Sökresultat:
2685 Uppsatser om Aktivt religiösa - Sida 26 av 179
Hur pedagogerna synliggör talbegreppet i förskolan
AbstraktSyftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur, och i vilka situationer pedagogerna synliggör talbegreppet för barn i förskolorna och vilka aspekter av begreppet som synliggörs för barnen. Empirin har samlades in med hjÀlp av intervjuer, bÄde muntliga och skriftliga, som senare kompletterades med observationer av pedagogens arbete. Intervjuerna gjordes pÄ tvÄ förskolor i samma kommun. Sex pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med att synliggöra talbegreppet för barnen i förskolan och lyfter fram olika aspekter, som ett-till-ett principen, stabila ordningsprincipen, kardinaltalsprincipen, abstraktionsprincipen och principen om irrelevant ordning för att fördjupa deras begreppsbildning.
Matematik i förskolan
Med utgÄngspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring pedagogers synsÀtt pÄmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete Àmnat ge svar pÄ hur dagensförskollÀrare ser pÄ matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollÀrare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. FörskollÀrarna i studien vittnar om att de undersenare Är tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu Àn vad de gjorde för ett par Är sedan.AntalsförstÄelsen var det innehÄllsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lÀra sig anvÀnda olika matematiskabegrepp. FörskollÀrarna menar att matematiken finns överallt och att det Àrviktigt att synliggöra och uppmÀrksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs pÄett bÀttre sÀtt jÀmfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier..
Sexuell grooming - Lagstiftning, prevention samt forskning
Grooming innebÀr att en vuxen söker kontakt med ett barn, under 15 Är, i syftet att fÄ till stÄnd en sexuell kontakt med barnet. Detta Àr sedan 1 juli 2009 ett lagbrott. Det finns ytterst lite forskning i Sverige om grooming och Ànnu ingen utvÀrdering om hur svensk lagstiftning fungerar i praktiken.
VÄrt syfte med uppsatsen Àr att belysa nuvarande kunskapslÀge i Sverige. Vi har valt att jÀmföra lagstiftningen i Sverige och Storbritannien, hur de bÄda lÀnderna arbetar mot grooming och om rutinaktivitetsteorin samt teorin om rationella val kan förklara hur grooming kan ske. I vÄr studie har vi kommit fram till att Storbritannien har ett mer aktivt sÀtt att arbeta preventivt mot brottet Àn i Sverige.
Man mÄste inte vara musikalisk men det Àr roligt om man Àr det : Gymnasieelvers syn pÄ musikalitet
Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad gymnasieelever har för attityder till begreppet musikalitet. För att skapa en bild av vilka attityder som finns har en enkÀtundersökning genomförts bland tredjeÄrselever pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att elever generellt betraktar musikalitet som en sekundÀr egenskap, nÄgot som Àr kul men inte nödvÀndigt. Det Àr ocksÄ en skillnad i attityd mellan elever som sjÀlva aktivt spelar ett musikinstrument eller sjunger och de som inte gör det. I tidigare forskning talas det om att musikalitet Àr en antingen Àr huvudsakligen medfödd eller en huvudsakligen förvÀrvad egenskap.
Invandrarbarn eller svartskallar i BollnÀs kommun : en attitydundersökning
Har vi svartskallar eller invandrarbarn i BollnĂ€s kommun?Vi kan se tendenser i vĂ„rt samhĂ€lle, att ytterlighetsgrupper för frĂ€mlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska lĂ€ge förĂ€ndrats. Den lĂ„gkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal Ă„r, med ökad arbetslöshet som följd, har förvĂ€rrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Ăven media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att mĂ„nga gĂ„nger förstĂ€rka det frĂ€mlingsfientliga budskapet.Skolans nya lĂ€roplan, Lpo 94, sĂ€ger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lĂ€rare Ă€r, att bekĂ€mpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för vĂ„ra invandrarelever.
Ideella föreningars beskattning och redovisning
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur ideella föreningar förhÄller sig till och anpassar sin redovisning till rÄdande skatteregler, beskriva hur detta kontrolleras av Skatteverket och jÀmföra hur svenska ideella föreningars internationella motsvarighet redovisar. Detta undersöks genom att vi har genomfört en enkÀtundersökning med 50 ideella föreningar. Dessutom har vi har hÄllt intervjuer samt studerat utvalda föreningars Ärsredovisningar. VÄra slutsatser Àr att ideella föreningar Àr oftast begrÀnsat skattskyldiga. Ideella föreningar anvÀnder inte sin redovisning aktivt för att bli begrÀnsat skattskyldig men uppfyller trots detta de krav som stÀlls för att erhÄlla en förmÄnlig skattesituation..
Hur arbetar lÀrare aktivt med lÀsutveckling inom förskolan?
Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger i förskolan anvÀnder i sitt arbete för att stimulera barnens lÀsutveckling. FrÄgestÀllningarna var: Vilken eller vilka metoder anvÀndes för att stimulera barnens lÀsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens lÀsutveckling? Vad tyckte barnen om sprÄkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av tvÄ förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar frÄn olika metoder.
