Sökresultat:
2679 Uppsatser om Aktivt vćgfilter - Sida 3 av 179
FN:s Miljökonferens 1972 i Stockholm : En studie av svensk dagspress
Eftersom jag anser att det Àr ytterst viktigt att vÀrna om och ta tillvara pÄ vÄr natur och miljö pÄ rÀtt sÀtt, betÀmde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i vÄra förskolor Àr om Ätervinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att mÀrka nÄgon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor dÀr ett aktivt arbete med hÄllbar utveckling pÄgick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling betydde för förskollÀrarna och om de arbetade med detta pÄ förskolan. Mina undersökningar visade mig att det gÄr att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende pÄ om pedagogerna inte arbetar med frÄgor rörande natur och Ätervinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag sÄg Àven att hÄllbar utveckling som arbetsmetod Àr en bristvara i förskolor, Àven förskollÀrarnas engagemang var lÀgre Àn jag vÀntat mig. .
Hur elever förhÄller sig till skönlitteratur - ett bokprojekt i skolÄr 2 och 3
Syftet med detta examensarbete Àr dels att genomföra ett bokprojekt, dels att se huruvida elever inom omrÄdena kunskap, empati och fantasi kan fÄ ett aktivt förhÄllningssÀtt till de skönlitterÀra texter de mötte under bokprojektet. Litteraturpedagogiska metoder hÀmtade frÄn Chambers, Dysthe, Molloy och Rosenblatt utgör den teoretiska grunden till detta arbete. Genomförandet av projektet gjordes i tvÄ klasser, skolÄr 2 och 3. Intervjuer, boksamtal, lÀsloggsskrivande och egna dagboksanteckningar har utgjort underlag för resultatet. Den empiriska delen begrÀnsades till fem veckor och informanterna utgjordes av 47 elever.
Tjackhoror var vi allihopa En kvalitativ studie om uppfattningar kring kön och sexualitet, av kvinnor och mÀn som levt i ett aktivt narkotikamissbruk
Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor och mÀn som levt i ettdrogmissbruk beskriver sina förestÀllningar kring manligt, kvinnligt och sexualiteti ett aktivt missbruk. Utöver de förestÀllningar dessa personer hade undermissbruket ville vi Àven undersöka om dessa uppfattningar har kommit attförÀndras dÄ de lÀmnat missbruket. För att finna svar pÄ detta utförde vi tiokvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem mÀn och fem kvinnor, dÀrsamtliga levt mer Àn 15 Är i ett aktivt narkotikamissbruk. DÄ syftet var att se tillkönsuppfattningar i ett aktivt missbruk och vidare i ett drogfritt liv, var detgemensamt för samtliga informanter att de varit drogfria i mer Àn ett Är samt att dearbetat med sig sjÀlva och sin missbruksproblematik.För att kunna förstÄ och analysera vÄr empiri valde vi att anvÀnda oss av olikateoretiska perspektiv, sÄ som socialkonstruktivism, genusteori samtstÀmplingsteori. Studien visade att uppfattningarna kring manligt och kvinnligtkonstruerades i den rÄdande kontext informanterna befann sig i.
Elevinflytande i undervisningen : Vill elever ha inflytande?
Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.
Fysisk aktivitet : En tvĂ€rsnittstudie om kompensatoriskt beteendeÂ
Syftet med studien Àr att studera förhÄllandet mellan fysisk aktivitet pÄ arbete och fritid. En tvÀrsnittsstudie genomfördes för att jÀmföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mÀta den fysiska aktivitetsnivÄn. MÀtningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.
HÄllbart lÀrande Ät alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhÀllsmedborgare?
ABSTRAKT
Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). HÄllbart lÀrande Ät alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhÀllsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).
Ăr premiepensionen attraktiv? : En kvantitativ studie av pensionsspararnas aktivitet i premiepensionsvalet
Nuförtiden har vi obegrÀnsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. StÀndigt krÀvs det att vi gör aktiva val, sÄvÀl stora som smÄ., vilka pÄverkar livet pÄ olika sÀtt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska vÀlja eller vilken Tv-kanal man ska titta pÄ. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem Är 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och pÄ egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsÀtts varje Är 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.
Metoder som aktivt stöder anvÀndarmedverkan i systemutveckling
Den hÀr rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder anvÀndarmedverkan i systemutveckling.Rapporten inleds med att förklara olika grundlÀggande begrepp inom systemutveckling som till exempel anvÀndare, informationssystem och anvÀndarmedverkan. DÀrefter beskrivs kort historik om systemutveckling och syn pÄ metoder. Participatic design Àr ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom bÄde genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att anvÀndare skall vara med i utvecklingsprocessen och pÄverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist pÄ god kommunikation mellan systemutvecklare och anvÀndare kan leda till ett sÀmre resultat, och att systemet inte blir anvÀndbart.
Modellering av aktivt stötdÀmpningssystem med MR-dÀmpare
I denna rapport redovisas modellbyggande av ett aktivt stötdÀmpningssystem till en formulabil. StötdÀmparna som har anvÀnts i modelleringsarbetet Àr av MR-teknologi (Magneto Rheological). DÀmpningskaraktÀristik för MR-dÀmparna har tagits fram genom tester samt databehandling med mjukvaran Matlab. Genom anvÀndandet av modellerings- och simuleringsprogrammet Dymola (Dynamic Modelling Laboratory) med dess olika komponentbibliotek har flera delmodeller skapats för stötdÀmpningssystemet. Dessa modeller Àr baserade pÄ fysikaliska relationer och de sÀtts sedan samman till en hel modell av systemet.
