SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om omvÄrdnadsdokumentation och dess pÄverkan pÄ omvÄrdnadsarbetet.Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehÄllsanalys enligt Lundman och HÀllgren Graneheim (2008). BekvÀmlighetsurval med fem sjuksköterskor frÄn olika avdelningar pÄ ett Universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: Sjuksköterskor i denna studie uppfattade att dokumentationen tar tid, det Àr mycket som ska dokumenteras och att kvalitén varierade. De uppfattade ocksÄ att information kunde gÄ förlorad pÄ grund av att mÄnga skrev pÄ flera olika stÀllen. Dokumentationen upplevdes ibland som inkonsekvent eftersom sjuksköterskorna inte dokumenterade exakt lika. De belyste ocksÄ att systemet var rörigt och ologiskt.

NÀsÄker och Resele Àr tvÄ bygder dÀr man nyligen öppnat flyktingboenden. I samband med detta har det skett en organisering i civilsamhÀllet och man har bildat NÀsÄkers Integrationsgrupp och Reseles Asylgrupp. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur den hÀr organiseringen har gÄtt till, hur verksamheten ser ut idag och vilka utmaningar de engagerade möter. Samt att koppla samman detta med begreppet resiliens för att se möjliga vinster för bygderna. De engagerade har under sin organisering varit enormt flexibla och an-passat verksamheten efter bÄde de lokala förutsÀttningarna och de asylsökandes behov.

WHO:s checklista har signifikant minskat komplikationer och dödsfall och har ökat patientsÀkerheten hos kirurgiska patienter genom att vara ett standardiserat redskap vid kommunikation och samarbete i operationsteamet. Vid 2011 slut anvÀnde de flesta Svenska sjukhus WHO:s checklista, men det finns endast ett fÄtal studier frÄn Sverige efter införandet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka operationsteamets erfarenheter att arbeta med WHO:s checklista för sÀker kirurgi. En fokusgruppintervju gjordes med ett operationsteam. Analys av data skedde genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Det har lÀnge förts en diskussion kring om det materiella sambandet till redovisning Àr det bÀst lÀmpade sÀttet att faststÀlla beskattningsunderlaget. Den senaste utredningen kring förslaget om en frikoppling Àr SOU 2008:80. Denna utredning har varit utgÄngspunkten för vÄr undersökning, för att besvara vÄr frÄgestÀllning kring huruvida det föreligger ett behov av den föreslagna frikopplingen samt eventuella konsekvenser. Vi har utgÄtt frÄn en induktiv ansats och har utfört denna uppsats som en kvalitativ studie. VÄra primÀrdata Àr inhÀmtad frÄn intervjuer med revisorer frÄn tvÄ av Sveriges största redovisning- och revisionsbyrÄer.  Vi har Àven inhÀmtat information frÄn sex olika intressenter i deras remissyttranden över SOU 2008:80.

Under Är 2007 började ekonomin vÀnda frÄn hög till lÄgkonjunktur, senare fick denna lÄgkonjunktur namnet finanskrisen. NÀr konjunkturen vÀnder nerÄt pÄverkas de allra flesta i samhÀllet pÄ nÄgot plan, företags vinster kan blir lÀgre och arbetslösheten ökar. Denna studie undersöker hur revisionsbyrÄerna i Big Four pÄverkas i en lÄgkonjunktur, bÄde hur de pÄverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgÄngsrika. För att fÄ reda pÄ dessa frÄgor bygger uppsatsens empiriska studie pÄ kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byrÄer i Sverige. Teoriavsnittet innehÄller rapporter frÄn internationella organisationer som studerat hur Big Four pÄverkas ekonomiskt. Det följs dÀrefter av tre stycken guider frÄn konsulter som ger tips pÄ hur företag ska bli framgÄngsrika under en lÄgkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvÀrde. Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyrÄerna pÄverkas av konjunkturförÀndringar.

E-handelskunder vill ha möjlighet att handla snabbt och direkt oavsett tidpunkt eller plats. DÀrför Àr integration mellan e-handel och affÀrssystem viktigt för en lyckad e-handelslösning. Detta kÀnner de flesta företag till och idag Àr inte tekniken nÄgot större problem. Att företag trots detta inte integrerar systemen beror pÄ verksamhetsbaserade orsaker. De stora kostnader som integrationen i initialskedet medför anges ocksÄ som ett skÀl till att systemen inte integreras, kunskap saknas om de lÄngsiktiga vinster som integrationen ger.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.

During the 90?s, several reforms took place in order to change the educational system. The reforms intended to increase the freedom of choice and to facilitate the start-up process for driving independent schools. A broad alliance of political parties from left to right supported these reforms. Twenty years later, the independent schools constitute a substantial part of schools in Sweden.

