Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstå vad som händer med barn och pedagoger när mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten på förskolan. För att ta reda på det använde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar från dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshämtande metoder. Som pedagogisk metod har vi använt oss av ett tema inriktat arbetssätt med inriktning på samspelet mellan barn och pedagoger vi har också utgått från ett estetiskt förhållningssätt. Vi har även använt förskolans läroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vår undersökning. Resultatet visar att både barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö där man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

I vår studie har vi velat ta reda på om män och kvinnor har olika intresse av vilka aktiviteter man är intresserad av på en träffpunkt. Vi ville på så sätt undersöka om det var något som man som personal på en träffpunkt i så fall behöver ta hänsyn till vid planering och utförande av träffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var även att studera huruvida livsloppsperspektivet har någon betydelse för vilka aktiviteter man söker sig till på en träffpunkt. Människan idag lever längre och är friskare högre upp i åldrarna. Detta leder till att andelen äldre personer i Sverige ökat.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ?dold? läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ?dold? läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet.

Leken har ett väsentligt utrymme när det gäller barnens tid i förskoleverksamheten. Det är viktigt att utrymme för lek ges då den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan är det intressant att undersöka de förutsättningarna som det fysiska rummet erbjuder när det gäller barns möjlighet till lärande genom lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lärande genom lek. Med det fysiska rummet avses såväl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Många människor med diagnosen schizofreni har uppvisat en bristfällig aktivitetsbalans med endast få aktiviteter. Dessa aktiviteter består mestadels av vila och stillasittande. Symptom vid schizofreni leder till att personen får svårt att få en normalt fungerande situation i vardagen vilket ökar risken för isolering, känsla av meningslöshet, förämrat självförtroende samt social isolering. För att studera tidsanvändning och aktivitetsbalans krävs inblick i hur individen spenderar sin tid samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. Tidsanvändningsinstrument, såsom tidsdagbok, gör det möjligt att kartlägga dagens aktiviteter och dess innehåll.

Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.

Denna studie handlar om miljöns betydelse vid sinnesstimulering för personer med grava funktionshinder i så kallat snoezelrum. Snoezelen är ett alternativt behandlingssätt där man arbetar med sinnesstimulering av några specifika sinnen i taget och för att inspirera till aktivitet och skapa en njutbar sensorisk upplevelse för personen. Viktiga delar i detta behandlingsalternativ är att väcka nyfikenhet och få besökaren att känna självständighet och få ett ökat förtroende. I studien har tre verksamheter besökts som alla använder snoezelen som behandlingssätt. Intervjuer har genomförts med personal som dagligen arbetar med målgruppen och flera metoder för sinnesstimulering.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturöversikt beskriva personer med MS svårigheter i dagliga aktiviteter och arbetsterapeutiska interventioner som används för att främja delaktighet i aktivitet. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Elva artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: ?Att organisera tillvaron och interagera med omgivningen?, ?Att sköta sig själv och hemmet? och ?En förändrad aktivitetsidentitet?.

Vi vill karaktärisera fenomenet konceptbutik och undersöka hur den kan fungera som ett verktyg, för att bygga upp sitt varumärke. Konceptbutiker handlar om att ge upplevelser och erbjuda aktiviteter. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en upplevelse. Det optimala för en konceptbutik är att enbart sälja ett varumärke då dess syfte är att stärka det. Personalen och interiören har visat sig ha en viktig roll när det gäller att föra ut rätt budskap..

Syftet med den aktuella studien var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Tio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med ICF (International Classicfication of Functioning, Disability and Health) som analysredskap utifrån kategorierna: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. Resultatet visade på möjliga arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Interventionerna kan bland annat innebära anpassning av den fysiska omgivningen, förslag på olika hjälpmedel eller alternativa tekniker för att underlätta genomförandet vid sexuella aktiviteter.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur osteoporos-relaterade frakturer påverkar vuxna människors aktiviteter i dagliga livet och upplevda livskvalitet. Uppsatsen är skriven med ändamål att hjälpa sjuksköterskor bättre förstå hur de drabbade patienterna lever för att underlätta omvårdnaden av dem. Metoden som använts är en litteraturstudie där sex kvantitativa och en kvalitativ studie kritiskt granskats efter modifierade versioner av Willman & Stoltz (2006) protokoll för kvalitetsbedömning. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökningarna. Resultatet visar att osteoporos-relaterade frakturer försämrar förmågan till både personliga- och instrumentella aktiviteter i dagliga livet, särskilt gällande aktiviteterna som kräver rörlighet.

Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeutiska interventioner som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter för klienter med kognitiva funktionsnedsättningar. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet, och sju arbetsterapeuter inom primärvård fördelat på två landsting i Sverige har intervjuats. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en intervjuguide innehållande semistrukturerade frågor. Det insamlade datamaterialet analyseras utifrån en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier, ?Interventioner riktade mot klient?, ?Interventioner riktade mot social miljö? samt ?Interventioner riktad mot fysisk miljö?.

Jag vill med denna uppsats visa hur man kan använda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssätt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill även i korta ordalag beskriva varifrån utomhuspedagogiken härstammar och vilka positiva effekter den tidigare påvisats ha på lärandet och eleverna. För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie där jag har arbetat med samt studerat en grupp elever både inomhus och utomhus. Därefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel där jag har tagit upp mina observationer från lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.