SAMMANFATTNING Titel: ?En ledarskapsstudie utifrĂ„n etiska och moraliska aspekter? Författare: Karolina Lells Karin Ånell Problem: Det finns en ökad etikmedvetenhet i nĂ€ringslivet idag som intresserar oss mycket. Vi valde dĂ€rför att studera de moraliska och etiska aspekterna av ledarskapet och tyckte det skulle vara intressant att göra det pĂ„ ett företag som har etik inbyggt i sin produkt. Vi valde pensions- och försĂ€kringsbolaget KPA som fallföretag, som har profilerat sig sjĂ€lv som ett etiskt företag. Det visade sig att ledarskapet pĂ„ KPA inte verkade skilja sig etiskt och vĂ€rdemĂ€ssigt frĂ„n andra företag, vilket vi hade förvĂ€ntat oss.

PROBLEM OmrĂ„det idag ses som ett problemomrĂ„de eftersom stora delar av i första hand industriomrĂ„det har tillĂ„tits att förfalla. PĂ„ Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse pĂ„börjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det Ă€r svĂ„rt att gĂ„ vidare och knyta ihop alla de pĂ„började projekten. Stora delar Ă€r helt stĂ€ngda för allmĂ€nheten, vilket innebĂ€r att kustens stora grönstrĂ„k bryts hĂ€r. HĂ€r Ă€r det vare sig grönt eller tillgĂ€ngligt. Malmö stad har angett detta omrĂ„de som ett omvandlingsomrĂ„de för blandad stadsbebyggelse.

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner dÀr sÄ kallade internprissÀttning sker. Genom internprissÀttningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lÄgbeskattade lÀnder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmÀssiga villkor styr prissÀttningen upprÀttats. De svenska bestÀmmelserna för internprissÀttning utgÄr frÄn korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlÀngdsprincipen.

JÀrnvÀgsindustrin har under mÄnga Är varit ett verksamhetsomrÄde dÀr utvecklingen mer ellermindre stÄtt still. I dag har progressen dock Äter börjat röra pÄ sig. TÄgoperatörer runt om ivÀrlden satsar pÄ snabbare fordon i syfte att vinna marknadsandelar frÄn sÄvÀl flyg- somvÀgtransporter. I kampen om kunden vill man dock fortfarande inom jÀrnvÀgsbranschenbibehÄlla den miljövÀnliga position, i förhÄllande till andra fÀrdmedel, som tÄgtransport i allatider haft. Tillsammans med utvecklingen av nyare snabbare fordon finns det dÀrför, i dagslÀget, ett stort intresse för energieffektivisering/resursbesparing.SJ AB har under mÄnga Är bedrivit projekt för att minska tÄgens förbrukning av elektricitet.DÄ företaget, under gÄngen tid, varit föremÄl för Ätskilliga omorganisationer hareffektiviseringsarbetet inte alltid kunnat bedrivas sÄ resultatrikt som ambitionen efterstrÀvat.Avsikten med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla genomförda samt pÄtÀnkta aktiviteter inom omrÄdet för SJs energieffektivisering.

I takt med att stÀder runt om i vÀrlden vÀxer ökar fokuseringen pÄ miljöproblemen och dÀrmed höjs kraven pÄ ett vÀlfungerande distributionssystem för olika typer av gods. Ett sÀtt att försöka lösa denna problematik Àr att samdistribuera gods, vilket har undersökts i olika internationella och nationella projekt. I det nationella projektet SAMLIC, samordnad varudistribution till Linköpings city, har liknande problematik dryftats men med den skillnaden att fokus ligger pÄ att skapa ett ekonomisk och logistiskt effektivt distributionssystem för alla inblandade parter. Bieffekterna av en sÄdan fokusering blir sÀrskilt positiva eftersom Àven bÀttre miljö och service uppnÄs.En viktig aspekt dÄ det gÀller SAMLIC-projektet Àr att initiativet till att starta ett projekt inom ramen för samdistribution av varor i Linköpings city ursprungligen kommer frÄn nÀringslivet. Anledningen till att ett initiativ till ett samdistributionsprojekt togs under Är 2000 var att nÀringslivet insett att mÀngden leveranser in i och ut ur Linköpings innerstad gav upphov till trÀngsel och dÀrmed stora trÀngselkostnader.

Svensk titel: IFRS pĂ„verkan pĂ„ goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydĂ©nUtgivningsĂ„r: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgĂ„ngar linjĂ€rt över en bestĂ€md livslĂ€ngd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgĂ„ng med lika stora andelar varje Ă„r tog i och med planenligheten ingen hĂ€nsyn till den verkliga vĂ€rdeförĂ€ndringen hos den underliggande goodwilltillgĂ„ngen. Detta resulterade i att företag ibland Ă€ven om dĂ€r inte förelĂ„g ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av vĂ€rdet pĂ„ goodwilltillgĂ„ngen. Problem uppstod Ă€ven nĂ€r goodwilltillgĂ„ngarna uppvisade större avskrivningsbehov Ă€n de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgĂ„ngarna skrevs av i mindre omfattning Ă€n nödvĂ€ndigt.