Bakgrund: En god hÀlsa krÀver ett psykiskt sÄ vÀl som fysiskt vÀlbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har lÀnge uppmÀrksammats och ny forskning pekar Àven pÄ flertalet psykologiska vinster. Det Àr dessutom allmÀnt kÀnt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försÀmrat hÀlsotillstÄnd. Patienter med psykisk ohÀlsa som vÄrdas under tvÄng har begrÀnsade möjligheter till aktivitet och ett minskat sjÀlvbestÀmmande gÀllande upprÀtthÄllandet av en god fysisk hÀlsostatus.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vÄrdas inom psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.

New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

Som följd av utökat tillstĂ„nd för produktion vid Billerud AB:s pappersbruk, Gruvön, i Grums har bruket byggt en ny avloppsreningsanlĂ€ggning med flerstegsrening. Den tidigare reningsanlĂ€ggningen, en luftad damm belĂ€gen i Ålviken i anslutning till VĂ€nern, kommer dĂ€rmed att stĂ€ngas. Syftet med föreliggande rapport har dĂ€rför varit att undersöka huruvida dammen behöver hĂ„llas aktiv genom luftning en tid framöver för att gynna nedbrytning av organiskt material samt undvika uppkomsten av illaluktande gaser.Nedbrytningshastigheten har studerats med hjĂ€lp av glödförlust, COD-tester och alkalinitet. COD-testerna genomfördes enligt ampullmetoden Hach-Lange i miljölabbet vid Gruvöns bruk. Alkaliniteten har bestĂ€mts genom titrering av svavelsyra.Försöken gjordes under en tidsperiod pĂ„ tre mĂ„nader.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera konsekvenserna av de nyligen Àndrade redovisningsreglerna avseende pensioner ur företagens perspektiv, samt undersöka vilka ÄtgÀrder dessa kan tÀnkas vidta. Metod: Vi har undersökt vÄra fallföretags Ärsredovisningar samt intervjuat personer insatta i Àmnet för att pÄ ett kvalitativt sÀtt förklara och diskutera kortsiktiga och lÄngsiktiga konsekvenser av de nya pensionsredovisningsreglerna, samt ÄtgÀrder dessa kan komma att leda till. Slutsatser: Det gÄr inte pÄ förhand att avgöra om pensionsskulden kommer att öka eller minska vid övergÄngen till de nya redovisningsreglerna. Utfallet beror till stor del pÄ förhÄllandena i det specifika företaget, dÄ det Àr mÄnga faktorer som spelar in. Det Àr Àven svÄrt att avgöra hur stor övergÄngseffekten blir.

Hög sjukfrÄnvaro Àr en stÀndigt aktuell frÄga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrÄnvaro i absoluta tal finns i Sverige Àven stora regionala skillnader i sjukfrÄnvaro som inte kan förklaras med skillnader i hÀlsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsÀkringen ska fÄ mer karaktÀr av försÀkring med mindre godtycklighet i ersÀttningsbedömning krÀvs en tydligare koppling mellan risken som ska försÀkras bort och försÀkringens anvÀndande. FrÄgan som behandlas i denna uppsats Àr huruvida sjukförsÀkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall pÄ grund av ohÀlsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lÄgriskindivider kan utföras mer effektivt och försÀkringsmÀssigt pÄ en konkurrensmarknad Àn med en enhetlig sjukförsÀkring.

Examensarbetets syfte Àr att med trafiksimuleringar utreda det framtida resecentrumets kapacitet i form av hÄllplatskapacitet och systemkapacitet. Trafiksimulering Àr ett effektivt verktyg som anvÀnds allt oftare för att utreda konsekvenserna av olika förÀndringar i vÀgnÀtet och trafiken. Det kan medföra bÄde ekonomiska och tidsmÀssiga vinster i och med att programmet kan utvÀrdera olika ombyggnadsförslag innan beslut fattas. Programmet som anvÀnds i examensarbetet Àr AIMSUN NG, vilket Àr ett mikrosimuleringsprogram utvecklat av TSS.För att uppnÄ syftet skapades först en model över omrÄden som det sÄg ut innan ombyggnationen pÄbörjades. Med denna som utgÄngspunkt skapades sedan en modell över det framtida resecentrumet.

Introduktion: Patienter har lÀnge inom sjukvÄrden ofta blivit objektifierade och endast reducerats till sin sjukdom. Det centrala för den personcentrerade vÄrden, Àr att se patienten som en person bakom sin sjukdom, att se dennes perspektiv och upplevelser av sjukdomen.Personcentrerad vÄrd kÀnnetecknas av ett partnerskap mellan patient och vÄrdgivare. Genom att först starta med patientens berÀttelse och sedan vidareutveckla en vÄrdplan tillsammans fördelas ansvaret för vÄrden och patientens delaktighet ökar. Tre nyckelbegrepp betonas; partnerskap, patientberÀttelse och dokumentation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att sammanstÀlla och beskriva forskning om personcentrerad vÄrd, med fokus pÄ den vuxna patientens perspektiv inom slutenvÄrden.