Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Att bemöta patienter efter en traumatisk händelse kräver goda kunskaper både medicinskt och psykologiskt. Här krävs kunskap i vilka normala processer som pågår samt vilka patologiska tillstånd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhändertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhändertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhändertagandet.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste typen av leukemi bland barn. I Sverige diagnostiseras cirka 80 barn med leukemi varje år. Cancer är en sjukdom som inte enbart drabbar barnet utan hela familjen påverkas. Tidigare forskning påvisar hur sjukdomen, behandlingarna samt sjukhusvistelsen påverkar föräldrarna. Syftet med denna studie är att, med hjälp av självbiografier, belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diagnosen leukemi.

    AbstractThe aim of the study was to describe factors of nurse?s experiences when they give NIV treatment to patients with acute respiratory failure in a lung department. Semi structured interview questions about how nurses experience to give NIV treatment on a ordinary lung department was done on 10 nurses, who work in a lung department were NIV treatment is given. Data were analyzed with content analysis. In the result there was shown two themes.

SAMMANFATTNINGBuksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård. Historiskt sett har smärtlindring till patienter med buksmärta varit restriktiv. Otillräcklig smärtlindring kan bero på rädsla för att smärtlindrande läkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan leda till diagnostiska svårigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smärtlindrar patienter med buksmärta, i vilken utsträckning patienter smärtskattas samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller administrering av smärtlindrande läkemedel och omfattning av smärtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jämförande deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade kvinnor och 100 omfattade män.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smärtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att kvinnor och män smärtlindrades i olika omfattning.

Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p? akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

På histopatologiska laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är dehydreringsprocessen i dagsläget förlagd över natt. För upprätthållande av god kvalitet på diagnos med förbättrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förläggs dagtid. Syftet med denna studie var således att utvärdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier från human hud och portio. Detta har gjorts utifrån cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av färgkvalité av rutinfärgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfärgningarna polykrommetylenblått enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier från human hud samt portio dehydrerades fördelat över gällande rutinprogram samt utvärderat kortprogram.

Ambulanssjuksköterskor är sårbara när det gäller både kortvarig och långvarig stress då de efter en traumatisk händelse ligger i riskzonen för att utveckla en akut stressreaktion. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig. Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Vårt syfte var därför att undersöka hur ambulanssjuksköterskor hanterar upplevelsen efter en traumatisk händelse.

Bakgrund: Färg påverkar och berör människor på olika sätt. Dagens färgforskning har till syfte att förbättra kunskapen om hur vi påverkas av färg och hur vi på ett bra sätt kan använ-da färg i vår miljö. Det är känt att miljön påverkar läkningen men det är först på senare tid kunskapen används vid utformning av sjukhus men det är sällan som den fysiska miljöns roll används i utvärderingar av sjukhusvistelser eller av vårdinsatser. Syfte: Att belysa om befintlig färg i patientsalen påverkar vuxna inneliggande patienter med avseende på trygghet, välbefinnande och trivsel. Vuxna i denna studie avsåg patienter i ål-dern 20-60 år.

I dagens samhälle ställs höga krav på sjuksköterskan. Hon/hanska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrundoch erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorersom påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande påakutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, medinduktiv metod där fakta i resultaten kategoriserades i tre delar,vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsättsför något traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatisktstressyndrom.

På histopatologiska laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är dehydreringsprocessen i dagsläget förlagd över natt. För upprätthållande av god kvalitet på diagnos med förbättrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förläggs dagtid. Syftet med denna studie var således att utvärdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier från human hud och portio. Detta har gjorts utifrån cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av färgkvalité av rutinfärgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfärgningarna polykrommetylenblått enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier från human hud samt portio dehydrerades fördelat över gällande rutinprogram samt utvärderat kortprogram.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en av de smärtsammaste förlusterna som kan upplevas. Ett barns död är svårt att acceptera och föräldrar är i stort behov av stöd. Omvårdnaden av barn i livets slutskede har utvecklats långsamt och sjukvårdspersonal har påvisat brister i bemötandetSyfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn på sjukhus oavsett om barnet avlidit akut eller av obotlig sjukdom.Metod: Litteraturöversikten baserades på nio kvalitativa artiklar efter litteratursökning, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.Resultat: Många föräldrar upplevde att de fått bristande och otydlig information angående sitt barns tillstånd och vård. Delaktighet i vården av det döende barnet ansågs viktigt av föräldrarna för att underlätta sorgen. Genom att personalen visade känslor uppfattade föräldrarna sitt barn betydelsefullt.