Sökresultat:
2685 Uppsatser om Aktivt religiösa - Sida 31 av 179
LTG en revolution för sin tid
VÄrt syfte Àr att utifrÄn olika lÀrandeteorier studera lÀroplaner över tid med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet Àr att utveckla kunskap om LTG, dels genom att studera kÀllan, dels genom att intervjua nÄgra lÀrare som arbetar under inspiration frÄn LTG idag. VÄrt syfte Àr ocksÄ att sÀtta LTG i ett historiskt perspektiv för att klargöra det revolutionerande i det förhÄllningssÀttet. Vi har genomfört tvÄ intervjuer, samt gjort en textanalys av lÀroplanerna, Lgr 69, Lgr 80 samt Lpo 94 utifrÄn de olika lÀrandeteorierna, den behavioristiska-, den konstruktivistiska- och den sociokullturella teorin.Vi har kommit fram till att lÀrare som idag Àr inspirerade av LTG arbetar efter samma grundtankar som Leimar gjorde nÀr hon startade upp sitt alternativ, dÀr barnet Àr aktivt och skapande samt stÄr i fokus för undervisningen. Vi kan Àven mot bakgrund av den behavioristiska teorin, som var rÄdande under Lgr 69, förstÄ motstÄndet till LTG och varför LTG var sÄ revolutionerande för sin tid..
En kartlÀggning av ett mobbningsförebyggande arbete pÄ en högstadieskola
Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera hur elever och pedagoger pĂ„ en högstadieskola upplever mobbningsförekomst samt skolans praktiska bekĂ€mpning av den. Undersökningsgruppen bestod av tretton elever samt tre elever som var ?spanare?. Tre lĂ€rare intervjuades varav tvĂ„ stycken var aktiva i mobbningsteamet. Ăven rektorn intervjuades samt tvĂ„ fritidsledare och en kurator.
Att göra pappaledighet - Hur dagstidningar talar om mÀns förÀldraledighet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mÀns förÀldraledighet konstrueras i dagstidningsartiklar och reportage. Studien undersöker hur mÀns förÀldraledighet beskrivs och motiveras, vilket innehÄll ledigheten ges samt vilka implikationer detta skapar. Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktionistisk ansats. Som specifik teori och metod anvÀnds diskursanalys och diskursteori. En diskurs kan ses som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden. Diskursanalys Àr sÀttet pÄ vilket man analyserar de sprÄkliga böjningsmönster som konstruerar vÄr sociala vÀrld. Empirin för uppsatsen bestÄr av Ätta nyhetsartiklar och reportage ur Sveriges tvÄ största dagstidningar, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter.
Energieffektivisering i hamburgerrestaurang
I detta projekt har ett verktyg utvecklats för visualisering av energianvÀndning. Det Àr ett samarbetsprojekt mellan LuleÄ Energi och MAX i syfte att driva utvecklingen framÄt inom energieffektivisering. Arbetet innefattar grundmÀtning, framtagande av grafik, teknikval och installation av visualiseringsutrustning pÄ tre restauranger, belÀgna i PiteÄ, pÄ Vasagatan och i Arninge i StockholmsomrÄdet. För att kunna jÀmföra energianvÀndningen restauranger emellan har ett nyckeltal tagits fram som stÀller energianvÀndning mot omsÀttning. Resultaten visar att energianvÀndningen i PiteÄrestaurangen har minskat i med genomsnitt 8% enligt detta nyckeltal under testperioden.
Förskolebarns spontana musicerande under fri lek
Uppsatsen handlar om hur förskolebarn anvÀnder sig av spontansÄngen i den fria leken. Undersökningen grundar sig pÄ observationer av en barngrupps fria lek som genomförts under en vecka. Syftet var att fÄ en inblick i förskolebarns spontansÄng för att bÀttre kunna ta tillvara pÄ deras intresse i den planerade verksamheten. För att fÄ reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan pedagogers planerade musikaktiviteter och barns spontansÄng har det observerats en planerad sÄngsamling, samt genomförts en intervju med pedagogen som höll i aktivitet. Resultaten visar att förskolebarn anvÀnder sig av spontansÄngen pÄ flera olika sÀtt, de sjunger bÄde kÀnda sÄnger och hittar Àven pÄ egna sÄnger av olika slag.
Samverkan mellan olika pedagogiska traditioner i utomhuspedagogik : En analys av tvÄ intervjuer med hjÀlp av dataprogrammet Complador
Syftet var att kartlÀgga hur tvÄ pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser pÄ utomhuspedagogik och om de strÀvar mot samma mÄl samt om deras tankemönster och strategier skiljer Ät. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan tvÄ skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollÀrare och en grundskollÀrare intervjuades med hjÀlp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tÀnkande i form av tankekartor (strateginÀt). Tankekartorna jÀmfördes.
