Sök:

Sökresultat:

2749 Uppsatser om Aktivt jobbsökande - Sida 13 av 184

SvartbÀckens smÄstugeomrÄde : en studie av bebyggelsens förÀndring ur ett gentrifieringsperspektiv

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Sjuksk?terskors kunskap och attityder kring kvinnlig k?nsstympning En litteratur?versikt

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Tjafs och överlÀggningar : om (o)möjliga rum för pÄverkan i Uppsala

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Utbildning i utbyte mot anstÀllning? En kvantitativ studie om studenters instÀllning till sina studier

Bakgrund:UtifrÄn aspekten att det Àr en hÄrd arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en vÀg in pÄ arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken instÀllning studenter har till sina studier.Syfte:VÄrt syfte Àr att undersöka studenters instÀllning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, förelÀsare och feedback frÄn examinatorer kan pÄverka studenternas instÀllning.Metod:UtifrÄn en kvantitativ metod har vi genomfört en enkÀtundersökning.Resultat:Det som framkom i vÄr studie nÀr vi analyserade studenterna i allmÀnhet var att de mest framtrÀdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnÄ ett specifikt yrke och för att förbÀttra sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Det som var minst framtrÀdande var att man studerade för att trÀffa nya vÀnner samt att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Resultatet pÄvisar ocksÄ att de yngre studenterna var mer benÀgna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benÀgna till att studera för att trÀffa nya vÀnner, de ansÄg Àven i högre utstrÀckning Àn de Àldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benÀgna att studera för att uppnÄ ett specifikt yrke Àn vad mÀnnen var..

Barnperspektivet inom ekonomiskt bistÄnd : aktivt inom handlÀggning?

Socialstyrelsen och LÀnsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till förÀldrar som Àr beroende av eller tar emot ekonomiskt bistÄnd, mÄr mycket sÀmre Àn barn som har sjÀlvförsörjande förÀldrar. Detta gÀller Àven om barnen till de sjÀlvförsörjande förÀldrarna har lÀgre inkomst Àn den familjen som fÄr bidrag. VÄr studie Àr en utvÀrdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistÄnd i X kommun arbetar utifrÄn ett barnperspektiv. X kommun började Är 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handlÀggning av lÄngvarigt ekonomiskt bistÄnd. Syftet med studien Àr att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet pÄ vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen.

Sociala medier i marknadsföring : En studie av modebranschen och teknik- och industribranschen

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

ÅtgĂ€rdsprogram ett aktivt dokument? : en studie om tre intressentgruppers syn pĂ„ Ă„tgĂ€rdsprogram

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra lÀrares, rektorers och specialpedagogers kunskaper och uppfattningar kring upprÀttandet, genomförandet och uppföljning av ÄtgÀrdsprogram. VÄr studie Àr förlagd till tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i VÀstsverige. De intressentgrupper vi valt att grunda vÄr undersökning pÄ Àr lÀrare, specialpedagoger och rektorer, detta för att skapa en sÄ övergripande syn som möjligt kring arbetet med ÄtgÀrdsprogram. I studien deltog fyra lÀrare, tvÄ specialpedagoger och tvÄ rektorer. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats eftersom vi anser att den Àr en vÀl fungerande metod för att fÄnga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas livsvÀrld.

Sex- och samlevnadsundervisning inom SeSam-projektet i VÀrmland : UtifrÄn interprofessionellt och intersektoriellt perspektiv

Bakgrund: SmÀrta Àr nÄgot alla upplevt och det Àr en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. En av sjuksköterskans frÀmsta uppgifter Àr dÀrmed att lindra smÀrta. Det finns forskning som pekar pÄ att mÀnniskor uttrycker och hanterar smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter pÄ sjukhus hanterar smÀrta samt hur skillnaden mellan mÀn och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

Intensivv?rdssjuksk?terskors sederingshantering ? nya strategier och ?kande krav

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Det lokalas betydelse för lantbrukare : ?Jag tycker att jag bor pÄ vÀrldens finaste stÀlle hÀr?

