Sökresultat:
132 Uppsatser om Akustiska sändare - Sida 5 av 9
De akustiska skillnaderna mellan tvÄ stÀder i Sverige
Studien bygger pÄ tvÄ 24 timmars ljudinspelningar utförda frÄn tvÄ olika stÀder iSverige. Syftet med undersökningen var att se om det gick att urskilja akustiskaskillnader mellan tvÄ olika stÀder i Sverige. Studien har tagit mycket inspiration av R.Murray Schafer arbeten inom soundscaping, samt Pijanowskij, et al., (2011) ramverkför att kunna kategorisera ljuden utifrÄn dess ursprung och funktion. Olikaundersökningar har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, samtfrekvensanalyser av det inspelade materialet. BÄda metoderna anvÀndes tillsammansvid utvÀrderandet av ljudmaterialet för att se hur vida informanternas svaröverrensstÀmde med den frekvensanalys som genomförts.
Rumsklang för hifi-lyssning : En undersökning av vanliga vardagsrums akustiska egenskaper
ABSTRAKTDet hÀr Àr en sammanfattning av den formella delen av vÄrt projektarbete. Under hösten 2007 och vÄren 2008 har vi pÄ uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjÀlpmaskin ombord pÄ Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det lÀckte bÄde kylvatten och smörjolja pÄ olika stÀllen. Det har varit mycket vÀntetid pÄ reservdelar eftersom maskinen Àr ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet rÄkade vi pÄ bekymmer med vattenlÀckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat nÄgra veckor.
#GolfhÀlga : En kvalitativ studie om anva?ndarupplevelser och anva?ndbarhet vid utveckling av Karlstad Golfklubbs mobila webbplats.
I en va?rld av smartphones och la?splattor i ha?nder pa? folk i alla a?ldrar a?r kraven pa? webbplatser ho?gre a?n de var fo?r sju a?r sedan. Trots detta a?r det ma?nga som inte anpassat sin webbplats fo?r att ackommodera fo?r det. Denna studie riktar sig till att o?ka anva?ndarupplevelsen pa? den mobila webbplatsen fo?r Karlstad Golfklubb.!Problemet som studien har avsett att lo?sa, a?r bristen pa? anva?ndarva?nlighee och fo?rho?jda upplevelser hos golfare pa? mobilanpassade webbplatser.
Voice onset time hos svenska förskolebarn : Ett utvecklingsperspektiv
Voice onset time (VOT) Àr en akustisk tidsparameter som speglar den talmotoriska kontrollen. VOT anses vara det mest tillförlitliga akustiska tecknet pÄ om en klusil Àr tonande eller tonlös.Syfte: att undersöka och jÀmföra VOT hos barn i Äldrarna 3, 4 och 5 Är samt jÀmföra med tidigare publicerade svenska vuxenvÀrden.Metod: 83 barn (51 flickor; 32 pojkar) ljudinspelades vid produktion av minimala par för de svenska klusilerna.Resultat: medelvÀrden för VOT minskade genomgÄende med Äldern. Signifikanta skillnader erhölls mellan 3- och 5-Äringarna för ljuden /t k b g/ samt gÀllande anvÀndandet av förton för tonande klusiler. JÀmförelser med vuxenvÀrden visade att vuxna i högre utstrÀckning hade förton för de tonande ljuden och kortare VOT för de tonlösa ljuden Àn de, i föreliggande studie, deltagande barnen. Inga signifikanta könsskillnader pÄtrÀffades.Resultaten av föreliggande studie kan anvÀndas som referensmaterial vid bedömning av barn med talmotoriska störningar..
Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback
Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av
skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande
breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut?
p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med
identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet
i samh?llet.
MobilbetalningstjÀnster i fysisk butik : En studie ur ett anvÀndarperspektiv
I takt med att Internethandeln ökar och fler och fler anvÀnder smartphones, introduceras alternativa betallösningar pa? marknaden. En betalmetod som redan Àr etablerad a?r SMS-betalning. Med tanke pa? detta borde inte steget till att anvÀnda mobilbetalningstjÀnster i fysisk butik vara sÄ stort.
Reducering av stÄende vÄgor vid lÄga frekvenser med inversa filter vid mixning i en hemmastudiomiljö
Vid mixning i en hemmastudiomiljö finns det ofta stora akustiska problem, speciellt vid lÄga frekvenser. Vid just lÄga frekvenser orsakas problemen frÀmst av stÄende vÄgor. För att reducera de stÄende vÄgorna anvÀnds vanligen passiva absorbenter, men i en hemmastudiomiljö kan dessa av praktiska skÀl ofta inte anvÀndas. I denna uppsats har nÄgot som kallas inversa filter undersökts som möjligt alternativ. Dessa skapas frÄn ett uppmÀtt rumsimpulssvar och appliceras pÄ signalen till högtalaren genom faltning.
Reducering av stÄende vÄgor vid lÄga frekvenser med inversa filter vid mixning i en hemmastudiomiljö
Vid mixning i en hemmastudiomiljö finns det ofta stora akustiska problem,
speciellt vid lÄga frekvenser. Vid just lÄga frekvenser orsakas problemen
frÀmst av stÄende vÄgor. För att reducera de stÄende vÄgorna anvÀnds
vanligen passiva absorbenter, men i en hemmastudiomiljö kan dessa av
praktiska skÀl ofta inte anvÀndas. I denna uppsats har nÄgot som kallas
inversa filter undersökts som möjligt alternativ. Dessa skapas frÄn ett
uppmÀtt rumsimpulssvar och appliceras pÄ signalen till högtalaren genom
faltning.
