Sökresultat:
132 Uppsatser om Akustiska sändare - Sida 8 av 9
Effekten av talarformanten och F0's styrka pÄ otrÀnade röstbedömare
Tal och röst styrs av komplicerade processer, dÀr vitt skilda funktioner anvÀnds i dess produktion och perception. Hur tal och röst uppfattas skiljer sig pÄ flera sÀtt frÄn den objektiva mÀtbara akustiska talsignalen. Grundtonens, F0?s, styrka och det man kallar talarformanten Àr tvÄ parametrar som pÄverkar hur rösten lÄter. Studien hade som syfte att undersöka om grundtonens styrka och med eller utan talarformant pÄverkar vilka stimuli otrÀnade röstbedömare tycker bÀst om.
Vilka a?r framga?ngsfaktorerna fo?r ett gyms Facebooksida? : En ja?mfo?relse av hur gym och gymmedlemmar anva?nder Facebook
I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.
Akustisk design: kvalitativa metoder för inventering och
design av fysiska miljöer
GrÀnsöverskridande samarbetsprojekt mellan akustiker och arkitekter/designers existerar idag pÄ mÄnga hÄll men gapet mellan arbetsdisciplinerna Àr fortfarande alltför stort. Den största problematiken ligger i arbetsmetodiken hos de olika fÀlten dÀr det finns ett stort behov av integration. Genom att utveckla gemensamma arbetsmetoder för dessa yrkesgrupper ökas chanserna till en bÀttre kommunikation och ett starkare samarbete över grÀnserna. Examensarbetet har anvÀnts till att framstÀlla en enkÀt med syftet att fungera som ett interdisciplinÀrt verktyg för att fÄ yrkesgrupperna att nÀrma sig varandra. EnkÀten Àr skapad inom ramen för forskningsprojektet NICe (Nordic Innovation Center) ? Sound Design of Open-Plan Offices ? ett projekt drivet av ledande akustikföretag i Norden med mÄlet att skapa kvalitativa mÀtmetoder för att bedöma ljudkvaliteten i storrumskontor.
AnvÀndbar webbdesign : Vilka faktorer som À?r avgö?rande fö?r att en anvÀ?ndare ska uppleva anvÀ?ndbarhet pÄ en webbplats.
Denna rapport berör företaget Bilteknik i Söderköping som idag inte har nÄgon webbplats. Den hÀr rapporten följer ett arbete dÀr man vill ta fram vilka faktorer som Àr avgörande för att en anvÀndare ska uppleva anvÀndbarhet pÄ en webbplats. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ fram de metoder som Àr lÀmpligast vid ett framtagande av en webbplats till ett företag som idag inte har nÄgon. SÄ vad finns det för faktorer som Àr viktiga i framtagandet av en webbplats, utifrÄn ett anvÀndarperspektiv? AnvÀndarna ska ha lÀtt för att hitta den information de söker.
En jÀmförande akustisk studie av skÄnska diftonger pÄ tre orter
I denna uppsats har jag undersökt akustiska skillnader och likheter mellan diftongerna pÄ tre skÄnska orter: Bara, Broby och TÄgarp. SkÄnska bör inte betraktas som en enhetlig dialekt utan snarare som en samling av olika dialekter, dock med en hel del likheter. Dessa skillnader mellan dialekterna skulle kunna innebÀra att det Àven varierar hur diftongerna realiseras. FrÄgan jag ville ha svar pÄ var om diftongerna pÄ dessa orter Àr sÄ pass olika att de uppvisar mÀtbara skillnader. Eventuellt Àr de individuella skillnaderna större Àn skillnaderna mellan orterna.
Kommunicera, informera och modellera : Kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson
Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.
Rörfonation eller traditionell svensk röstbehandling? : En jÀmförande studie mellan tvÄ olika metoder för röstbehandling
Rörfonation och traditionell svensk röstbehandling Ă€r tvĂ„ av de vanligaste behandlingsalternativen inom svensk röstlogopedi idag. Som forskare Ă€r det viktigt att kontinuerligt utvĂ€rdera de behandlingar som erbjuds för att göra vĂ„rden mer kvalitativ och kostnadseffektiv. Finns det skillnader i behandlingseffekt mellan dessa tvĂ„ röstbehandlingar? Ăr skillnaderna sĂ„ tydliga att det gĂ„r att fastslĂ„ att den ena behandlingen Ă€r att föredra framför den andra?Med analyser av ett patientmaterial, före och efter behandling, i form av akustisk analys, perceptuella bedömningar av en grupp erfarna logopeder samt patienternas sjĂ€lvskattningar syftar föreliggande uppsats till att besvara vad behandlingsformerna har för effekt inom dessa omrĂ„den.Patientmaterialet bestod av totalt 28 patienter varav 23 fullföljde behandling. Tolv av dessa erhöll behandling med rörfonation medan resterande elva patienter erhöll traditionell svensk röstbehandling..