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Stadsodling, en social mötesplats? : En fallstudie av Matparken i SkarpnÀck

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

K.R.I.S Sundsvall : Synen pÄ polisen som aktiv och före detta kriminell.

Syftet med denna rapport Àr undersöka synen pÄ polisen i Sundsvall bland de som en gÄng varit aktivt kriminella i staden samt visa pÄ synpunkter pÄ hur det polisiÀra arbetet kan förbÀttras vid bemötande av kriminella och missbrukare. Arbetet skall Àven visa pÄ eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, polisen och kriminalvÄrden i Sundsvall inför frigivning av intagna pÄ kriminalvÄrdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den kriminella livsstilen Àr att en person ,som skall bli frigiven frÄn fÀngelse, blir mött av K.R.I.S. vid detta tillfÀlle. Detta sker inte förrÀn personen i frÄga Àr beredd pÄ att satsa pÄ ett hederligt liv samt beslutar om ett medlemskap i K.R.I.S.

Morfologisk variation hos skrubbskÀdda (Platichthys flesus) : finns det en koppling till ekologi?

Fiskars morfologi, det vill sÀga dess utseende och form, kan variera beroende pÄ hur de utvecklas och fortplantar sig. Morfometriska analyser anvÀnds för olika typer av studier dÄ det ger information om grupper av individer med samma reproduktions-takt, tillvÀxt och överlevnad samt fenotypiska grupper. SkrubbskÀdda, Platichthys flesus, delas in i tvÄ olika lektyper; utsjölekande och kustlekande, dÀr de utsjöle-kande lÀgger pelagiska Àgg och de kustlekande lÀgger demersala Àgg. Morfomet-riska analyser kan vara en bra metod att skilja dessa lektyper Ät i förvaltningen. I denna studie fotograferades skrubbskÀddor och morfometriska analyser utfördes i samarbete med BONUS-INSPIRE för att avgöra om dessa tvÄ lektyper skiljer sig Ät i morfologi.

Inflammationsmarkörer i serum och synovia frÄn hÀstar med ledskada

HÀlta Àr idag den vanligaste anledningen till sjukdom hos svenska hÀstar och den vanligaste orsaken till hÀlta Àr osteoartrit (OA). StÀllandet av diagnosen OA kommer ofta för sent sÄ att irreversibla ledskador redan hunnit uppstÄ vilket gör det av yttersta betydelse att förbÀttra diagnostiken inom omrÄdet. OA kan uppstÄ pÄ flera olika sÀtt; akut trauma mot leden, intraartikulÀra frakturer, repetitivt trauma, skada pÄ mjukdelar som orsakar en instabilitet i leden med flera. Förenklat kan OA orsakas till följd av en normal belastning pÄ en onormal led eller onormal belastning pÄ en normal led. Oavsett orsak ses skador pÄ ledbrosket och beroende pÄ hur utvecklad OA Àr kan röntgenförÀndringar ses, vilka avspeglar ett dÄligt broskstatus.

Hur förebygger skolan mobbning? : En studie om nÄgra lÀrares uppfattningar om mobbning och mobbningsförebyggande strategier.

Internationell och svensk forskning visar att mobbningen har ökat i skolan de senaste Ären. Man har arbetat aktivt i Sverige för att förebygga mobbning men det tycks inte ske nÄgon större förÀndring.   Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogernas uppfattningar om mobbning och krÀnkning samt deras mobbningsförebyggande strategier och metoder. Vi har ett intresse av att studera mobbning. För att fÄnga det vi eftersöker i syfte och frÄgestÀllningar anvÀnder vi en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio F ? 6 lÀrare anstÀllda pÄ fyra olika skolor i vÄr kommun.   Resultatet av denna undersökning visar att alla respondenter tycker att mobbning Àr ett stort problem med tanke pÄ de men som blir kvar hos de mobbade.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->