Synen pÄ utdelningar och dess nytta och funktion skiljer sig beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Att de har ett samband med framtida vinster Àr de flesta forskare överens om. DÀremot gÄr meningarna isÀr ifall detta samband Àr av positiv eller negativ art gentemot framtida vinsttillvÀxt. NÀr det 2003 publicerades en vetenskaplig artikel dÀr forskare bevisade att framtida vinsttillvÀxt och utdelningsgrad har en positiv relation skapades en motsatt syn pÄ det samband som antagits gÀlla mellan de tvÄ variablerna. Detta samband har dÀrefter testats pÄ Ätskilliga marknader i olika lÀnder med nÀstan uteslutande lika resultat som erhölls 2003, att sambandet mellan utdelningsgrad och framtida vinsttillvÀxt Àr positivt.Studiens problemformulering och syfte Àr baserat pÄ detta samband och avser kontrollera ifall sambandet Àr positivt Àven pÄ den svenska aktiemarknaden, vilket inte tidigare undersökts.

Syftet med undersökningen Àr att belysa förskollÀrares syn pÄ snedrekrytering och förskolans möjlighet att bidra till att förebygga sÄdan snedrekrytering. Denna undersökning Àr en delutvÀrdering av ett projekt ?att skapa framtidsdrömmar?. UtvÀrderingen tar upp hur förskollÀrare tÀnker om projektet och hur detta har pÄverkat barnen och dem sjÀlva i arbetet men ocksÄ hur förskollÀrarna kan arbeta för att pÄ lÄng sikt bidra till att förebygga snedrekrytering. Det teoretiska perspektivet i samband med social, kulturell och individuell snedrekrytering bygger pÄ Bourdieus grundtankar om kapital, habitus och fÀlt.

Den hÀr rapporten redogör för det arbete som, i samarbete med Sapa Industriservice AB, gjorts för att modernisera belysningsinstallationen i en specifik kontorsbyggnad pÄ Sapas industriomrÄde i FinspÄng, kallad Byggnad 80. Syftet med arbetet var att minska belysningens energianvÀndning. Precis som i mÄnga andra Àldre fastigheter har inte nÄgra ÄtgÀrder genomförts för att undvika onödig elförbrukning och med dagens stigande energipriser samt skÀrpta miljökrav stÀlls det allt större krav pÄ energianvÀndningen.Rapporten inleds med en kort teoridel för att klargöra vilka metoder som finns för att styra belysning. DÀrefter redogörs för hur den befintliga installationen ser ut, hur kravspecifikationen för belysningsstyrningen togs fram och hur en provinstallation genomfördes. Rapporten avslutas med resultatet frÄn provinstallationen samt förslag pÄ hur arbetet kan vidareutvecklas.Arbetet har dels visat att det finns stora vinster att göra om det redan vid planeringen av en nyinstallation tas hÀnsyn till hur elförbrukningen kan minimeras, dels att det inte Àr lika lÀtt att nÄ bra resultat om hÀnsyn ska tas till den befintliga installationen vid en ombyggnation..

I detta arbete undersöker jag frÄgan om hur svenska företags InternetanvÀndning ser ut samt hur de upplever att de pÄverkas av Internet. Jag har Àven gjort en jÀmförelse i denna frÄga mellan företag inom IT-omrÄdet och företag inom andra omrÄden.Rapporten inleds med en genomgÄng av de anvÀndningsomrÄden för Internet som litteraturen anger vara de vanligaste för företag. Vidare presenteras vilka vinster och kostnader som kan hÀrledas frÄn en Internetsatsning, hur det dagliga arbetet kan förÀndras vid införandet av Internet samt hur företagen sköter arbetet med deras Internetsatsning.För att kunna besvara frÄgan har jag anvÀnt mig av telefonintervjuer som metod för att samla in material. 24 svenska företag fick frÄgor om deras Internetsatsning, 12 företag frÄn IT-omrÄdet och 12 företag frÄn andra omrÄden.Resultatet visar pÄ en relativt stor kunskap om Internet inom svenska företag samt att IT-företagen ligger en bit före företagen med verksamhet inom andra omrÄden Àn IT vad gÀller anvÀndandet av Internet..

