Sökresultat:
2685 Uppsatser om Aktivt religiösa - Sida 27 av 179
Kreditkort och pÄverkan : Om pÄverkansfaktorer som leder till konsumenters agerande
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram hur sÀljare aktivt arbetar med pÄverkansfaktorerna auktoritet och skrÀmsel vid försÀljning av kreditkort och pÄ vilket sÀtt faktorerna skapar intresse hos kunder att skaffa ett kreditkort. Vi vill Àven undersöka ifall vi kan se vilken av de tvÄ pÄverkansfaktorerna som Àr mest effektiv vid kreditkortsförsÀljning. Metod: Undersökningen Àr baserad pÄ en kvalitativ studie och vi har genomfört intervjuer med fem duktiga sÀljare frÄn de största bankerna. Slutsats: Slutsatsen som studien har pÄvisat Àr att det finns tydliga kopplingar mellan utvalda faktorer och kreditkortsförsÀljning. VÄr undersökning visar Àven att det finns likheter i sÀljargumenten som skickliga sÀljare inom kreditkortsbranschen anvÀnder och dessa argument har betydelse nÀr kunder pÄverkas..
Elevers medvetenhet om lÀrande via kamrater
Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser pÄ en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas Älder vid undersökningstillfÀllet var 14-15 Är. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och Àmnet litteratur. Undersökningen Àgde rum under en period pÄ Ätta veckor, varav arbetet pÄgick under tvÄ veckor i varje klass.
Kunskapssynen i gymnasieskolans matematikundervisning
Kunskapsbegreppet har lÀnge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande lÀroplanen infördes i mitten pÄ 90-talet. Det Àr intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lÀrare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mÄn matematiklÀrares kunskapssyn överensstÀmmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper frÀmst innefattar förstÄelse och fÀrdigheter. Styrdokumenten betonar förstÄelsen som menas nÄs med varierande och undersökande arbetsformer.
BegreppsförstÄelse - FörutsÀttningar för elever i matematiksvÄrigheter
Syftet med arbetet Àr att undersöka och kartlÀgga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvÄrigheter en ökad be-greppsförstÄelse och dÀrmed bÀttre förutsÀttningar att lösa matematiska problem.
Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförstÄelse. Med hjÀlp av enkÀtundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundlÀggande förutsÀttningar och arbetssÀtt/strategier som gynnar begreppsförstÄelsen hos elever i matematiksvÄrigheter. Vi ville ocksÄ se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförstÄelsen hos elever i ma-tematiksvÄrigheter.
Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att om re-surser prioriteras sÄ att en elev i matematiksvÄrigheter fÄr arbeta sprÄkligt aktivt med varierat arbetssÀtt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsÀttningar att nÄ en ökad begreppsförstÄelse..
Plagiering - ett nödvÀndigt ont
Syftet med detta arbete Àr att undersöka, tolka och förstÄ hur lÀrare verksamma vid gymnasieskolor och i den kommunala vuxenutbildningen i LuleÄ kommun arbetar för att komma till rÀtta med elevers plagiering. Vi har undersökt detta genom att studera tidigare forskning pÄ omrÄdet samt utfört dels en enkÀtundersökning och dels kvalitativa intervjuer med lÀrare. Resultaten visade bland annat att en majoritet av informanterna anser att plagiering Àr ett vÀxande problem, att de anvÀnder flera olika sÀtt för att stÀvja plagieringen samt att aktivt arbete med kÀllkritik möjligen kan ha en avskrÀckande effekt pÄ elever som kan tÀnka sig att plagiera. I slutet av uppsatsen lÀmnas förslag pÄ fortsatt forskning inom Àmnet, som bland annat skulle kunna belysa hur elevers arbetsuppgifter kan konstrueras för att minska risken för plagiering..
Anhörigas upplevelser dÄ en nÀra anhörig med demenssjukdom vÄrdas i hemmet eller i hemsjukvÄrd.
Denna uppsats undersöker vad mÀnniskor som har gÄtt i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet Àr att,utifrÄn klientens perspektiv, öka förstÄelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att vÀlja att pÄbörja och fortsÀtta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar ocksÄ att klienterna gör ett aktivt val nÀr de accepterar denhjÀlp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhÀvssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som anvÀnds framstÄri jÀmförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.
Upplevelsen av patientdelaktighet
I ett alltmer vÀlinformerat samhÀlle, ökar individens kunskap om hÀlso- och sjukvÄrd samt om patientens rÀttigheter och skyldigheter. Detta stÀller krav pÄ sjuksköterskor att arbeta aktivt för ökad patientdelaktighet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patientens upplevelse av patientdelaktighet pÄ en cytostatikamottagning pÄ ett sjukhus i södra Sverige. Datainsamling skedde med hjÀlp av enkÀt, utdelad pÄ mottagningen. Materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i tvÄ huvudkategorier: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska och hantering av sjukdomsupplevelsen.
Informationsbeteende i en industriell miljö
Dagens monteringsarbete skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn det monteringsarbetet som utfördes för 50 Är sedan. En stor skillnad Àr dels att produktionssystemet skiljer sig men Àven att en montör i dag mÄste ha ett sÀtt att förhÄlla sig till den information som finns om monteringsarbetet. Om inte montörer har ett informationsbeteende som Àr anpassat till det produktionssystem som Àr aktivt sÄ föreligger det stor risk att kassaktioner uppstÄr. För att undersöka hur montörers informationsbeteende ser ut sÄ har en observation genomförts i form av en fallstudie pÄ Volvo Powertrain i Skövde. Observationen gick ut pÄ att studera de montörer som arbetar pÄ en arbetsstation och undersöka hur de förhÄller sig till den information som finns tillgÀnglig om deras arbetsuppgifter.