Komponera för piano : resultat frÄn en ovan kompositör
Jag har tidigare skrivit fo?r fyrha?ndigt pianospel och vill nu fortsa?tta att komponera fo?r piano. Jag a?r inte van vid att komponera och har alltid haft sva?rt att ta fram min kreativitet och hitta inspiration. Om man inte anva?nt sig av kreativiteten sa? mycket under sitt liv kan det vara sa? att man inte har tillga?ng till den i den utstra?ckning man skulle beho?va.
Individen, strukturen och rÀttvisan : Högutbildade utlandsföddas möjlighet att fÄ arbete i Sverige motsvarande sin kompetens
Syftet med studien har varit att fÄ en ökad förstÄelse för hur utlandsföddas möjlighet att fÄ ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlÀttas. För detta ÀndamÄl har fyra personer intervjuats. TvÄ högutbildade utlandsfödda personer och tvÄ arbetsmarknadskonsulenter anstÀllda pÄ Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berÀttelser.I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas Àven upp hur individen kan stÀrkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering.
Ergonomi : vikten av rÀtt sittande
Ergonomi innebÀr lÀran om mÀnniskan i arbete, det vill sÀga samspelet mellan mÀnniska och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det stÀlls höga krav pÄ att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnÄ ett optimalt ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport Àr att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnÄ ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnÄs genom ett sittande enligt principen för balansstolen.
Ergonomi : vikten av rÀtt sittande
Ergonomi innebÀr lÀran om mÀnniskan i arbete, det vill sÀga samspelet mellan mÀnniska och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det stÀlls höga krav pÄ att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnÄ ett optimalt ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport Àr att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnÄ ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnÄs genom ett sittande enligt principen för balansstolen.
Arbetsrelaterad stress : en litteratursammanstÀllning kring arbetsgivarÄtgÀrder mot arbetsrelaterad stress
Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i vÀstvÀrlden Àr arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer pÄ arbetet samt i arbetsmiljön och Àr ett skadligt tillstÄnd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer Àr svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla ÄtgÀrder som krÀvs för att förebygga fysisk sÄvÀl som psykisk ohÀlsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vÀgleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande ÄtgÀrder som vilar pÄ en vetenskapligt beprövad grund.
FörskollÀrares förestÀllningar om aktivt deltagande i leken : Deltagare eller ÄskÄdare?
The purpose of this study is to highlight how preschool teachers reason about their own beliefs about their active participation in the play. The study is a qualitative research method where interviews have been used to talk with four preschool teachers to obtain their perceptions of their participation in the play. I have approached my questions through previous research and theses which turns to play and preschool teachers' involvement. The result of my study shows that preschool teachers see differently on their active participation, but they think that active participation is essential for the development of the play and that by being involved in the play in different ways will create interaction and interactivity. The result also shows that preschool teachers find great joy in participating in the play, and also that many relationships will be established by participation in the play..
Modebranschens ansvar : Om CSR och dess pÄverkan i inköpsarbetet
Klimat- och miljöhÀnsyn, arbetsförhÄllanden, att de mÀnskliga rÀttigheterna efterlevs och vÀlgörenhet Àr frÄgor som pÄ senare Är blivit alltmer omdiskuterade. Detta har skapat en ökad medvetenhet och kunskap och högre krav stÀlls pÄ företag att agera ansvarsfullt inom dessa omrÄden. Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett begrepp som innebÀr att pÄ ett aktivt sÀtt ta samhÀllsansvar, utöver vad lagar och regler sÀger.Enligt den svenska regeringen Àr Sverige ett land som har en stark internationell trovÀrdighet nÀr det gÀller att ta detta samhÀllsansvar och mÄnga svenska företag har ett vÀlutvecklat CSR-arbete. I Sverige finns Àven mÄnga framstÄende och duktiga modedesigners, vars tillverkning sÀllan sker i Sverige, utan mycket av produktionen utkontrakteras. De senaste Ären har alltfler företag börjat se sig om efter externa producenter i andra lÀnder, i ett försök att etablera sig pÄ andra marknader och fÄ billigare produktion.
Systemutvecklares erfarenhet av arbete med Design Patterns
Design Patterns introducerades pÄ 1990-talet och anvÀndningen sades medföra en rad fördelar som skulle hjÀlpa systemutvecklare i deras arbete. Bland annat skulle Design Patterns underlÀtta för systemutvecklarna att kommunicera med varandra samt ge en bÀttre överblick över och förstÄelse för systemarkitektur genom en höjd abstraktionsnivÄ. Systemutvecklaren skulle Àven fÄ en ökad förstÄelse för god design. TvÄ kritiska artiklar fick oss att vilja beskriva hur systemutvecklare som aktivt arbetar med Design Patterns upplever att centrala fördelar uppfylls. Vi genomförde fyra fallstudier dÀr vi intervjuade erfarna systemutvecklare och vÄr slutsats Àr att de upplever att fördelarna med Design Patterns uppfylls.