Utrymningsförsök frÄn en skola med döva och hörselskadade barn och ungdomar: En fallstudie
För funktionsnedsatta personer kan kÀnslan av att ha tillgÄng till en sÀker utrymning vara svÄrare att uppnÄ dÄ brandskyddet inte alltid tar hÀnsyn till mÄlgruppens sÀrskilda behov vid projektering av brandskyddet. Brandskyddet blir sÄledes inte ett tillfredsstÀllande skydd för alla. Döva och hörselskadade personer Àr en mÄlgrupp med sÀrskilda behov i och med att de ofta har svÄrigheter med att uppfatta och inhÀmta information frÄn akustiska utrymningslarm. Specialskolor för barn och ungdomar med nedsatt hörsel torde sÄledes vara vÀl anpassade efter mÄlgruppen.Syftet med arbetet Àr att vÀrdera hur vÀl anpassat brandskyddet Àr till döva och hörselskadade pÄ en av Sveriges specialskolor. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida brandskyddet kan anses vara skÀligt eller inte och om det finns nÄgra beteendeskillnader i samband med utrymning mellan barn som Àr hörselskadade och inte.Ett utrymningsförsök har genomförts pÄ en av Sveriges specialskolor för att kunna vÀrdera brandskyddets anpassning och hur eleverna beter sig i samband med utrymningen pÄ den studerade skolan.
UtvÀrdering av riktlinjer för lÀrbarhet : att tillÀmpa befintliga riktlinjer pÄ produktionssystem
Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.
Bloggare som opinionsledare : En kvalitativ studie om unga kvinnors attityder till bloggar
Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.
Svenskars och islÀnningars perception av kÀnslor i det svenska sprÄket
SammanfattningHur bra Àr vÄr perception av kÀnslor i tal och vad Àr det som gör att vi uppfattar skillnader mellan dem? Finns det könsrelaterade och kulturella skillnader i uppfattningen? En undersökning har genomförts för att komma nÀrmare svaren pÄ dessa frÄgor. 16 personer med svenska och 16 med islÀndska som modersmÄl deltog i ett perceptionstest dÀr de fick lyssna pÄ 120 svenska yttranden uttalade av svenskar. Yttrandena var semantiskt neutrala men samtidigt pÄverkade av positiva, neutrala eller negativa bilder. Lyssnarna fick bedöma hur pass negativa, neutrala eller positiva de tyckte yttrandena var pÄ en sju-punktskala.
Utbredning av akustiska vÄgor i elastisk platta
Den hÀr rapporten har som syfte att utreda vilket eldistributionssystem för offshoreenheter som sparar mest vikt och utrymme. De tvÄ elsystem som jÀmförs Àr GVAs standard system och Siemens Blue Drive System. Rapporten innehÄller en teoretisk bakgrund för bÄda systemen och dimensionering av systemens kraftkablar samt berÀkning av kabelvikter och komponentvikten för systemen. För att uppskatta kabel- rutter och lÀngder kommer ritningsunderlag för GVAs offshoreenhet 7500 att anvÀndas.Resultatet visar att GVAs standard system Àr det eldistributionssystem som har den lÀgsta totalvikten med 168 ton, GVAs standard system har en vikt som Àr 101 ton lÀgre Àn Siemens Blue Drive System som har en vikt pÄ Àr 269 ton. GVAs standard system har en lÀgre ström vilket gör att ledararean blir mindre och i med det blir kabelvikten mindre.
AnvÀndare & filter : En studie om filterfunktioner pÄ fotoapplikationer
Genom a?rhundraden har bilden varit en viktig del i va?rt samha?lle. Den har varit en ka?lla till underha?llning, sparande av minnen och a?ven ett sa?tt att kommunicera pa?. Bilder har anva?nts pa? ma?nga olika sa?tt och sedan 1800-talet har vi kunnat fa?nga bilder genom fotografier.
Du som Àr pianist kan vÀl spela lite orgel? : En studie i tre klaviaturinstrument och deras anvÀndning i olika musikaliska sammanhang
Efter mÄnga Ärs pianospel med inriktning pÄ klassisk musik med det akustiska pianot i fokus insÄg jag nÀr jag började spela pop och rock att det dÄ antogs att jag skulle behÀrska mÄnga olika klaviaturinstrument. Inte alltid helt lÀtt, dÄ det inte finns nÄgonting som sÀger att du till exempel Àr en bra orgelspelare bara för att du Àr en duktig pianist. I mitt examensarbete ville jag fördjupa mig i nÄgra klaviaturinstrument för att fundera pÄ hur man spelar pÄ dessa i olika musikaliska sammanhang och vilka olika spelsÀtt de genom sin teknik för med sig. Jag skrev tre lÄtar, en för varje valt instrument (piano, orgel, Clavinet) och spelade in dessa, utan klaviatur. Sedan gjorde jag en version av varje lÄt med varje instrument för att se hur jag sjÀlv spelade pÄ olika sÀtt beroende pÄ instrument.