Att arbeta med mÄngfald - en intervjustudie om chefers syn pÄ mÄngfaldsfrÄgor, etnisk diskriminering och rekryteringsprocesser
Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tĂ€nker kringmĂ„ngfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ămnen som berördes var diskriminering och dĂ„ gĂ€llande hur chefer tĂ€nker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mĂ„ngfaldsarbete. Syftet tog sin utgĂ„ngspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland Ă€r mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande mĂ„ste ta med en arbetsgivare för att fĂ„ en anstĂ€llning beroende pĂ„ om du har ett svenskt eller utlĂ€ndskt namn.I studien anvĂ€ndes ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mĂ„ngfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar anvĂ€ndes som utgĂ„ngspunkt för att skapa en förstĂ„else kring resultaten.
Bedömning av laborativt arbete i matematik
Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.
Verifiering av simuleringsdata: FE-berÀkningar och mÀtmetoder
för analys av ortogonal skÀrande bearbetning
Denna avhandling har berört modellering av skÀrmekaniska analyser genom Finita Element Metoden (FEM) och metoder för att verifiera berÀknade resultat. Analytiska modeller för skÀrade bearbetning i ortogonal svarvning har studerats för att förklara faktorer kring spÄnbildningsprocessen och temperaturer i kring skÀrgeometrin. Syftet var att utvÀrdera möjligheter till anvÀndningsomrÄde av FE-berÀkningar samt utvÀrdera effektiva mÀtmetoder för att verifiera berÀknade vÀrden för kraft, temperatur och spÄnform. AdvantEdge, en specialanpassad FE-kod för skÀrande bearbetning anvÀndes med fördefinierade materialdata för att utvÀrdera möjligheten att modellera skÀrprocessen. Programmet anvÀnder sig av en explicit lagrange formulering med kopplade mekaniska och termiska ekvationer.
Feminism och pornografi : en intervjuundersökning om hur porrkonsumerande feministiska kvinnor förhÄller sig till porr
Undersökningen tar avstamp i den dominerande radikalfeministiska pornografianalysen och normer kring kvinnors sexualitet. Dess syfte Àr att undersöka hur feministiska porrkonsumerande kvinnor förhÄller sig till pornografi. Undersökningsmaterialet har skapats genom fem samtalsintervjuer som fokuserar pÄ feminism i relation till pornografi, normer kring kön och sexualitet samt pornografin, med inriktning pÄ bransch, innehÄll och konsekvenser. UtgÄngspunkten Àr teorier om heteronormativitet, feminism och en förstÄelse av porr som tal kring sex. Slutsatserna jag drar utifrÄn informanternas utsagor Àr de anvÀnder sig av olika feministiska förstÄelser i talet om pornografi.
Fotboll engagemang och intresse pÄ lokal och nationell nivÄ under 1910- och 1920- talen
Denna studie uppmÀrksammar engagemang och intressen inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jÀmför engagemang pÄ lokal nivÄ genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och IdrottssÀllskap med riksnivÄ och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fÀlt och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang pÄ sÄvÀl lokal som nationell nivÄ har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhÀllet.
Antalsuppfattning : en undersökning hur pedagoger arbetar med antalsuppfattning pÄ förskolan 3-5 Är.
Examensarbete handlar om hur förskolan arbetar med antalsuppfattning. För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av litteratur och en enkÀtundersökning som behandlar antalsuppfattning.I enkÀtundersökningen har 16 förskollÀrare medverkat, en frÄn varje förskola i den tillfrÄgade kommunen, dÀr jag har valt att göra min undersökning. FörskollÀrarnas Älder varierar och ungefÀr hÀlften av förskollÀrarna har utbildning i matematik. I enkÀten har jag fÄtt fram bakomliggande motiv som förskollÀrarna anser aktuella för att aktivt kunna arbeta med antal i förskolan.Resultaten av denna undersökning visar att alla förskollÀrare i den tillfrÄgade kommunen, tycker att det Àr viktigt att arbeta med antal. Genom enkÀtundersökningen kan vi ta del av hur förskollÀrarna arbetar med antalsuppfattning i de olika rutinsituationer som finns i förskolans verksamhet.
Brottsprovokation - Studie av gÀllande rÀtt och Àmnets aktuella utveckling
Att polisen i sitt arbete aktivt ska ha rÀtt att provocera personer att begÄ brott har lÀnge varit en infekterad frÄga. Eftersom en polis har möjligheten att beivra andras handlingar, blir ocksÄ frÄgan om polisens möjlighet att sjÀlv fÄ provocera andra till att begÄ brott intressant.
Detta arbete behandlar primÀrt om vilken stÀllning brottsprovokation har i Sverige idag. Arbetet har som utgÄngspunkt tvÄ perspektiv. Dels den provocerandes, dÀr framförallt tillÄtligheten av brottsprovokation i stort berörs. Dels i situationen för den som blivit utsatt för en provokation.