Evidens för stötvÄgsbehandling vid plantarfasciit/hÀlsporre och akillestendinos.: En litteraturstudie
StötvÄgsbehandling har anvÀnts vid muskuloskelettala besvÀr sedan ca 15 Är tillbaka. Behandlingen benÀmns ofta som ESWT (extracorpeal shock wave therapy), och bestÄr av mekaniska akustiska tryckvÄgor som penetrerar vÀvnad. Dess smÀrtmekanismer och lÀkningsmekanismer Àr fortfarande oklara. Plantarfasciit/hÀlsporre och akillestendinos Àr diagnoser som kan behandlas med stötvÄgsbehandling. Att kartlÀgga evidensen för stötvÄgsbehandling vid plantarfasciit/hÀlsporre och akillestendinos.
Informationsöverflöd i sociala medier : ?We are training our brains to pay attention to the crap?
Idag tar ma?nniskan del av mer information a?n na?gonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flo?det som tas del av pa?verkar individen och fo?rsa?tter denne i ett beroende da?r det blir till ett behov att svara pa? meddelanden, att ha?nga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut o?verbelastas ma?nniskan ba?de psykiskt och fysiskt av den informationen som ma?ste tolkas.Man skulle kunna pa?sta? att det a?r ett samha?llsproblem, det a?r en norm att ha ma?nga fler va?nner i den digitala va?rlden a?n i verkligheten.
So?kdrivet webbgra?nssnitt
Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.
Utvecklingen av ett förÄldrat medielandskap
Syfte: Vi vill ta reda pa? hur teknikutvecklingen relaterad till VoD pa?verkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende fo?ra?ndrar tv-tittandet i denna ma?lgrupp.Teori: Denna studie anva?nder huvudsakligen tva? teorier fo?r att underso?ka problemet. Den fo?rsta teori som tas upp a?r Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och pa?verkan i samha?llet. Fo?r att vidare underso?ka beteendet hos unga vuxna anva?nds Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som underso?ker individualiseringens mo?nster inom tv-tittande.Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad pa? intervjuer av fokusgrupper samt personintervju.
Fallstudie av designuppdrag för bridgeförbundshemsida : En studie i hur man kan hantera ett designuppdrag Ät en förening med mÄnga olika anvÀndare
Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.
So?kdrivet webbgra?nssnitt : Bygga navigationen med so?kmotorns logik
Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.
Resultat av oralmotorisk och fonologisk testning : En jÀmförelsestudie mellan taldelen i NOT-S och kortversionen av Stora fonemtestet
Tal Ă€r det akustiska resultatet av rörelser i talapparaten med avsikt att förmedla ett sprĂ„kligt budskap (Kent, 2000). Oralmotorisk funktion Ă€r en grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för talkommunikation (Sjögreen & Lohmander, 2008). Om tal- eller oralmotoriska problem uppstĂ„r kan en tal- eller oralmotorisk diagnos stĂ€lls utifrĂ„n en utredning över dessa funktioner (McAllister, 2008). Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) Ă€r ett screeningmaterial som testar den oro-faciala funktionen (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjögreen & Ă
sten, 2007).
Barnmorskors kunskap om homo-och bisexuella och transpersoner
I föreliggande single subject designstudie har tre personer med thai som modersmÄl och svenska som andrasprÄk trÀnats specifikt i svenskt uttal. Syftet med föreliggande studie var dÀrför att utforma samt genomföra en uttalsintervention vilken delades in i en suprasegmentell och en segmentell modul. Syftet var vidare att undersöka hur suprasegmentella och segmentella förÀndringar i uttalet pÄverkade uttalets förstÄelighet. UttalstrÀningen utfördes 14 gÄnger under en fem-veckors period. Interventionen delades upp i tvÄ moduler, en med suprasegmentellt fokus (B1) och en med segmentellt fokus (B2).