Bakgrunden visar att en hjärtinfarkt kan påverkar hela människans syn på livet. Hjärtsjukdomar påverkas både av människans genetiska arvsmassa samt av varje individs livsstil. En hjärtinfarkt kan innebära en akut livskris både för patienterna och för deras närstående. De drabbas ofta av oro, ångest och osäkerhet, som ofta är ett resultat av patienternas livsstil, och deras tankar om att insjukna igen senare i framtiden. Dagens korta vårdtid kan innebära att patienterna har svårt att ta emot all information som ges.

Stroke är en världsomfattande sjukdom som orsakar många dödsfall men leder även till funktionsnedsättningar. Att drabbas av stroke innebär för de flesta att deras livs-kvalité försämras. Forskning visar att livskvalitén kan öka, genom stöd från den stro-kedrabbades omgivning, som består av anhöriga och vänner men inkluderar även vårdpersonalen. Syftet med studien är att få kunskap om hur vårdpersonalen inom akut och hemsjukvården upplever att de kan stödja strokepatienten samt vilken funk-tion stödjandet kan ha. Till detta finns ett delsyfte angående någon specifik omvård-nadsmodell som kan tänkas användas inom vården av strokepatienter.

"Tvinga mig inte!" En systematisk litteraturstudie av sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård Ann-Christine Erngård Erika Sigvallius Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Personer med psykisk ohälsa behöver ibland vårdas mot sin vilja för att de inte kan ta ställning till sitt vårdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stärka autonomin hos personer med psykisk ohälsa. Det kan innebära att utföra tvångsåtgärder som bältesfixering och medicinering eller att bara neka någon att lämna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåt-gärder i psykiatrisk vård. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och använt kvalitativ metod med manifest innehållsanalys.

Introduktion: Ankyloserande Spondylit (AS) är den svåraste formen inom kategorin inflammatorisk ryggsjukdom och innebär att inflammationen, som främst drabbar kotpelaren, lett till bestående strukturella förändringar på skelettet. För att motverka funktionsnedsättningar används fysioterapi som en del i behandlingen. Tidigare studier indikerar på att mer forskning behövs kring effekter till följd av olika typer av fysioterapi. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa de fysioterapeutiska behandlingsmetoder som studerats under de fem senaste åren och evidens för dess effekter på fysisk funktion, rörlighet samt smärta hos personer med Ankyloserande Spondylit. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteratursökning av fysioterapeutiskt tillämpningsbara behandlingsmetoder vid Ankyloserande Spondylit.

Bakgrund: Generellt sett fokuserar palliativ vård främst på patientens behov. Mindre fokus läggs på de närståendes behov. Syfte: Att beskriva närståendes behov när vården av en närstående har övergått till att vara palliativ efter ett akut livshotande insjuknande. Metod: Litteraturöversikt av femton kvalitativa och en kvantitativ studie. I analysen framkom fyra teman, tio subteman samt ett övergripande tema.

Denna litteraturstudie är en sammanställning av befintliga studier om vilka fysiologiska processer som styr aggressivt beteende hos hundar samt vilka genetiska mekanismer som påverkar nedärvningen. Eftersom tusentals människor i Sverige varje år uppsöker akut sjukvård på grund av hundbett och för att aggressivitet hos hundar uppfattas som ett allvarligt beteendeproblem av hundägare behöver problemet få en långsiktig lösning. Genom kunskaper om hur aggressivitet styrs fysiologiskt och hur beteendet nedärvs ökar möjligheterna till att kunna mäta aggressivitet objektivt och att kunna bedriva en avel som resulterar i mindre aggressivitet hos hundar. Att fight, flight och fright är möjliga responser vid stress är känt sedan länge men vad som fysiologiskt skiljer mellan de olika responserna är inte lika klarlagt. Flera signalmolekyler i kroppen verkar ha ett starkt samband till aggressivt beteende och en av dem är neurotransmittorn serotonin. Serotonin har en känd beteendepåverkan hos människor och ser ut att ha en betydande roll i styrningen av aggressivitet hos hund. I genetiska studier på hundar har aggressivitet associerats till alleler i gener som kodar för neurotransmittorer.

