Det här examensarbetet undersöker möjligheten att detektera kolvens läge inuti hydraulcylindrar genom ultraljudsmätningar. Metoden går ut på att fästa en piezoelektrisk givare på cylindern och sända ultraljudspulser in i cylindern och sedan läsa av de ekon som uppkommer på grund av reflexioner mot olika impedansförändringar och därur bestämma läget på kolven.Metodundersökningen har bestått av datorsimuleringar i programmet COMSOL Multiphysics som används till att simulera fysikaliska förlopp med finita elementmetoder. Rapporten innehåller två simuleringar där den första är enklare att beräkna och att analysera och den andra mer verklighetsnära och komplex, vilket innebär mer tidskrävande beräkningar.I simuleringarna finner man att cylinderns geometri är att likna med en tunn platta, med vågformer som hör där till och att under de gjorda antagandena ska det vara möjligt att på detta sätt detektera kolvläget. Detta motsägs dock av gjorda mätningar på liknande objekt.Att resultatet skiljer sig åt mellan simuleringar och mätningar kan bero på flera saker som skillnad i centerfrekvens, 300 kHz - 500 kHz, i simuleringar, jämfört med 2,25 MHz i mätningar. Det kan också vara så att de förenklingar och antaganden som gjorts för att inte simuleringarna skulle bli för resurskrävande har varit för grova för att man ska få ett tillförlitligt resultat.För framtiden rekommenderas fler simuleringar med olika centerfrekvens och detaljstudier av förenklingarna för att se hur de påverkar resultatet.

Bakgrund: 40 % av allmänheten har upplevt ett dåligt bemötande av sjukvården i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade på grund av sin sexuella läggning. Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till en jämlik vård.Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vårdpersonal i kontakt med sjukvården.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvården. Friberg (2012b) användes som inspiration under den beskrivande analysprocessen.Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begränsande vård, Upplevelsen av ett kränkande bemötande och Upplevelsen av den goda vården, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vården. Det framkom att många upplevde heteronormativa begränsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vården.

Syfte: Vi har valt att studera organisationskulturen hos fastighetsmäklarföretag i Gävle. Vi ville skapa en förståelse för hur företagen kunde arbeta med organisationsskulturen för att bidra till en högre motivation hos personer verksamma i mäklarbranschen. Syftet med detta examensarbete var därför att lyfta fram ett antal faktorer inom organisationskulturen som påverkar arbetsmotivationen hos fastighetsmäklare i Gävle.Metod: En kvalitativ forskningsmetod valdes på grund av att organisationskultur är något abstrakt och som snarare ska upplevas än mätas. Primärdata samlades in genom kvalitativa intervjuer samt deltagande observation och sekundärdatan samlades in genom artikelsökning samt litteratursökning. Vi har bearbetat vår data genom meningskategorisering och meningskoncentrering.

Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning..

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som definierar sig som ickeheterosexuella och som tidigare behandlats för ätstörning beskriver en eventuell heteronorm samt andra normer inom den behandling de genomgått. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka hur tidigare patienter med en normbrytande sexuell identitet beskriver vårdpersonals bemötande kopplat till sexuell läggning. Materialinsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som definierar sig som icke-heterosexuella och som har behandlats för ätstörning. Materialet har analyserats med hjälp av Grounded theory. Studien belyser situationer där heteronormen har synliggjorts samt tillfällen där andra normativa förväntningar varit märkbara under ätstörningsbehandling. I studien behandlas även behovet hos intervjupersonerna att i efterhand förstå sin egen situation och placera in sig själv i ett större sammanhang utifrån normer och samhälleliga förväntningar.

I Sverige i dag, är män underrepresenterade i förskolan, cirka 3% av arbetskraften är män. Utbildningsstyrelsen i Sverige, Skolverket, försöker ändra på detta genom elevrekryteringskampanjer riktade mot män. De upprättar också nätverk inom universiteten för att öka antalet manliga sökande i förskoleutbildningen och för att minska antalet män inom detta område som dra sig tillbaka. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att avgöra vilka kvaliteter och / eller egenskaper män har som är tillgångar till förskolor i Sverige. Känner barn och förskollärare ett behov av män i förskolan, och i så fall, hur definieras dessa behov? Undersökningen sker genom observationer och intervjuer med tio pedagoger i två förskolor; Men endast en av dessa lärare var män.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssäljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger på hur butikssäljarna själva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. Då vi har utfört denna studie utifrån en deduktiv ansats har vi använt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrån en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

Examensarbetet är en del av IBCleanings och Robotdalens projekt ?Automatiserad Isblästring? som innebär att med hjälp av en industrirobot blästra väggarna på insidan av fraktcontainers med torris och således rengöra denna yta. För att föra in industriroboten i den smutsiga containern har en specialdesignad åkbana framtagits.Syftet med detta arbete är att analysera och beräkna hållfasthetsparametrar hos sammanställningen som består av roboten och den specialdesignade åkbanan. Ett annat syfte är att undersöka om det finns möjlighet att bidra med förslag på hur metoden kan utvecklas.Rapporten beskriver kortfattat torrisblästring och hur en automatisering av denna kan utformas.Litteraturstudier inom hållfasthetslära samt handledning inom ANSYS har genomförts parallellt med arbetet och använts till att jämföra, utvärdera och lösa olika situationer som inträffar under arbetsgenomgången.FEM analyser med hjälp av ANSYS har genomförts som stöd för beräkningar och analyser . ANSYS användes också då det inte var möjligt att utföra en manuell beräkning på grund av för komplicerade procedurer eller behovet att utföra flera operationer samtidigt.En del av tiden har jag ägnat åt att realisera 3D-ritningar med hjälp av Pro-Engineer, ritningar som har skickats vidare till ANSYS för att kunna genomföra olika analyser av konstruktionen och få konkreta resultat.

Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen.

Denna studie handlar om behandlingsassistenter inom institutionsvården och deras tankar kring professionalitet och förhållningssätt. Behandlingskollektivet på en institution undersöks också med fokus på faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och målsättning med arbetet. Institutionen som undersöks i den här studien riktar in sig på vård och behandling av unga pojkar. Studien bygger på metodtriangulering genom både en kvantitativ del och en kvalitativ del, samt teorier hämtade från flera olika håll. Ansatsen är abduktiv i och med att vi utgår från empiriska data men samtidigt låter oss vägledas av teoretiskt grundade antaganden.

Arbetet handlar om elevers sätt att reflektera över läsning, det vill säga göra inferenser eller ?läsa mellan raderna?. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas förmåga att reflektera och dra egna slutsatser kring texten. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994) menar att: ?Skolan skall sträva efter att varje elev lär sig använda sina kunskaper och redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden? (s.9).

År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län.

Förändringar är vanligt förekommande i dagens organisationer. En strategi som kan nyttjas för att öka lönsamheten och nå målen är förändring av organisationskulturen. Dessa är svåra att genomföra eftersom omedvetna antaganden måste synliggöras och ifrågasättas samt förändringen i sig är tidskrävande. I socialt samspel formas och omformas kulturen av individerna och enligt symbolisk interaktionism sker då överföring och tolkning av symboler. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie på en specifik stödenhet inom en organisation kan de faktorer som behöver tas i beaktande i en kulturförändring belysas däribland symbolbegreppet.

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor.Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder.