I denna uppsats kommer vi att behandla frågan om huruvida Gustav Vasa och Saddam Hussein kan anses vara landsfäder eller tyranner. Det finns mer eller mindre identiska strukturer vad gäller likheter mellan Vasa och Hussein som ledare och person. Likheterna yttrar sig i formen av ledarskap och strävan efter att bilda en stark nation, samt deras ambition att framstå som en stark symbol för makten. Men skillnaden mellan Vasa och Hussein är att det gjordes under olika historiska, sociala och politiska premisser. I Sverige fanns det en stark tro på att förändra Sverige från flera löst sammanhängande landskap till en stark enad nation.

Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.

Vår undersökning syftar till att få reda på hur en ung vuxen, runt 20-25 år upplever att använda karriärpaketet och om de får nya tankar eller idéer efter användandet. Vi undrar även om detta valstöd kan ersätta en vägledare. Vi utgår från den sökandes perspektiv. Vår undersökning bygger på data som vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna i ålder mellan 21-24. Till vår hjälp använder vi oss av olika teorier: Fredrick Bartletts teori, om hur vi aktivt väljer ut, sorterar och tolkar intryck för att de ska bli meningsfulla för individen. Matchningsteorin som har betoning på diagnostisering och matchning. Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky, KASAM=känsla av sammanhang.

Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen.

 Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen på ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spåren av Patrik Sjöberg-affären. Studien utreder hur ledare och utövare ser på ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) självbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs självbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och värderingar bland ledare. Studien visar även att sexuella övergrepp är ett komplicerat ämne, ett område som sällan berörs i diskussioner kring idrotten och där arbetet för att motverka problemet brister.

Syfte med studien är att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes där intervjufrågor ställdes till pedagoger. Likheter och skillnader jämfördes mellan pedagoger som arbetar efter Friluftsfrämjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sätt för utom- och inomhusundervisning där inga tydliga gränser finns.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av följsamhet till råd, behandling och psykosociala stöd vid ansträngningsinkontinens. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta kvinnor med diagnosen ansträngningsinkontinens deltog i studien. Material samlades in utifrån intervjuer med semi-strukturerade frågor och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån tre kategorier: Att träna trots tveksamheter och att få känna ökad säkerhet mot läckage, Att sakna information och uppföljningsbesök och Att känna sorg och misslyckande men stöd från närstående.

Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen.

Telefonrådgivning har noterats öka över hela världen och patienter är mer aktiva i sökandet av vård. Flertalet studier har gjorts om patientens upple- velser av telefonrådgivning, samt kostnadseffektivitet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid telefonrådgivning. De tolv vetenskapliga artiklarna i denna litteraturstudie analyserades med kvali-tativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att samla in informa-tion är kopplat till kunskap och arbetslivserfarenhet, att utveckla förmåga att lyssna aktivt samt att ge råd till patienten påverkas av tidsbrist och stress. Vid insamlingen av information för att kunna ge råd, beskrevs olika sätt att komma närmare problemet.

Telefonrådgivning har noterats öka över hela världen och patienter är mer aktiva i sökandet av vård. Flertalet studier har gjorts om patientens upple- velser av telefonrådgivning, samt kostnadseffektivitet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid telefonrådgivning. De tolv vetenskapliga artiklarna i denna litteraturstudie analyserades med kvali-tativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att samla in informa-tion är kopplat till kunskap och arbetslivserfarenhet, att utveckla förmåga att lyssna aktivt samt att ge råd till patienten påverkas av tidsbrist och stress. Vid insamlingen av information för att kunna ge råd, beskrevs olika sätt att komma närmare problemet.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhåller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och år: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet är en central fråga som PR-skrået i helhet tampas med. Det sätt som branschen försökt uppnå en yrkeslegitimitet är att påvisa sitt arbete för allmänintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrågasätts PR-konsulternas förmåga att representera allmänintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmänintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att främja olika särintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrågasätter etiken i branschen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadielärares genusmedvetenhet och hur denna påverkar möjligheten att uppnå läroplanens jämställdhetsmål. För att uppnå detta syfte har vi valt metoderna intervju och enkät. Uppsatsen baseras på enkät- och intervjuundersökningar som utförts på högstadielärare på fyra olika skolor i Mellansverige.Resultatet visar att tre faktorer framträder som avgörande i sättet högstadielärarna förhåller sig till genus: kön, antal år lärarna arbetat och intresse för genus. Vi har huvudsakligen kunnat urskilja två dimensioner kring hur lärarna förhåller sig till genus. Dimension ett handlar om tre aspekter, det vill säga om lärare tror att genus beror på biologi, det sociala eller både och.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klienter med en tidigare missbruksproblematik och behandlare inom missbruksvård upplevde behandlingsrelationen, motivationen och förändringsprocessen hos klienten. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju respondenter deltagit i semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra klienter och tre behandlare. Respondenternas utsagor har analyserats utifrån begreppen behandlingsrelation, motivation och livssituation. De teorier som använts är empowerment, motivationsrelation, demotivationsrelation och Stages of change-modellen.