorupplevde oftast inte den klassiska vänstersidiga bröstsmärtan som beskrivs i litteraturen utan de hade varierade upplevelser av bröstsmärta från värk och tyngdkänsla till en brännande ellerkramande känsla i bröstet.

Brister i läkemedelsföljsamheten är ett världsomfattande problem. Varannan kroniskt sjuk patient följer inte sin läkemedelsordination. Trots starka bevis på att förebyggande behandlingar efter akut kranskärlssjukdom är effektiva har det i undersökningar visats att följsamheten till dessa mediciner är låg. Låg följsamhet leder till negativa hälsoeffekter; ökade hälso- och sjukvårdskostnader och ökad dödlighet. Syftet med denna studie var att undersöka attityder och följsamhet till läkemedel hos patienter med kranskärlssjukdom.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen.

Sjuksköterskan har ett ansvar enligt lagen att upprätthålla patientsäkerheten. Studier visar att dödsfall och inläggningar på intensivvården kan förebyggas om försämrade patienter får adekvat vård i rätt tid. Det förekommer dock att vårdavdelningars vårdinsatser för försämrade patienter är suboptimala. Den suboptimala vården kan leda till ökad dödlighet, längre vårdtid och ökade kostnader. I många länder har systemet med mobila intensivvårdsteam, i Sverige kallat MIG (mobil intensivvårdsgrupp), införts i syfte att identifiera kritiskt sjuka patienter på vårdavdelning.

Background: High demands are today placed upon Swedish elderly care nurses as more elderly live with multimorbidity while the hospital bed capacity is becoming lower. Aim: The aim of the study was to explore nurses? perception of decision-making in situations with acutely ill patients in nursing homes and which factors may influence the decision about transferring patients to the emergency department or not. Method: This is a qualitative study with a phenomenographic approach. Semi-structured interviews have been conducted with 11 nurses working in nursing homes. The data analysis was based on Dahlgren and Fallsberg (1991) data analysis. Result: Three different description categories were presented, which describes variations of the nurses? perceptions.Feeling comfortable in making the decision; which involved the nurses feeling confident in the decision-making about transferring patients to the emergency department or not.Hesitant in making the decision; which described how nurses perceived the decision-making as problematic, with regard to transferring patients to the emergency department.Many wishes to consider in taking the decision; which explained how nurses? decision-making was influenced by requests from the patients or from people close to them.Conclusion:  The study reflected how  supporting and aggravating factors could influence how nurses in nursing homes perceived the decision-making and how nurses have to take in consideration different opinions concerning the decision making process of transferring patients to the emergency department or not.

Studien undersöker vilka kemikalier som används i frisersalonger och som kan vara farliga för miljön. Största delen av kemikalierna sprids till vattenmiljön genom avloppsvatten, där exponering för vattenlevande organismer kan orsaka förändringar. En ekotoxikologisk farobedömning identifierar och karakteriserar kemikaliers risker och toxicitet. Farobedömningen baseras på tester utförda på de trofiska nivåer som finns i den akvatiska miljön och bygger på tre kriterier: akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet. Syftet med examensarbetet är att genomföra en farobedömning på kemikalierna som släpps ut i avloppsnätet från utvalda frisersalonger.Information om kemikalierna som återfanns hos tre frisersalonger eftersöktes i databaser för kemikalier.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och insjuknandet sker ofta akut utan förvarning. Insjuknandet i stroke och tiden därefter betecknas som en livsomvälvande erfarenhet för den drabbade personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att insjukna i stroke och det första året därefter. Materialet bestod av fjorton vetenskapliga artiklar vilka genomgått kvalitetsgranskning och därefter analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att plötsligt insjukna; Att känna begränsningar och uppleva osäkerhet; Att det är viktigt med stöd och information; Att bygga upp sitt liv på nytt.

Fysisk inaktivitet anses vara en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Regelbunden daglig träning med måttlig ansträngning minskar risken för återinsjuknande, mildrar symtom, ger bättre fysisk prestationsförmåga och höjer livskvaliteten. Syftet med denna studie var att undersöka patienters fysiska aktivitetsnivå två år efter genomgången hjärtrehabilitering. Genom ett semirandomiserat urval sändes en enkätundersökning till 50 forskningspersoner. Svarsfrekvens på 86% uppnåddes, därav 16 kvinnor och 27 män.

Det prehospitala vårdarbetet är komplext och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vårdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens säkerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvärdering och revidering av utförd vård och behandling. Patienter med centrala bröstsmärtor är en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvård. Är dokumentationen i ambulanssjukvård en garanti för patientens säkerhet i samband med akut bröstsmärta? Syftet är att undersöka faktorer som kan påverka ambulanssjukvårdens dokumentation med fokus på vård och behandling av patienter med central bröstsmärta.