Bristen på studentbostäder i Stockholm är akut?köerna och väntetiderna växer, men ingen förändring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse är byggandet i det närmaste obefintligt. De större aktörerna på Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostäder. Det främsta argumentet för att inte bygga anses vara dålig lönsamhet.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Syfte och frågeställningarMitt syfte var att finna eventuella skillnader i träningseffekt mellan ren koncentrisk och excentrisk styrketräning. Jag har därmed utgått ifrån följande frågeställningar:? Skiljer sig tung excentrisk och koncentrisk styrketräning åt i effekterna på styrkeprestationer i form av hopptest och styrketest?? Skiljer sig effekterna av träningen åt mellan män och kvinnor?MetodUtifrån syftet och frågeställningarna gjorde jag en studie med ett antal testpersoner där de fick genomgå ett antal tester innan en träningsperiod och samma tester efter träningsperioden, som pågick i tio veckor. Hälften var kvinnor och hälften var män. Den ena gruppen tränade bara koncentriskt (KON) och den andra gruppen bara excentriskt (ECC).Testerna som utfördes före och efter träningsperioden var: isometrisk styrketest, omkretsmätning av lårmuskulaturen, squat jump, counter movment jump, drop jump och benpress i släde.ResultatDet fanns en tendens att den excentriska träningsgruppen hade en ökning av sin omkrets efter träningen, medan den koncentriska inte visade en sådan tendens.

Bakgrund: Det finns effektiv behandling som ökar chanserna för att överleva en hjärtinfarkt. Då den medicinska behandlingen inte är tillräcklig kan bypasskirurgi utföras. Syftet med ingreppet är att återställa det normala blodflödet i hjärtats kranskärl. Ibland sker operationen akut, i andra fall får personen vänta. Den vårdande sjuksköterskan måste ha kunskap om hur patienten upplever sin vardag för att förstå vad personen genomgår.

Under vintrarna 2006/2007 och 2007/2008 vittnade man i USA om storskaliga förluster avhonungsbin (Apis mellifera). Gemensamma symptom för dessa förluster var att arbetarbinförsvann från kolonierna fastän det fanns rikligt med mat och inga tecken på infektion av någonparasit. Fenomenet fick namnet Colony Collapse Disorder (CCD) eftersom det slutgiltigastadiet var att kolonierna kollapsade. Denna översiktstudie ämnar till att reda ut begreppetCCD och se över vilka potentiella orsaker den rådande forskningen föreslår och vad man harkommit fram till sedan utbrottet 2006. Resultaten indikerar att det antagligen inte är en ensamfaktor bakom CCD utan att flera faktorer samverkar.

Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebär stora personliga omställningar och stora kostnader för samhället. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, måste ges så snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det är av största vikt att ta reda på om patienten har några differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld.Den här studien undersöker hur strokekedjan går till och vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet. Studien är baserad på etnografiska fältstudier på fyra svenska sjukhus och materialet är analyserat med metoder från sammansatta kognitiva system och målorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor på de olika sjukhusen är processerna desamma och direkt kommunikation är mest framgångsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren är viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, ständigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet.

Undersökningen syftar till att få svar på frågor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, på kommunal nivå i Malmö stad. Med fokus på den fysiska planeringens roll ställer jag följande frågeställningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel från Malmö stad? hur hanterar man uteliggare på kommunal nivå, med exempel från Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer på kommunal nivå för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel från Malmö stad? Genom litteraturstudier, som står för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frågeställningarna från olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med Skånes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhåll (Gatukontoret) i Malmö stad, står tillsammans med observationer för undersökningens exempel från Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

Det finns ett flertal tidigare studier som visar att det finns olika behandlingsalternativ som kan fungera vid akuta bullerexponeringar. Vi har i denna studie undersökt om bullervila i hemmet i en vecka kan vara en fungerande behandlingsmetod mot akustiskt trauma i form av impulsbuller från vapen och explosioner från ex dynamit och larmminor. Studien lades upp som en fallstudie och studiepopulationen utgjordes av värn pliktiga vid I19 i Boden.Studien varade under det att de värnpliktiga gjorde sin värnplikt åren 2003-04. Totalt 18 värnpliktiga ingick i studien. Vid osäkra resultat och där det behövdes utvidgad audiologisk utredning så fick jag god hjälp av Hörcentralen i Sunderby sjukhus, Luleå.ResultatTotalt 18 personer sökte för akut bullerskada.

Introduktion: Forskning kring omvårdnadsteori har ända sedan Florence Nightingales tid varit aktuell. Utvecklingen har resulterat i många olika riktningar. Syfte: I denna uppsats var vi intresserade av att belysa aktuell forskning av omvårdnadsteoretiska strukturer och vilka tillämpningsmöjligheter samt vilka effekter/konsekvenser dessa kan ha för omvårdnadsinnehållet inom perioperativ omvårdnad.Metod: Genomgång gjordes av vetenskapliga artiklar vilka söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl tillika relative links samt genom manuell sökning. Metoden för artikelanalys har präglats av den hermeneutiska spiralen. Resultat: Fyra olika kategorier av perioperativ omvårdnadsteoretisk struktur ur tre olika perspektiv utkristalliserades.