Interkulturell pedagogik - en studie i praktiskt vÀrdegrundsarbete pÄ mÄngkulturella skolor
Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt den mÄngkulturella skolan tar tillvara de grundlÀggande vÀrderingar som finns i julen och i fastemÄnaden ramadan.
Studien bygger pÄ den kvalitativa forskningsmodellen med hjÀlp av den explorativa intervjun.
Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med vÀrdegrunden utifrÄn de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemÄnaden ramadan inte uppmÀrksammas i lika stor utstrÀckning som julen. Detta sker pÄ skolor dÀr en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.
Etiskt ansvarstagande : Med avstamp i de gap som kan uppstÄ mellan ett företags uppförandekod och en underleverantörs arbetssÀtt
Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.
Kemikalier i Byggmaterial : mot det framtida Stockholm, en stad i vÀrldsklass
Syftet med detta arbete Àr att faststÀlla hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall Àven ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pÄgÄr ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begrÀnsa anvÀndandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat stÀlls krav dÄ staden upplÄter eller sÀljer mark för byggande.I dagslÀget hÀnvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gÀller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag anvÀnder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att pÄverka som myndighetsutövare Àr Ànnu inte fullt utnyttjad.
Mindfulness och den biopsykosociala modellen
Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplatmed olika aspekter av hÀlsa: biologiska, psykologiska sÄvÀl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie Àr att 1) belysa hur hÀlsa kan frÀmjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hÀlsa som begrepp och dÀrigenom uppmana sjukvÄrden att mer aktivt anvÀnda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hÀlsoaspekter och Àven ett starkt samband hÀlsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie Àr i enlighet med rÄdande teorier som sÀger att mindfulness pÄverkar hÀlsa positivt genom bÀttre verklighetsanpassning och att hÀlsa Àr en komplex företeelse med flera interagerande komponenter..
Studerandes identitetsutforskande i övergÄngen mellan högskola och yrkesliv
Perioder av aktivt identitetsutforskande Ă€r sĂ€rskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, dĂ€r bl.a. frĂ„gan om att hitta en yrkesidentitet Ă€r central. För unga vuxna studerande, som avslutar en lĂ€ngre högskoleutbildning och stĂ„r inför att gĂ„ ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. ĂvergĂ„ngen i yrkeslivet kan ocksĂ„ upplevas som ett ökat vuxenblivande.
SmÄ uttryck och stora intentioner : En studie om det yngre förskolebarnets inflytande i formella lÀrandesituationer
Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.
Sambandet mellan förÀndringar i fonders portföljsammansÀttning och prestation : Effekten av ett nytt aktivitetsmÄtt
Tidigare forskning Àr inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bÀttre eller sÀmre Àn index. DÄ hÀnsyn inte tas till olika nivÄer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning Àr en förlustaffÀr för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mÄtt pÄ aktivitet, aktivitetsgrad, som utgÄr frÄn de ÄtgÀrder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mÀngden och storleken pÄ förÀndringar i portföljsammansÀttningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska smÄbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en lÄg aktivitetsgrad.
Tillsammans i en skola för alla - En studie kring inkludering
Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för vÄra framtida yrkesroller som lÀrare. Det har visat oss att det gÄr att arbeta med inkludering utan att det nödvÀndigtvis mÄste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla Àr det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och vÀrderingar. Kan vi fÄ skolans elever att bli förtrogna med att vi alla Àr olika och att det Àr nÄgot positivt, eftersom det Àr den verkligheten de en gÄng kommer till mötes den dagen de lÀmnar grundskolan.
Det Àr viktigt att alla inom skolan vÀrld tar till sig arbetssÀttet med inkludering.
ESG-investerande och portföljresultat : En studie av ESG-investerande utifrÄn metoden bÀst-i-klassen
Till följd av en mer globaliserad och industriell omvÀrld har hÄllbarhetsfrÄgor sett till miljö och samhÀlle blivit en vardaglig rubrik i finansvÀrlden. Att företag ska ha aktivt arbete mot hÄllbarhet och ansvarstagande Àr pÄ sÄ nÀr en sjÀlvklarhet om inte ett mÄste. Denna studies syfte Àr att undersöka ansvarsfullt investerande och portföljresultat. För att analysera detta förhÄllande fokuserar arbetet pÄ ESG dÀr dess dimensioner inkluderas gemensamt genom optimering, diskussion och slutsats. Arbetet berör hur ESG kan integreras i investeringsprocessen men tyngden av studien och den övergripande frÄgan angriper diskussionen kring en portföljs resultat vid inkluderande av ESG.