Sök:

Sökresultat:

2687 Uppsatser om Aktivt ćldrande - Sida 35 av 180

Sportbutik

I vÄrat arbete har vi utformat en affÀrsplan för vÄr affÀrsidé. Tanken Àr att utarbeta en ny potentiell sportbutik i BorÄs stad dÀr vi kan erbjuder den aktiva borÄsaren det senaste modet inom sport & trÀningsklÀder av högsta kvalitet. VÄrat företag ska svara för BorÄs bÀsta mode för ett aktivt liv. De frÄgor om vi har tagit stÀllning till och dÀrefter arbetat utifrÄn Àr: Hur ser marknaden ut? Vilka konkurrenter finns det pÄ marknaden? Finns det nÄgon marknad för vÄr affÀrsidé.

Barn och stress: varför Àr barn stressade och hur kan vi
hjÀlpa dem?

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vÄr praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade Ätta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde Àven tre intervjuer med lÀrare pÄ skolan för att ta del av deras syn pÄ barn och stress.

Återvinning och hĂ„llbar utveckling i förskolan : en intervjustudie om förskollĂ€rares medvetenhet kring Ă„tervinning och hĂ„llbar utveckling

Det syfte vi har med den hÀr studien Àr att undersöka hur det ligger till med förskollÀrares medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Varför arbetar förskollÀrare med Ätervinning och hÄllbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat 14 förskollÀrare pÄ tvÄ olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollÀrarnas svar om sin medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Resultatet visar att förskollÀrare vet vad Ätervinning Àr.

Matematik i förskolan : Hur pedagoger arbetar med problemlösning

Syftet med arbetet har varit att fĂ„ en fördjupad bild av hur pedagoger pĂ„ tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus pĂ„ problemlösning, för förskolebarn i Ă„ldern fem Ă„r. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger frĂ„n var sin förskola. Även löpande observationer har gjorts pĂ„ de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus pĂ„ problemlösning finns överallt under hela dagen pĂ„ förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhĂ„llningssĂ€tt vilket Ă€r betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift Ă€r att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen pĂ„ ett roligt och lustfyllt sĂ€tt.

SamarbetsinlÀrning i praktiken : studenters erfarenheter

SamhĂ€llet har förĂ€ndrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmĂ„gor efterfrĂ„gas. Även synen pĂ„ utveckling och lĂ€rande har reformerats, vilket torde ha pĂ„verkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform Ă€r samarbetsinlĂ€rning.

ProcessförbÀttringar i ett reservdelslager inom bilindustrin 

Examensarbetet Àr utfört vid Volkswagen Parts Logistics i Nykvarn. Företaget Àr ett reservdelslager för Volkswagen Groups bilmÀrken pÄ de svenska, finska, baltiska och norska marknaderna.Examensarbetets syfte Àr att ge förslag som förbÀttrar produktiviteten och förbÀttra arbetsförhÄllandena, med bibehÄllen eller ökad kvalitet pÄ tvÄ avdelningar i lagret: Parts Logistics Pallgods och Parts Logistics AvgÄendegods. FörÀndringsförslagen Àr, eftersom lagret Àr nybyggt (2006), fokuserade pÄ hur processerna i sig kan förbÀttras utan ombyggnationer och investeringar.Examensarbetet Àr utfört genom att aktivt arbeta i processerna pÄ de tvÄ avdelningarna för att sedan analysera dessa med hjÀlp av en litteraturstudie och diskussioner med de anstÀllda. Dessutom har tvÄ studiebesök gjorts för att fÄ inspiration till olika arbetssÀtt: Clas Ohlsons centrallager i Insjön och MÞller Logistikk, som motsvarar Volkswagen Parts Logistics pÄ den norska marknaden.Inom de tre olika omrÄden dÀr förbÀttringsmöjligheter identifierades har jag presenterat följande förslag och potentiella effekter..

ASP.Net i verkligheten

Utvecklingen pÄ Internet har varit och Àr fortfarande explosionsartad. Framtill för ett par Är sedan lanserades stÀndigt nya tekniker som syftar till attförenkla och förbÀttra webbens funktionalitet. I början av webbutvecklingseran var HTML det enda sprÄk som anvÀndes. Idag bÄde anvÀnds HTML i symbios med och konkurrerar med ett flertal komplexa webbutvecklingssprÄk och tekniker. ASP.Net Àr en av de nyare teknikerna pÄ marknaden.Denna undersökning har genom intervjuer med 15 respondenter pÄ 15 webbutvecklingsföretag syftat till att ta reda pÄ, hur utbredd anvÀndningen av ASP.Net Àr hos Sveriges webbutvecklingsföretag, varför ASP.Net anvÀnds eller inte anvÀnds och hur utbredd anvÀndningen av ASP.Net kan tÀnkas vara om tvÄ Är.Resultatet som erhÄllits visar att cirka hÀlften av Sveriges webbutvecklingsbolag anvÀnder ASP.Net aktivt idag.