Det utbredda slentriantÀnkandet i vÄr bransch ligger till grund för mÄnga tveksamma, och dyra lösningar. Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera pÄ varför. Att tÀnka sjÀlv, ifrÄgasÀtta, och utveckla sin kunskap inom ett givet omrÄde Àr den enskilt viktigaste förmÄgan vi har. NÀr det kritiska tÀnkandet försvinner och ersÀtts med jakt pÄ större ekonomiska vinster och ointresse Àr branschen ute pÄ hal is. DÀrför anser jag att det extra viktigt att sjÀlv försöka ta reda pÄ varför vÀxter fungerar, utvecklar och etablerar sig sÄ olika beroende pÄ vÀxtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering, och ekologiska bakgrund, förklarar pÄ ett bra sÀtt sambandet mellan vÀxtens konkurrenssförmÄga och dess vÀxtplats. Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för resultatdelen och diskussionen.

NÀr mÀnniskor lever i relation med andra mÀnniskor uppstÄr nÄgon gÄng en konflikt, meningsskiljaktigheter Àr ett naturligt inslag i livet. Dessa kan dock hanteras och lösas pÄ en del olika sÀtt, nÄgra sÀtt Àr mer konstruktiva och nÄgra sÀtt Àr mindre konstruktiva. Vid alla myndighetsbeslut som berör barn ska beslutet fattas utifrÄn vad som Àr ?barnets bÀsta?. Det efterlevs inte alltid idag, inte pÄ grund av ovilja frÄn samhÀllet sida utan av okunskap och omoderna regelsystem samt utav brist pÄ resurser.

Titel - Nyttan med RFID i IKEAs försörjningskedja - Ett sÀtt för IKEA att uppnÄ spÄrbarhet.Författare - Sven MorénJesper SamuelssonHandledare - Mats Johnsson, Universitetslektor vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola.Daniel Hellström, Doktorand vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola.Allan Dickner, Förpackningschef inom IKEA-koncernen.Nyckelord - SpÄrbarhet, MÀrkningssystem, RadioFrekvent IDentifikation, Information.Problembakgrund - Informationsteknologin har medfört stora förÀndringar för dagens företag. NÄgra av utvecklingarna inom IT Àr Automatic Identification and Data Collection, vilket har inneburit en avsevÀrd förbÀttring med avseende pÄ mÀngden korrektöverförd data. Radio Frequency IDentification (RFID) Àr en teknologi inom AIDC-omrÄdet som har börjat anvÀndas allt mer, vilket ocksÄ IKEA uppmÀrksammat. IKEA Àr ett multinationellt företag som expanderar kraftigt samtidigt som distributionen blir allt mer komplex, vilket stÀller höga krav pÄ ett effektivt och lÀttöverskÄdligt flöde. Det förekommer idag mÄnga och tidsödande mÀnskliga fel vid hanteringen av gods vid distributionscentralerna, vilket till stor del beror pÄ olika standards och rutiner för de olika sÀndningarna.

  SAMMANFATTNINGLackage fran en komponent i form av vatska eller gas ar ett ofta underskattat problem som kan geupphov till samre produktkvalitet, energiforluster och i slutandan ge ekonomiska konsekvenser omlackaget blir for stort. Det finns dessutom en miljo- och halsorisk om en produkt eller komponentlacker ut storre mangder kemikalier eller metaller. Kan lackaget minskas finns med andra ord storavinster att hamta.Nolek AB bygger instrument for att hitta lackage, lacksokning, och mata lackage, tatkontroll.Foretaget arrangerar utbildningar for sina kunder men har tidigare inte haft nagot uppdateratmaterial for detta andamal. Syftet med examensarbetet ar att producera delar till ett nyttutbildningspaket inom tatkontroll, lacksokning och provtryckning samt att undersoka teorier forskrivande av pedagogiska texter. Arbetets resultat utgors av ett kurskompendium samt enPowerPoint-presentation kopplad till kompendiet.

This paper originates in a study of Community Gardens in the United States. An overview of how and why the gardens have emerged, their functions today, and their effects and problems is presented. The reader will also be introduced to a selection of Swedish movements that correspond with the phenomenon of the American Community Garden. These are as follows; The Allotment Garden, the Swedish term StadsdelstrÀdgÄrd (a metaphor for a Community Garden in a Swedish urban context), Mykorrhiza Malmö Stadsodlare and The Allotment Plot. None of the above-mentioned Swedish movements can be described as an exact equivalent of the American Community Garden, but they all contain elements witch constitutes parts of the phenomenon.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.