I denna uppsats behandlar vi anledningar till varför Swedbank omstrukturerar till ?starka kontor?, en omstrukturering som innebär en decentralisering av organisationen till mer självständiga kontor. Vi diskuterar i denna uppsats Swedbanks omstrukturering utifrån legitimitets- och effektivitetsperspektiv med hjälp av institutionell teori och situationsteori. Swedbank är en rikstäckande och internationellt etablerad organisation som agerar på en bankmarknad, märkbart påverkad av den globala finanskrisen. Omstruktureringen som sker under hösten 2009 är till viss del inspirerad av andra banker såsom Handelsbankerna och sparbankerna.

A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today?s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization.

Stadshagen, Kungsholmen. Ett område i snabb förändring. Hur kan ett projekt bidra till denna förändringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsättningar präglas av två övergångar, gata från till park och från granntomternas olika relationer till dessa två element. Från den friställda volymen till det slutna gaturummet.

Relationskapandet är essentiellt inom bankbranschen. Detta för att skapa en god förutsättning för en framgångsrik verksamhet. Dock kan kundrelationer leda till ett kundavhopp av olika orsaker. Vidare väcker detta intressanta frågor till huruvida svenska banker arbetar vid uppföljning av kundavhopp.Syftet är att undersöka hur Swedbanks kontor i Västerås city arbetar med uppföljning av kundavhopp inom den privata sektorn. Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ studie där ett flertal intervjuer har utförts på Swedbanks kontor i Västerås samt Swedbanks huvudkontor i Stockholm. I studien har vetenskapliga aspekter använts inom ämnesområdet som har tagits fram utifrån en litteratursökning.

Denna uppsats granskar marknadsföringen av finansiella tjänster i Sverige. Fokus ligger på de fyra stora bankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea. Litteraturgenomgången presenterar teorier om hur och varför finansiella organisationer gör reklam för sina tjänster. Den går igenom: reklamens mål, styrkefaktorer att lyfta fram, vilka faktorer, som får en kund att byta bank, det visuella i marknadsföringen och vilka kanaler, som finns att tillgå. Uppsatsen vill besvara frågorna: Hur mycket lägger de fyra storbankerna på reklam? Hur har reklamköpen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig de olika bankernas satsningar åt? Hur har respektive bolag utvecklats över åren totalt sett? Vem tar andelar? Med hjälp av siffror på reklaminköp under 2000-talet besvarar uppsatsen sedan dessa frågor.

SYFTE: Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt: Dels att undersökaoch beskriva rådande förutsättningar på den Österrikiskabankmarknaden och att utifrån dessa insikter peka utplatser för en eventuell expansion och öppnande av nyakontor för SHB Österrike.TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: I denna uppsats har en metodtriangulering använts föratt täcka och motverka de svagheter med att baraanvända sig av en metod. Vårt förhållningssätt har varitabduktivt, vilket betyder att vi till viss grad varit öppnaför ny information under processens gång och stundtalsgått tillbaka till teoriavsnittet för att förfina.SLUTSATSER: Sammantaget har vi sett en sund och stabil utvecklingbåde på den österrikiska bankmarknaden och förlandsspecifika makrovariabler de senaste åren, vilkettillsammans ger positiva utsikter för framtiden. Islutsatserna av undersökningen pekar vi ut städerna Linzi regionen Oberösterreich och Graz i regionenSteiermark som potentiella platser för eventuellexpandering och utplacering av SHB:s nästkommandekontor i landet..

Jag vill fånga och bevara känslan av bergets inverkan på området. Längs med vägen kommer kommersiella lokaler att finnas. Dessa är flexibla och kan husera en mängd olika aktörer; caféer, gallerier, utställningar, småbutiker, kontor osv.Det de har gemensamt är sikten tvärs igenom byggnaden. Står man på gatan utanför uppfattar man fortfarande berget i bakgrunden genom lokalen.En ny mötestplats genereras. Hornstulls nya torg binds samman med Hornsbruksgatan.

Sedan millenniumskiftet har andelen kedjeanslutna företag på fastighetsmäklarmarknaden ökat från 17 till 70 procent och 10 av de 12 största företagen är så kallade franchiseföretag. Fastighetsbyrån, Svenska Fastighetsförmedling och Länsförsäkringar utgjorde över 50 procentav marknaden 2014. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida en ökad andel franchiseanslutna mäklarkontor påverkar konkurrens. En ekonometrisk modell av det så kallade Herfindahl-Hirschman indexet specificeras, och försöker svara på vad som påverkar koncentrationsmåttet. Regressionsresultatet visar att andelen franchiseanslutna kontor inte har en signifikant påverkan på konkurrens.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Denna undersökning syftar till att kartlägga utbredningen av aktivitetsbaserade kalkyler i sydsvenska processindustrier. Vidare vill vi, i tre av dessa företag, djupgående beskriva och analysera de kalkylmetoder som dessa företag använder sig av. Uppsatsen är tudelad. Först har en enkätundersökning använts för att kartlägga utbredningen av ABC-användare i det sydsvenska näringslivet. För att få en djupare förståelse för företagens kalkylerande har sedan personliga intervjuer genomförts med tre företag från kartläggningsstudien.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Titel Moderna och framtidens kontorslösningar Författare Johan Ivarson, Erik Grönlund, Rikard Gustafsson Avdelning Urbana studier ? Malmö Högskola Handledare Jan Henrichsén Syftet med examensarbetet är att ge en bild över hur det moderna kontoret utformas och även hur trenderna mot framtiden kan komma att bli. Störst vikt med examensarbetet ligger på att kartlägga trenderna mot framtiden för att kunna utreda den optimala kontorslösningen. Till examensarbetet har följande frågeställningar använts: ? Vad är ett modernt kontor och vilka är trenderna? ? I vilken kontorslösning vill de anställda helst arbeta och vilka krav har de på kontoret? ? Hur kan framtidens kontor komma att bli? Den första och tredje frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod som bestod av intervjuer med Johan Örneberg som är projektansvarig på NCC ? Property Development, Alexander Simittchiev som är arkitekt på Metro Arkitekterna och Anders Östling som är VD på Struktur AB.

I den här uppsatsen tar vi hjälp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinära samhället för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter på organisationer. En fallstudie har utförts på ett fastighetsbolag i Uppsala, som för några år sedan flyttade från flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förändringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus på visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anställda dagligen träffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan också till att kreativitet och kunskapsspridning får ett bättre flöde.