I förÀndringens öga

FörÀndringsarbete Àr nÄgot som finns pÄ mikro-, meso- och makro-nivÄ. Jag har sett till kommun X:s förÀndringsarbete. Den har arbetat aktivt för att fÄ ner sin lÄngtidssjukskrivning. En stÀdenhet har lyckats vÀldigt vÀl med detta. SÄ frÄgan blev hur de har lyckats med sitt förÀndringsarbete, vad hade de gjort som Àr sÄ speciellt som inte andra gör.

Förskola, jÀmstÀlldhet och demokrati : - jÀmstÀlldhetsarbete som en förutsÀttning för en demokratisk förskola

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar ochreflekterar kring jÀmstÀlldhet. Studien undersöker hur jÀmstÀlldhetsarbetet kantillÀmpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnÄ en demokratiskförskola. Observationer och intervjuer genomfördes i tvÄ olika förskolor medsammanlagt Ätta pedagoger. JÀmstÀlldhet och demokrati Àr begrepp som allapedagoger i vÄr studie Àr bekanta med och uttrycker som en sjÀlvklarhet i dagensförskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vÄr studie visadeatt det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiskapraktiken gÀllande att arbeta med jÀmstÀlldhet och demokrati.

Grönstruktur ur ett folkhÀlsoperspektiv

FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer. VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument.

Naturen och kulturens betydelse nÀr du nÄr tredje Äldern

Att mÄ bra Àr mÄlet för mÄnga av oss nÀr vi gör entré i tredje Äldern. Nu ska vi fÄ möjlighet att njuta vÄrt otium innan för mÄnga krÀmpor sÀtter in och vi nödgas kanske bosÀtta oss pÄ sÀrskilda boenden. Uppsatsen undersöker vad vi kan göra för att fortsÀtta mÄ bra. Det finns redan idag en hel del forskning pÄ omrÄdet som pekar pÄ vad som Àr bra för oss. Vi ska inte glömma att inte minst landets ekonomi mÄr bra av att Àldre mÀnniskor mÄr bra.

Utveckling av e-handelssystem med implementerad betallösning

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.

Hallen som lÀrmiljö

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen Àr ett rum pÄ förskolan som inte anvÀnds sÄ aktivt, mer Àn till pÄ- och avklÀdning. För att fÄ en klar bild av anvÀndandet av hallen, gjorde jag en enkÀtundersökning med pedagoger pÄ tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag Àven observationer pÄ en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsÀtt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrÄn vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkÀten.

Expresser ES : Produkten för ett snabbare och mer ergonomiskt takarbete

Projektgruppen har genom ett samarbete med PlÄtslageriernas Riksförbund identifierat de ergonomiska behov som finns inom takbranschen. MÄnga takarbetare har förslitningsskador pÄ grund av den dÄliga arbetsstÀllning de utsÀtts för varje dag. Detta Àr frÀmst det oundvikliga knÀstÄendet som krÀvs för att över huvudtaget nÄ de objekt som ska bearbetas.Projektgruppen har dÀrför tagit fram en helt ny typ av hjÀlpmedel som inte bara erbjuder en bÀttre arbetsmiljö utan Àven förenklar arbetet och spar tid. Projektgruppen upptÀckte Àven att tidsbesparingen var av yttersta vikt för att en takarbetare ska vilja anvÀnda en ergonomiprodukt.Resultatet av projektet Àr Expresser ES, en produkt som frÀmjar ett lÀngre aktivt arbetsliv för takarbetare. Projektgruppen har under sitt examensarbete pÄ Utvecklingsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad utvecklat nÄgot takbranschen lÀnge behövt.

Vilka faktorer predicerar stabilitet och förÀndring av snedvriden kroppsuppfattning över tid bland gymnasieungdomar? : -en longitudinell studie

Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till sjÀlvkÀnsla, fysisk aktivitet, matvanor, social Ängest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrÄgas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förÀndras över tid och hur det sÄg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->