Sökresultat:
493 Uppsatser om Aktuariella vinster och förluster - Sida 16 av 33
Intellectual Capital Statements - The New Guideline - Framtidens intellektuella rapportering
Denna uppsats behandlar Àmnet barn som vistas med sin förÀlder i fÀngelse. Idag finns möjlighet för spÀdbarn att följa med sin moder under ett fÀngelsestraff. Hur ser anstaltspersonal pÄ ÄldersgrÀnser för barns vistelse med förÀlder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att lÄta barn bo med sin förÀlder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade förÀldern, för de medintagna? Bör fÀder ges jÀmlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anstÀllda pÄ mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förÀlder i fÀngelse, sÄsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvÄrdnadsförhÄllandena.
Svenska som andrasprÄk: lÀrares val av skönlitteratur i undervisningen
Syftet med arbetet var att belysa vilka didaktiska val som ligger till grund för hur fyra ÀmneslÀrare vÀljer fiktionstexter i undervisningen av svenska som andrasprÄk. Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer som metod för att fÄ en fördjupad och mer nyanserad bild av intervjupersonernas syften och uppfattningar om olika texturval och deras betydelse. Informanterna bestod av fyra undervisande gymnasielÀrare i Àmnet svenska som andrasprÄk. Resultatet av undersökningen visar att de fyra ÀmneslÀrarnas uppfattningar om vilken litteratur som ska lÀsas och varför den ska lÀsas varierar kraftigt. Samtliga lÀrare följer samma kursplan, men tolkar den pÄ lite olika sÀtt.
Miljöledningssystem som verktyg för att bidra till en hÄllbar utveckling
MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.
Mobil IntensivvÄrds Grupp (MIG) ? ett sÀtt att bygga broar
Mobil IntensivvÄrds Grupp (MIG) Àr en relativt ny företeelse i Sverige, det har funnits i cirka 5 Är, men forskning visar att den startades upp ungefÀr fem Är tidigare i Australien. Det har Àven framkommit att efter MIGs konsultativa införande pÄ sjukhus, har patienternas överlevnad pÄverkats till det bÀttre, patienternas ?outcome? pÄverkas pÄ ett positivt sÀtt och liv kan ibland rÀddas. Att som sjuksköterska pÄ vÄrdavdelning vÄrda en patient med sviktande vitala funktioner skapar en otrygghet och en stress som skapar en försÀmrad arbetsmiljö och dÀrmed vÄrdmiljö. Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ innehÄllsanalys undersöka pÄ vilka sÀtt MIG pÄverkar vÄrden.
StÀndiga förbÀttringar : Kvalitetsstyrning för anlÀggningsbranschen
Arbetet syftar till att undersöka möjligheten att med hjÀlp av moderna arbetssÀtt fÄ en arbetsgÄng med stÀndiga förbÀttringar inom anlÀggningsbranschen. Sökandet sker med hjÀlp av litteraturstudier kring ISO 9000 och LEAN samt studiebesök vid tvÄ företag, Hauler&Loaders Arvikafabriken (Volvo Wheel Loaders AB) samt PartnerTech Karlskoga AB. Detta Àr företag som under tid arbetat med dessa frÄgor och som nÄtt goda resultat.Det framkommer att ISO 9000 Àr mycket öppet och inte detaljstyrande men att det finns vinster att hÀmta genom nyttjande av standarden. Kunder fÄr en bekrÀftelse pÄ att företaget i frÄga har uppnÄtt en god lÀgstanivÄ och det certifierande tredjepartsföretaget kan under externa revisioner hjÀlpa till att förbÀttra kvalitetssystemet. LEAN dÀremot Àr mer handfast Àven om det precis som ISO 9000 innehÄller en stor del vision och filosofi.Studiebesöken har mynnat ut i ett flertal handfasta arbetsmetoder redo att anpassas för tester inom anlÀggningsbranschen.
Barn i fÀngelse ? kan det vara en bra idé? En kvalitativ studie om barn som följer sin förÀlder i anstalt.
Denna uppsats behandlar Àmnet barn som vistas med sin förÀlder i fÀngelse. Idag finns möjlighet för spÀdbarn att följa med sin moder under ett fÀngelsestraff. Hur ser anstaltspersonal pÄ ÄldersgrÀnser för barns vistelse med förÀlder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att lÄta barn bo med sin förÀlder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade förÀldern, för de medintagna? Bör fÀder ges jÀmlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anstÀllda pÄ mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förÀlder i fÀngelse, sÄsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvÄrdnadsförhÄllandena.
Sjuksköterskans upplevelse av samordnad vÄrdplanering
En samordnad vÄrdplan ska upprÀttas nÀr en patient behöver fortsatt vÄrd efter utskrivning frÄn en vÄrdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vÄrdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som Àr ansvarig för dem. VÄrdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vÄrdplanering fÄr allt större betydelse för patientens fortsatta vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vÄrdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor pÄ en somatisk vÄrdavdelning.
Förtroendearbetstiden, skolan och lÀrarna
Det hÀr examensarbetet handlar om förtroendearbetstiden och skolan. Det har haft sin upprinnelse ur avtalsrörelsen 2010, dÀr lÀrarnas arbetstider under vÄren varit en mycket omdiskuterad frÄga. Mot bakgrund av de olika argument för större respektive mindre reglering av arbetstid för lÀrare som förts fram av de centrala avtalsorganisationerna, har jag velat överföra frÄgan till vetenskapssfÀren för att fÄ svar pÄ vilken betydelse förtroendearbetstiden kan ha för lÀrarna och skolan. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur som metod för att besvara frÄgestÀllningen. Genom litteraturen ges flera exempel pÄ att effekterna av flexibiliteten som förtroendearbetstiden ger, upplevs som goda med sociala vinster och ökad egenkontroll samt större anpassbarhet över fritiden.
Teoretiska perspektiv pÄ implicit lÀrande
Jag har mÀrkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lÀrt sig under traditionella lÀroformer; i skolan eller nÄgon annanstans. Det kan vara att de har en kÀnsla för hur film eller musik Àr uppbyggd, vad som Àr en snygg bildkomposition, för hur sprÄket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi Àr medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkÀnsla inför vissa företeelser i vÄr vardag. Vad Àr det dÄ för typ av lÀrande som sker nÀr vi inte tÀnker att vi lÀr oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med Àr alltsÄ nÄgon form av omedveten process; ett slags implicit lÀrande.
Finansiering av investeringar i immateriella tillgÄngar
Vid en bedömning av ett kreditÀrende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsÀttningar. För företag som har immateriella tillgÄngar som de viktigaste tillgÄngarna i sin redovisning kan det uppstÄ problem nÀr de ansöker om kredit hos banker. Detta beror pÄ att immateriella tillgÄngar inte fungerar pÄ samma sÀtt som materiella och dÀrigenom tillbringar vag sÀkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats Àr att söka finna vad det Àr som krÀvs för att ett tjÀnsteföretag ska fÄ ett lÄn beviljat.Vi har hÀmtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och VÀsterÄs. Den hÀmtade teorin lÄg sedan till grund för den intervjumall som anvÀndes i vÄr empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjÀnsteföretag.För att en bank ska vÀlja att finansiera ett företags investeringar mÄste affÀren ge avkastning pÄ den givna krediten.
Samverkan mellan tvÄ lÀrarkulturer - en omöjlighet? : En studie med samverkan i fokus pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program
SammanfattningGymnasieskolan har genomgÄtt olika reformer vilka har fÄtt betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kÀrnÀmnen pÄ samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krislÀge dÀr elever inte slutför sina studier eller ocksÄ tar studenten med icke godkÀnda betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att ÄtgÀrder bör genomföras. En av de ÄtgÀrder som lyfts fram Àr samverkan mellan kÀrnÀmneslÀrare och karaktÀrsÀmneslÀrare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar ocksÄ samverkan.Syftet med denna studie Àr att beskriva olika lÀrares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsÀttningar som lÀrarna ser för samverkan.
"Det Àr ju inte sÄ att jag bara pluggar lÀkare för att vara snÀll" : En studie om lÀkarstudenters meningskapande kring sina val av utbildning
Studien syftar undersöka vad individer, frÄn lÀn dÀr statistik visar fÀrre som vÀljer studier pÄ högre nivÄ Àn övriga lÀn, anser vara meningsfullt för deras val att studera lÀkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nÀmnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio lÀkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har anvÀnts för att förstÄ det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran frÄn omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till lÀkare.
Familjeklass - en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete
Titel: Familjeklass ? en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete.
Family class ? a work model that promotes relationships and cooperation.
Författare: Lotta Nielsen och Jessica Wikström Nilsson
Arbetet som pedagog innebÀr till stor del att verka för goda relationer och att kunna samarbeta med andra mÀnniskor. Det Àr inte bara elever, ledning och kollegor i skolan det berör, utan det berör Àven vÄrdnadshavare eller annan nÀrstÄende person till eleverna. Ibland fungerar inte elevernas skolsituation som det Àr tÀnkt och dÄ Àr förÀldrasamverkan en viktig grund för att eleverna ska fÄ en fungerande skolsituation. Familjeklass Àr en arbetsmodell dÀr vÄrdnadshavare, under en tidsbegrÀnsad period, involveras i skolan.
CopingförmÄga och copingstrategier hos patienter med KOL och patienter med hjÀrtsvikt : En kvantitativ, jÀmförande tvÀrsnittsstudie av patienter i primÀrvÄrden i Sverige
Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefÀr 250 000 har hjÀrtsvikt. De tvÄ patientgrupperna hade mÄnga likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primÀrvÄrdsmottagning för dessa patienter kunde innebÀra mÄnga vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensomrÄde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jÀmföra copingförmÄga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjÀrtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av Ängest, depression, pÄverkan pÄ funktion av fatigue och andfÄddhet utifrÄn copingförmÄga och anvÀndande av olika copingstrategier. Metoden var en beskrivande och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjÀrtsvikt frÄn primÀrvÄrden i tre landsting ingick i studien och de fick svara pÄ en hemskickad enkÀt.
Team och lÀrande : En intervjustudie om team i vÄrden
Team Àr en arbetsform som har funnits en tid tillbaka i historien men inte alltid under benÀmningen team. PÄ senare Är förekommer Àven team som arbetsform inom den offentliga sektorn och dess fördelar har uppmÀrksammats inom vÄrden. World Health Organization föresprÄkar ett teamarbete med olika yrkesprofessioner för att patienten ska ses utifrÄn olika perspektiv vilket enligt dem bidrar till vinster bÄde för patienten och verksamheten. Denna uppsats bidrar till att synliggöra detta dÄ en intervjustudie har genomförts i vÄrden med syftet att undersöka de anstÀlldas erfarenhet av att arbeta i team samt att ta reda pÄ teamets betydelse för lÀrandet. Sex stycken samtalsintervjuer genomfördes med teammedlemmar frÄn skilda yrkesprofessioner och olika verksamheter inom vÄrden.