Effekter pÄ etablering av aktiv förlossning av taktil massage under latensfasen
Bakgrund: SmÀrtsam och lÄngdragen latensfas Àr ett problem inomförlossningsvÄrden idag dÄ det ofta bidrar till komplikationer som till exempel förhöjd andel kejsarsnitt och postpartuminfektioner 2002). Taktil massage har visat sig kunna bidra till ökat vÀlbefinnande och avslappning hos gravida kvinnor med hyperemisis). Studier som utvÀrderat effekter av taktil massage pÄ latensfasen under förlossningen saknas. Syfte: Att jÀmföra effekterna av standardbehandling, musikterapi och taktil massage med enbart standardbehandling under latensfasen. Design: Randomiserad kontrolleradpilotstudie.
Effektivisering och aktivt miljöarbete pÄ företag
Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka drivkrafter det finns för att jobba aktivt med miljöarbete, syftet Àr ocksÄ att ta fram viktiga strategier som Àr viktiga för smarta Ätervinningssystem. I den hÀr undersökningen Àr det Ätervinningsarbetet det framförallt handlar om som miljöarbete. Undersökningen har genomförts i samarbete med företaget Ad Infinitum i BorÄs (Sverige) som Àr ett avfallsföretag. DÀr har jag genomfört intervjuer genom en fallstudie pÄ tre av Ad Infinitums kunder. I rapporten presenteras forskningsfrÄgorna som anvÀnts vid intervjuerna och vilka underfrÄgor som ocksÄ stÀllts.
LÀsförstÄelse: en nyckel till framgÄng och en förutsÀttning
för att gÄ rakryggad ur skolan
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om det gÄr att öka elevernas lÀsförstÄelse genom att aktivt arbeta med lÀsinlÀrning under sjuveckorsperioden som praktiken varade. Utvecklingsarbetet genomfördes under höstterminen 2003 i skolÄr 3 under grundskollÀrarutbildningens sista termin. Eftersom undersökningen avsÄg att mÀta om det gick att öka elevernas lÀsförstÄelse anvÀnde vi oss av tre olika metoder, kartlÀggning genom test och frÄgeformulÀr, ostrukturerade observationer och boksamtal. För att vi skulle fÄ ett sÄ bra resultat som möjligt ingick hela klassen som bestod av 22 elever i undersökningen, men i samrÄd med praktikhandledaren gjordes en urvalsgrupp bestÄende av fem elever. Detta för att möjliggöra en uppföljning och sammanstÀllning av arbetet under denna tidsbegrÀnsade period.
Aktiv fondförvaltning pÄ svenska marknaden : Svenska aktiefonders prestation i jÀmförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgÄng pÄ Stockholmsbörsen mellan Ären 1995-2010
I denna uppsats undersöks hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterat i jÀmförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgÄng pÄ Stockholmsbörsen mellan Ären 1995-2010. I ett urval av 36 aktivt förvaltade Sverigefonder undersöks hur prestationerna stÄr sig mot passiv förvaltning, om fondernas prestationer hÄller i sig över tid och om fondstorleken har betydelse för prestationen. Genom en uppdelning olik tidigare studier pÄ fonders prestationer, dÀr perioderna bestÀms utefter marknadens upp- och nedgÄngscykler kan resultat tydligare framstÀllas om aktivt förvaltade fonder presterar bÀttre Àn passiv förvaltning. Vi riskjusterar fondernas prestationer och jÀmför deras utveckling mot SIX Return Index och indexfonden Handelsbanken Mega Sverige Index (den passiva förvaltningen). Vi finner att aktiv förvaltning överlag inte lyckas genera högre avkastning Àn index i perioder av uppgÄngar men att de gÄr bÀttre Àn index i nedgÄngar.
Tyck som lÀraren tycker, tÀnk som lÀraren tÀnker... En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och vÀrderingar i och utanför skolan
Abstract
Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg
Titel: Tyck som lÀraren tycker, tÀnk som lÀraren tÀnker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och vÀrderingar i och utanför skolan
Uppsats: LL1506, 41-60p
Handledare: Rune Jönsson
Malmö LÀrarhögskola, Individ och samhÀlle. VÄrterminen 2006
Hur ser gymnasieungdomarna pÄ skolans förmÄga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frÄgor? Hur vill de förÀndra sin undervisning för att den ska bli mer underhÄllande? Detta Àr en del av de frÄgor vi arbetar med i studien, vars syfte Àr att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen pÄ gymnasieskolan. Genom att se pÄ processen hur identitet och vÀrderingar bildas försöker vi fÄ en förstÄelse hur man bÀttre skulle kunna anvÀnda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnÀra för ungdomarna.
VÄr studie har utgÄtt ifrÄn teorier om identitet, vÀrderingar och normer frÄn bl.a.
Blyga barn : En intervjustudie om hur man upplever sig jobba med blyga barn pÄ förskolan
Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning Ă€r detta nĂ„got som knappt uppmĂ€rksammas medan det i internationell forskning Ă€r nĂ„got som studerats lĂ€nge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan fĂ„ hjĂ€lp med att hantera, men ocksĂ„ som ett problem som lĂ€rare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgĂ„r ovan var syftet med den hĂ€r studien att undersöka hur svenska förskollĂ€rare jobbar med att upptĂ€cka och aktivt stĂ€rka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet Ă€r samtidigt nĂ„got som uppmĂ€rksammas och diskuteras. För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollĂ€rare. Ăven om urvalet Ă€r litet visade resultatet pĂ„ att förskollĂ€rarna inte ville kalla barnen blyga utan istĂ€llet valde att kalla det för att de var försiktiga.