Vi har skrivit detta arbete för blivande och yrkesverksamma lÀrare. Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vilka fördelar och nackdelar det finns med ett Äldersblandat arbetssÀtt och hur gruppdynamiken pÄverkas av en Äldersblandad sammansÀttning. Vi har belyst lÀrar- och elevperspektiven och genom intervjuer fÄtt fram fem lÀrares och tvÄ elevers uppfattningar och erfarenheter om denna organisationsform. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning genom litteraturstudier inom omrÄdet. Det finns bÄde pedagogiska vinster och förluster med att arbeta Äldersblandat.

Karteller Ă€r en grupp företag inom samma industri som samarbetar med mĂ„let att begrĂ€nsa konkurrens pĂ„ en marknad och höja priserna för att öka sina vinster. Konkurrensverket har i uppdrag att upptĂ€cka karteller och bevisa att samarbete har förekommit. Det Ă€r dock svĂ„rt att uppdaga dem och stĂ€lla nĂ„gon till svars. Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera de fĂ€llda kartellerna i Sverige mellan Ă„ren 1999 och 2011, och försöka hitta gemensamma nĂ€mnare som underlĂ€ttar kartellbildningar inom dessa branscher. Även andra faktorer som kan bidra till kartellbildningen har analyserats.

MÄnga ideellaorganisationer bidrar med stora vinster för folkhÀlsan. En sÄdan organisationÀr ?Bollplanket?. Syftet med studien var att undersöka hur de som arbetar pÄ ?Bollplanket?upplever och beskriver verksamheten.

I detta examensarbete analyseras och utvÀrderas pÄverkan av ett system som gör det möjligt att fjÀrrstyra fjÀrrvÀrmeventiler. Principen för systemet Àr att fastighetens energitillförsel reduceras under kortare stunder, vilket ska Ästadkomma vinster för bÄde fjÀrrvÀrmeleverantören och fastighetsÀgaren utan att ha negativ pÄverkan pÄ inomhuskomforten. Tyngdpunkten i rapporten Àr att pÄvisa vilka vinster som kan Ästadkommas med en sÄdan typ av applikation, frÀmst dess pÄverkan pÄ kundernas fjÀrrvÀrmeanvÀndning och deras effektbehov har studerats.Initiativet till examensarbetet Àr taget av Tekniska Verken i Linköping AB som under hösten 2009 till vÄren 2010 har haft ett fjÀrrstyrningssystem frÄn NODA Intelligent Systems i drift. Systemet har varit installerat pÄ nio större fjÀrrvÀrmecentraler i Linköping, sammanlagt cirka 65 000m2 boarea. Systemet har varit i drift veckolÄnga perioder varvat med opÄverkade veckor, detta för att skapa referensdata att jÀmföra med.

Turboaggregat med variabel geometri har lÀnge funnit hos automobiler, men det dröjde Ànda tills 2008 innan det första dök upp pÄ ett fartyg. Syftet med denna undersökning har varit att kontrollera om de fördelar som Man B&W hÀvdar att VTA-aggregatet skall ha stÀmmer, samt att undersöka om VTA-aggregatet kan lösa de problem som uppkommer i och med att man kör med reducerad fart, s.k. slowsteaming. För att undersöka detta har jag bedrivit litteraturstudie, med insamling av data mestadels frÄn Internet.Resultatet av undersökningen visar pÄ att ett VTA-aggregat kan minska brÀnsleförbrukningen och vissa emissioner vid reducerad fart jÀmfört med en konventionell turbo av samma storlek. Den minskade brÀnsleförbrukningen leder i sin tur till ekonomiska vinster.

Detta projekt Äterspeglar Äsikten att det finns stora vinster att göra nÀr redan nu vÀl etablerad teknik vidareutvecklas, förfinas, och rationaliseras med hjÀlp av datorisering. Denna rapport summerar bakgrund, arbete och slutresultat för ett projekt dÀr denna filosofi har legat till grund för att erbjuda ett företag strategiska marknadsfördelar inom en redan vÀl etablerat verksamhet ? Borrning av djupa hÄl i berggrunden. Projektet Borr IT tar verksamheten ett steg vidare genom att erbjuda visualisering av borrprojekt med hjÀlp av 3-dimensionell datorgrafik. This project reflects the opinion that there are large profits to be made when existing technology evolves, is refined and becomes rationalized by means of computerization.

