Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn som innefattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen innebär ett akut insjuknande som kräver omedelbar vård. Dessa personer får mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. Därför är tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbättras med tiden. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig på strokeavdelningen.

Bakgrund: Tidigare studier visar att när någon blir allvarligt sjuk påverkar det hela familjen. Familjefokuserad vård innebär att de som är viktiga i patientens liv inkluderas i vården. Få studier har med en djupare förståelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på åtta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lämplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syftet med denna litteraturstudie är att, genom aktuell forskning, undersöka om dialektisk beteendeterapi minskar självskadebeteende och psykologiska variabler som relateras till självskadeproblematik. Självskadebeteende är en avsiktlig handling utan intentionen att dö som, genom att skära, bränna eller slå sig själv, görs för att fly outhärdliga sinnestillstånd, minska ångest och skapa ett inre lugn. Det är den mest vanliga anledningen till att individer behöver akut sjukvård och det är en riskfaktor för att individen senare ska fullborda ett självmord vilket innebär att dessa individer är i ett stort behov av effektiv hjälp. Marsha Linehan utvecklade på 1990-talet dialektisk beteendeterapi (DBT) vilken främst fokuserar på att minska självskadebeteende och lära patienterna hantera psykisk smärta utan att skada sig. DBT bygger på kognitiv terapi, inlärningsteori, zenbuddhistisk filosofi och dialektisk filosofi.

Ett akut stressvar är nödvändigt för överlevnad, men när stress blir kronisk kan problem uppstå. Kronisk stress leder till en mängd fysiologiska och känslomässiga effekter som är negativa för djuret och dess omgivning. Feromoner är kroppsegna doftsignaler som används av de flesta däggdjur för kommunikation och revirmarkering. Dessa kan tillverkas syntetiskt och användas för att behandla stressrelaterade problem hos bland annat katter. Fem olika ansiktsferomoner från katt har isolerats. Två av dessa ? fraktion F3 och F4 ? har kända användningsområden inom veterinärmedicin. F3 används av katten för ansiktsmarkeringar i det egna reviret och kan nyttjas för att skapa en tryggare miljö för katten i olika situationer där risk för stress föreligger.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Delirium är ett akut insättande förvirringstillstånd och vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar. Delirium är allvarligt och livshotande med fluktuerande förlopp. Att drabbas av delirium innebär ett ökat lidande för patienten och dess anhöriga. Det medför ökade vårdtider och en stor kostnad för samhället. Det finns flera olika instrument för att identifiera delirium, CAM-ICU är det enda skattningsinstrumentet som är översatt och validerat till svenska.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den enskilt största sjukdomen med dödlig utgång i Sverige, oavsett kön. Behandlingen måste påbörjas snabbt och sker oftast akut redan i ambulansen. Vid ankomsten till sjukhuset är avsikten att i första hand vidga det kranskärl som blivit tilltäppt så att cirkulationen kan återställas. Syfte: Syftet var att belysa hur erfarenheter av en genomgången hjärtinfarkt kan påverka patienters liv och deras livsmening. Metod: En systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar, tolv kvalitativa respektive två kvantitativa.

Att plötsligt insjukna i akut sjukdom är för den drabbade personen men även för hans eller hennes närstående en stor belastning med många blandande känslor. För ambulans-sjuksköterskor hör detta till vardagen men för de utsatta blir verkligheten hotad och medvetenheten om förlust av den sjuke blir påtaglig. Närstående till personer som vårdas inom akutsjukvården är ofta i en mycket utsatt, sårbar men framförallt ny situation. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en svårt sjuk person fått ambulanssjukvård. Sammanlagt åtta närstående intervjuades med en kvalitativ forskningsintervju som därefter analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgängligheten till vård och därigenom öka patientsäkerhet och vårdkvalitet öppnades år 2008 Uppsala Närakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie där data har bearbetats med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under två veckor under hösten 2010 på barnakutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster på barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hänvisning av patienter till Uppsala Närakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades på ett särskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga på barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvär.

I Sverige är cirka 400 000 personer berättigade till färdtjänst. De som har rätt till färdtjänst är personer med funktionsnedsättningar som inte kan nyttja allmänna kommunikationsmedel. Tidigare studier har visat att resenärer skadas i samband med färdtjänstresor, vanligen vid i- och urstigning av fordonet. Färdtjänstförare upplever manuell förflyttning som ansträngande och en bidragande orsak till akut ryggsmärta. Flera studier inom området visar att förflyttningsutbildning ger positiva effekter.

Hot och våld inom sjukvården är ett ökande problem. Vårdare som utsätts för hot och våld påverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal måste under en begränsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vårdtagaren. För att förutsättningarna att klara detta ska vara så bra som möjligt behöver vårdaren må bra. Därför är det viktigt att vårdaren efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation får möjlighet att bearbeta händelsen.Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes.

Introduktion: IVA är en högteknologisk miljö med akut sjuka patienter. Patient- och familjecentrerad vård är välbeforskade områden. Personcentrerad vård är ett nyare begrepp inom omvårdnad som vi behöver förhålla oss till på IVA. Person är ett komplext begrepp. En modell för att komma åt kärnan i begreppet innebär att ta tillvara på patientens berättelse, utveckla ett partnerskap och dokumentera detta.

Bakgrund: Patienter i behov av intensivvård är även i behov av en plats av lugn och ro för läkning. Intensivvården är en miljö som utsätter patienter för frekventa stimuli dygnet runt. För att få möjlighet till både fysisk och psykisk läkning krävs fullständig sömn. Intensivvårdspatienter har mer ytlig sömn på grund av att sömnrytmen ofta är störd. Genom att vila mitt på dagen i sammanhängande 90 minuter kan individen kompensera för en otillräcklig nattsömn.

När en svår händelse gör det besvärligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk händelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller då en person känt sig allvarligt hotad. Vi har i vår studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas då en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mängd litteratur och artiklar samt gjort en enkätstudie på några poliser där resultatet visade att poliser kommer i kontakt med påfrestande händelser som ibland lämnar efterverkningar. I arbetet har vi därefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD även hos poliser så som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.