SammanfattningDen här uppsatsen handlar om en organisatorisk förändring på ett sjukhus. Genom att göra en fallstudie vid Akademiska sjukhuset har vi kunnat undersöka hur mål och förväntningar på verksamheten påverkar både sjukhusets och enskilda avdelningars arbete. Vi har genom en kvalitativ studie undersökt hur dessa krav hanterats samt hur man valt att förändra och lägga upp verksamheten för att uppfylla dem. Som utgångspunkt för vår analys har vi haft en teoretisk referensram som utgår från målstyrning och på vilket sätt det är tänkt att en sådan fungerar, samt kritik mot den metoden att styra och motivera en organisation. Vi har även utgått ifrån tankar om processorientering som ett sätt att organisera en verksamhet för att hantera ett övergripande mål och förfina en kedja av aktiviteter.

Att sjukvården i Sverige har förändrats under de senaste decennierna och fortfarande gör så är ett faktum. Efter att under lång tid fått utstå kritik för att vara ineffektiv och byråkratisk har det genomförts reformer för att komma till rätta med de problem sjukvården dragits med. Reformerna har inte sällan gått ut på att sjukvården ska anamma den privata sektorns arbetssätt och metoder för att på så vis bli mer effektiv. Sjukhus har på så sätt blivit mer ?marknadiserade?.I följande uppsats undersöks förekomsten av informationsavdelningar vid svenska sjukhus och informationschefer vid tre sådana avdelningar har intervjuats.

The aim: was to describe and compare a group of experts and critical care nurses' agreement in detecting delirium in intubated, ventilator treated patients with sedation / analgesia, before and after an in house training intervention with the instrument Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM-ICU).Method: A quasi-experimental study, one group pretest - posttest design. A convenience sample of 17 critical care nurses in a general intensive care unit included. To detect delirium the instrument CAM-ICU was used, 21 paired tests before and 22 after an educational intervention.Main Results: The results showed that after an in house training intervention sensitivity and kappa coefficient improved of the characteristic 1 "acute onset and fluctuating course," an improvement that was significant. In other features, and overall values were signs of numerical improvement and deterioration in sensitivity, specificity and kappa coefficient but no significant change.Conclusion: Implementing a new instrument for detecting delirium in clinical practice requires education and follow-up. A small sample of critical care nurses with varying ability to use the new instrument and the fact that patients' status may change rapidly making it difficult to draw any conclusions from this study.

Syftet med denna uppsats är att analysera socialsekreterares föreställningar kring mäns våld mot kvinnor, våldsutsatta kvinnor och kring stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade forskningsintervjuer med sex socialsekreterare, verksamma inom fyra olika socialkontor inom en kommun. Socialsekreterarna arbetar inom följande områden inom socialtjänsten: vuxengrupp, barn och ungdom, mottagningsgrupp, ekonomiskt bistånd och barn och familj. De mest framträdande resultaten i undersökningen är att informanterna ser till olika faktorer och orsaker för att förklara och förstå mäns våld mot kvinnor, förklaringar som kan kopplas till ett antal olika teoretiska perspektiv så som individinriktat perspektiv, vanmaktsperspektiv, kulturellt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv, feministiskt perspektiv samt ekologiskt perspektiv. Genomgående är att de flesta informanter utgår ifrån förklaringar som kan knytas till mer än ett teoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter utsätts för en påfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-delirium. Iva-delirium är en form av hjärndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vårdkostnader i form av förlängd vårdtid. Studier visar att trots att iva-delirium är vanligt förekommande inom intensivvården så missas tillståndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-delirium finns men används vanligen i liten utsträckning inom svensk intensivvård. Detta kan leda till att intensivvårdssjuksköterskor, utifrån personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vårda patienter med iva-delirium.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.

Att drabbas av stroke kan innebära en stor förändring i människors liv. Att som patient få träffa kompetent personal som kan erbjuda allt ifrån snabbt och korrekt omhändertagande och dessutom god omvårdnad kan ses som självklart. Eftersom stroke är en av de vanligaste sjukdomar i Sverige som orsakar livslångt lidande, invaliditet och död och kräver mest vårddagar inom somatisk sjukvård, är sannolikheten stor att som sjuksköterska få möta dessa patienter oavsett vårdkontext. Det har skett en stor utveckling i strokesjukvården, speciellt under 2000-talet där vård och behandling påbörjas redan prehospitalt av sjuksköterskor. Att känna igen strokesymtom och erbjuda en snabb behandling är avgörande för sjukdomens utveckling och dess konsekvenser.

One of many difficult issues in veterinary medicine is the assessment of an animal's experience of pain. As a licensed veterinary nurse in Sweden you are obligated by law to work by the concept of evidence based medicine. To achieve this the author of this study sees the need for standardized methods of pain assessment. A Swedish version of Short form of the Glasgow Composite Measure Pain Scale (CMPS-SF) has recently been translated and developed. Furthermore, a psychometric validation needs to be performed to ensure its validity and reliability.

Syftet med denna studie var att beskriva hur intensivvårds- och akutmottagningssjuksköterskor upplevde samarbetet i traumateamet vid det akuta traumaomhändertagandet. Författaren till studien har valt att göra en intervjustudie medkvalitativ ansats. Fyra intensivvårdssjuksköterskor och sex akutmottagningssjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus i östra Sverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Verotoxinproducerande E. coli är en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos människa upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS är mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och människor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mängder bakterier i sin avföring.

När en människa utsatts för en traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal.

Trauma tillhör en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och patientgruppen är relativt ung. Både prehospitalt och hospitalt har det skett en genomgående utveckling i omhändertagandet av traumapatienter. Det har utvecklats olika konceptutbildningar med syfte att snabbt och korrekt kunna bedöma patientens fysiska status, avgöra om patienten är allvarligt skadad och utifrån det avgöra hur snabbt patienten ska transporteras till sjukhus.Trauma mot ryggkotpelaren med akut ryggmärgsskada som följd är förödande mot den enskilde individen. Det är viktigt att i ett tidigt skede misstänka en spinal skada för att så korrekt som möjligt behandla patienten utan att förvärra tillståndet. En av de viktigaste behandlingsstrategierna är att med immobilisering förhindra överrörlighet i kotpelaren och därmed motverka ytterligare trauma mot ryggmärgen.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats.

Ett stort antal barn utsätts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gånger under sina första sex levnadsår. Sjuksköterskan ges därmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till föräldrarna. Barn som utsätts för fysiska övergrepp upptäcks många gånger inte förrän det är för sent, när något allvarligt redan inträffat som leder till akut kontakt med hälso- och sjukvården. Det är viktigt att de utsatta barnens situation upptäcks så tidigt som möjligt i vårdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök på barnavårdscentralen [BVC].