VÄr studie syftar till att undersöka om det historiskt har gÄtt att erhÄlla överavkastning enligt investeringsstrategierna Stabila vinster och BÀsta företagen. Vi kommer dÀrigenom indirekt Àven att undersöka den svenska aktiemarknadens effektivitet.Tanken med olika investeringsstrategier Àr att investeraren ska fÄ högre avkastning genom att utnyttja felprissÀttningar pÄ marknaden som tillkommit till följd av andras misstag (Damodaran 2004). Investeringsstrategier kan dÀrmed ses som ett verktyg för att öka förstÄelsen för hur marknaden fungerar, eller ska fungera, hur den reagerar och vilka misstag övriga aktörer gör. Av den anledningen anser vi det viktigt att förstÄ hur aktiemarknaden fungerar, dess viktigaste uppgift samt hur marknadens aktörer beter sig. Vi kommer sÄledes inledningsvis att kort beskriva aktiemarknadens funktion för att dÀrefter nÀrmare gÄ in pÄ hypotesen om effektiva marknader, teorier om anomalier, samt slutligen behandla aktiemarknadspsykologi dÄ samtliga av dessa teorier utgör en central roll vid val av investeringsstrategier och placeringar i aktier..

ViktnedgÄng Àr ett ofta förekommande fenomen hos patienter med allvarlig sjukdom. Erfarenheten visar att det inte talas mycket om detta inom vÄrden. Syftet med denna studie var att fÄ en djupare insikt i hur patienten upplever sin viktnedgÄng och vad sjuksköterskan kan göra i sin omvÄrdnad för att hjÀlpa patienten att bibehÄlla sin vikt. Metoden Àr en litteraturstudie av tretton vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienten upplever en förÀndrad sjÀlvbild, kÀnner begrÀnsningar i sitt sociala liv, tappar kontrollen över livet vilket Àr faktorer som pÄverkar hennes livskvalitet till det sÀmre.

Storyline Àr en metod som ursprungligen Àr framtagen för yngre elever. Min avsikt Àr att undersöka hur metoden kan fungera pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat dÀr ett arbetslag för första gÄngen provade metoden. Via elevutvÀrderingar samt intervjuer med lÀrare och elever har jag tagit reda pÄ vilka vinster arbetssÀttet medförde. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ vilka hinder det finns för Storyline pÄ gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

Detta examensarbete har för avsikt att jÀmföra matematikfÀrdigheter hos elever i tvÄ förskoleklasser, dÀr den ena varit föremÄl för undervisningsförsök i talradsmetoden, och att samla in ett material för att kritiskt diskutera vÀrdet av talradsövningar i förskoleklass. Talradsmetoden lÀgger fokus pÄ ramsrÀkning och sifferkunskap vilka Àr delar som ofta ges litet utrymme i matematikundervisningen. För att uppnÄ syftet har elever frÄn tvÄ förskoleklasser, en experimentklass och en kontrollklass, samt deras lÀrare intervjuats vid tvÄ respektive ett tillfÀlle med 10 skolveckors mellanrum. Under dessa veckor har ett undervisningsförsök i talradsmetoden upplagt pÄ sex lektioner Àgt rum i experimentklassen. Studiens resultat visar pÄ att experimentklasseleverna gjort stora framsteg inom de omrÄden undervisningen berört jÀmfört med kontrollklassen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa i vilken utstrÀckning valda faktorer pÄverkar direktavkastningen i Sverige samt att klargöra huruvida investerare kan anvÀnda faktorerna i syfte att uppnÄ önskad utdelningsnivÄ. Metoden som har anvÀnts Àr kvantitativt baserad, den empiriska datan Àr företrÀdesvis insamlad frÄn databasen Six Trust, tillhandahÄllen av LINC vid Lunds Universitet. AngreppssÀttet har varit deduktivt, dÀr teorier har testats genom multipel regressionStudien visar inte pÄ nÄgot entydigt signifikant resultat för de undersökta variablernas förklaringsgrad pÄ direktavkastningen. Resultatet motsÀger dÀrmed ett flertal erkÀnda forskares tidigare resultat, dÀriblad kan nÀmnas John Lintner(1956) som menade att utdelningen i mycket stor utstrÀckning kan förklaras av företagens vinster, nÄgot vi inte finner stöd för. Vid prognosticering av utdelningsnivÄn hos svenska börsföretag bör undersökta variabler inte ligga till grund för placering..