I samband med en organisationsförÀndring sÄ kan ett företag fÄ olika konkurrensfördelar. En konkurrensfördel Àr bland annat att öka pÄ motivationen hos teamet, vilket Àr en faktor som skapar effektivitet i ett företag. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vad som skapar motivation hos team i deras dagliga arbete efter en organisationsförÀndring. Den empiriska studien har jag gjort med en kvalitativ ansats bestÄende av fem personliga intervjuer i en fallstudie av LKAB. Empirin frÄn företaget analyserar jag sedan med de teorier som jag har valt.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete Àr det mÄnga yrkesutövare som stÀlls inför svÄra utmaningar och höga förvÀntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbÀttrad sjÀlvkÀnsla. I dagens arbetsmiljö, prÀglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svÄra situationer lÀtt uppstÄ. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svÄra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

HjÀrtinfarkt Àr ett sjukdom som pÄverkar hela familjesituationen. NÀrstÄende till personer som insjuknat i hjÀrtinfarkt kan uppleva högre grad av oro, rÀdsla och osÀkerhet Àn personen som insjuknat. Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa nÀrstÄendes upplevelser till personer som insjuknat i hjÀrtinfarkt. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Studiernas resultat sammanfördes och analyserades utifrÄn innehÄllsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier och fem subkategorier.

I alla tider har mĂ€nniskan pĂ„verkats av tillfĂ€lligheter i livet. Är vi som flugor pĂ„ ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfĂ€lligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning Ă€r att studera just tillfĂ€lligheters pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjĂ€lp av en enkĂ€t med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd.

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn pÄ hur de bemöter barn. Vi ville ta reda pÄ om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville Àven se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de sÀger att de gör. VÄr förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen pÄ det sÀtt som de sÀger att de gör. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfÀllen.

Vi har insett att det inte finns en tydlig definition av fenomenet konceptbutik. Vi upplever att innebörden av fenomenet dÀrför anpassas till den egna verksamheten sÄ att det blir vad man vill att det ska vara. Detta tror vi kan leda till förvirring kring vad en konceptbutik erbjuder och vad som förvÀntas av en sÄdan. Konceptbutiker handlar om att ge kunden nÄgot utöver det vanliga, dÀr upplevelser och aktiviteter stÄr i centrum. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en upplevelse.

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmÄl? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna..

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad fritidspedagoger vill nÄ med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslÀrare samarbetar. Vi vill Àven ta reda pÄ om utbildningen har nÄgon betydelse nÀr det gÀller synen pÄ samverkan och hur fritidspedagogen respektive klasslÀraren ser pÄ sin yrkesroll. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi skickat ut enkÀter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslÀrare. För att fÄ en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vÄr empiri frÄn fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi anvÀnt oss av historik kring fritidspedagogyrket, LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lÀrarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt nÄgra av Bourdieus teoretiska begrepp. Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nÄ med sina aktiviteter Àr att fÄ bra sammanhÄllning i gruppen och att eleverna ska kÀnna glÀdje och trygghet i skolan.

En mÀnniska som har överlevt ett plötsligt hjÀrtstopp eller lider av annan livshotande hjÀrtÄkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrÄn sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet nÄgon gÄng möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n rÀddar liv sÄ pÄminns patienten om att kroppen inte lÀngre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förÀndras. Syftet med uppsatsen var dÀrför att fÄ kÀnnedom om hur det Àr att leva med en ICD och upplevelserna kring detta sÄ att sjuksköterskan kan möta dessa patienter pÄ ett sÀtt som gynnar vÄrdprocessen.

En venport Àr en dosa som opereras in under huden för att kunna anvÀndas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smÀrtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fÄtt en venport inlagd pÄ venportmottagningen. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors upplevelser vad gÀller smÀrta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns nÄgot samband mellan information och smÀrta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrÄn en enkÀt. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 mÀn.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fÄtt en större global utbredning. TillgÄngen till bromsmediciner har bidragit till att mÄnga som lever med sjukdomen kan leva ett lÄngt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna rÄder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det Àr att leva med hiv men i studierna Àr det svÄrt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

HjