Den övergripande avsikten med denna uppsats Àr att försöka ge en nyanserad bild av organisationsreceptet Lean Production. Vidare försöker jag utröna vilka potentiella vinster och risker som kan tÀnkas upptrÀda i samband med implementeringen av Lean Healthcare pÄ Universitetssjukhuset i Lund. UtgÄngspunkten för denna analys Àr Region SkÄnes verksamhetsmÄl gÀllande personal, patienter och ekonomi. Analysen visar att det inte Àr helt okontroversiellt eller oproblematiskt att anpassa och införa produktionssystemet. Allvarligast verkar konsekvenserna kunna bli för tillgodoseendet av personalmÄlen, medan det ser mindre problematiskt ut gÀllande de ekonomiska mÄlen och patientmÄlen.

Bakgrund och problem: Ett av de mest kontroversiella och omdiskuterade redovisningsomrÄdena Àr ersÀttningar till anstÀllda, eftersom de Àr komplexa och har en förÀnderlig natur. Vid vÀrderingen krÀvs aktuariella antaganden och nuvÀrdesberÀkning med en diskonteringsrÀnta. DiskonteringsrÀntan Àr ett vÀsentligt antagande, eftersom den har en stor pÄverkan pÄ pensionsskuldens storlek. Enligt IAS 19 ska statsobligationsrÀntan anvÀndas i Sverige, eftersom det inte finns en fungerande marknad för förstklassiga företagsobligationer. En del av de svenska företagen anvÀnder bostadsobligationsrÀntan (BO) som en form av företagsobligationsrÀnta.

Inom avancerad produktionsindustri anvÀnder man sig fortfarande i stor utstrÀckning av manuell provning för att sÀkra kvaliteten pÄ de tillverkade produkterna. Detta innebÀr, förutom att man ofta bara tar stickprov, Àven en viss fördröjning innan upptÀckt av eventuella kvalitetsbrister. Dessutom finns en osÀkerhetsfaktor hÀrrörande frÄn den mÀnskliga faktorn eftersom mÀnniskans kognitiva förmÄgor pÄverkas av dagsform, stressupplevelse, personliga erfarenheter med mera.Examensarbetet har utförts vid Linköpings universitet inom ramen för en magisterutbildning i Ergonomi och MTO (MÀnniska Teknik Organisation). Syftet Àr att undersöka potentiella vinster vid minskning av den mÀnskliga faktorn vid övergÄng frÄn manuell till automatiserad OFP (oförstörande provning). Arbetet bestÄr av en litteraturstudie, enkÀter till operatörer samt intervjuer med beslutsfattare.Vid detektering, lokalisering, sÀrskiljning, jÀmförelse och kategorisering spelar perceptionen en stor roll.

Under inriktningen GrundlÀggande fÀrdigheter pÄ lÀrarprogrammet vÀcktes ett intresse hos mig angÄende sprÄklig medvetenhet och dess betydelse för barns lÀs- och skrivinlÀrning. I det hÀr examensarbetet har det behandlats nÀrmare med hjÀlp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstÄende forskare inom sprÄklig medvetenhet anser om vad just sprÄklig medvetenhet Àr, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever sprÄklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. SvÄrigheter, oklarheter och fördelar med begreppet sprÄklig medvetenhet redovisas.I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benÀmningar av begreppet sprÄklig medvetenhet. Att begreppet Àr innehÄllsrikt och svÄrdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen.

Detta arbete har som syfte att klargöra vad allmÀnheten har för instÀllning till allmÀn kameraövervakning samt att reda ut vilken praktisk nytta kameraövervakningen gör. Det har gjorts flera undersökningar om svenska folket instÀllning till kameraövervakning. AllmÀnheten blir mer positiv till kameraövervakning ju mer tiden gÄr. 1995 accepterade 66 % av svenska folket kameraövervakning pÄ gator och torg medan sju Är senare svarade, pÄ samma frÄga, hela 75 % att de accepterade kameror pÄ gator och torg. Kameraövervakning har visat sig ha en preventiv effekt pÄ vissa brott.

NÀr organisationer implementerar ett nytt ERP-systemligger deras intresse pÄkonkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Det fokuseras pÄ vilka fördelar systemet kan georganisationeni form av snabbare ledtider, reducerade kostnader, bÀttre beslutsstöd och resursöversikt. Dessa konkreta fördelar ÀrÀvenlÀttare att hÄlla koll pÄ och att mÀta. SvÄrigheter finns i att hantera fördelar som systemet kan ge anvÀndarna. Implementation av ett nytt, verksamhetsövergripande, ERP-system kan pÄverka kÀrnprocesser, arbetsmönster och uppgifter.

Syftet med min undersökning Àr att se hur lÀrare arbetar med Àmnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre Àmnen; musik, engelska och de samhÀllsorienterade Àmnena. Vilka faktorer pÄverkar lÀrares anvÀndande av etnisk musik? Vilka vinster lÀrare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primÀrkÀlla. Svaren pÄ intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.

Friluftsliv kan utgöra allt ifrÄn att sitta intill solvÀggen en dag i maj till att Äka vattenskidor. LÀrare har ett samhÀllsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hÀlsa lÀrare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lÀrarnas attityder till omrÄdet friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning Àr utformad. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv Àr en sjÀlvklar del av Àmnet idrott och hÀlsa enligt samtliga intervjuade lÀrare.

Detta examensarbete har varit inriktat pÄ att studera nyttan av att omstrukturera ett mjukvarusystem till ett moderniserat system.FrÄgan som skulle besvaras av detta projekt var: vad Àr fördelarna med komponentiseringen av ett legacysystem, med avseende pÄ utvecklingstid som krÀvs för vidareutveckling av systemet? Denna frÄga besvarades med hjÀlp av en analys av forskningsfronten över Àmnet samt att en fallstudie genomfördes. Det som framkom under analysen av forskningsfronten tydde vÀldigt mycket pÄ att detta var lönsamt att göra. Trots att fallet var för en specifik aktör var det vÀldigt relevant att genomföra det för detta projekt för att pÄ sÀtt fÄ ett praktiskt exempel som hjÀlpte till att besvara forskningsfrÄgan. Genom att genomföra dessa undersökningar besvarade vi forskningsfrÄgan.

VÄr studie har sin grund i den komplexitet som rÄder kring uppmÀrksammandet och anmÀlanav barn som far illa. Syftet med vÄr studie har varit att öka vÄr förstÄelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjÀnst kan ha för ett tidigt uppmÀrksammande av barn sommisstÀnks fara illa. Vi har genom att intervjua lÀrare/förskollÀrare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vÄr förstÄelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmÀrksammandet av barn som misstÀnks fara illa. IvÄr analys har vi anvÀnt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers pÄverkan pÄ samverkan. VÄr studie kan inte klarlÀgga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utstrÀckning uppmÀrksammats viaanmÀlningar.

Vi vill med vÄr uppsats försöka hitta förklaringar till varför börsintroduktioner misslyckas. Med dessa förklarande variabler vill vi försöka skapa en modell som kan förutse huruvida en introduktion kommer bli lyckad eller ej.Teorin bygger pÄ aktuell och tidigare forskning om misslyckade börsintroduktioner. Det redogörs Àven för förekommande begrepp och variabler.Vi anvÀnder ett kvantitativt angreppssÀtt för att besvara uppsatsens problemformulering samt uppfylla dess syfte. För att hitta de variabler som förklarar en misslyckad börsintroduktion anvÀnder vi oss av en logistisk regression.De variabler som vi funnit som kan förklara en misslyckad börsintroduktion Àr företagets Älder, dess skuldsÀttning, huruvida företaget Àr uppbackat av venture capital eller ej samt andelen kvarhÄllna vinster i förhÄllande till totala tillgÄngar. Den modell vi skapar förutser en lyckad respektive misslyckad introduktion i 69 procent av fallen..

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT pÄverkas av olika förutsÀttningar utifrÄn lÀrares egen reflektion. För att besvara vÄrt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samsprÄk med kommunens pedagogiska IT-resurscentrum som besitter god kunskap om lÀrare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vÄrt syfte. Studiens resultat visar pÄ att lÀrarna Àr osjÀlviska och sÀllan klagar i sin yrkesroll, de har svÄrt att nÀmna hinder i sitt arbete med IKT.

Sedan radar började anvÀndas under första hÀlften av 1900-talet har duellen mellan radar och signalspaning pÄgÄtt. Genom att utnyttja radar har alltid en medveten risk tagits, risken att bli upptÀckt av motstÄndarens signalspaning. Duellen gavs möjlighet att ta en paus dÄ radarsystem med lÄg uteffekt introducerades pÄ marknaden under slutet av 1980-talet, nu fanns plötsligt en möjlighet att anvÀnda radar samtidigt som de samtida signalspaningssystemen inte kunde upptÀcka dessa radarsystem. I föreliggande magisteruppsats i krigsvetenskap med militÀrteknisk inriktning undersöks rÀckviddsförhÄllanden mellan dessa radarsystem och signalspaningssystem. Genom scenarier i den marina arenan försöker jag vÀrdera de taktiska vinster en anvÀndare av radar med lÄg uteffekt kan göra.

Den svenska lÀnsindelningen hÀrstammar frÄn 1600-talet och fÄ förÀndringar har skett sedan dess, trots att debatten varit hÀftig. Krav pÄ förÀndringar av lÀnsindelningarna har ofta stÀllts, ofta med ansprÄk pÄ att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under Ärens lopp behandlat frÄgan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrÄn vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemÄl har behandlats i utredningarna. Med hjÀlp av Robert A.

I studien behandlas vÀrdeinvesteringsstrategier pÄ den svenska aktiemarknaden med utgÄngspunkt i Greenblatts (2006) Magic Formula Investing. Syftet med studien Àr att se om det Àr möjligt att effektivisera Magic Formula Investing med hjÀlp av fundamentala signaler som kan hjÀlpa till att prognostisera bolags framtida vinster och aktieavkastning och dÀrmed nÄ en högre onormal avkastning. FrÄn Piotroskis (2000) vetenskapligt beprövade investeringsmodell F_SCORE anvÀnds nyckeltal för att se om en effektivisering av Magic Formula Investing Àr möjlig. Studiens resultat visar att en utvecklad Magic Formula Investing med Piotroskis (2000) B/M och ACCRUAL kan hjÀlpa investerare att nÄ en ökad onormal avkastning med i genomsnitt 10 % per Är. Resultatet uppnÄr statistisk signifikans och dÀrmed dras slutsatsen att en effektivisering av Magic Formula Investing pÄ den svenska marknaden Àr möjlig.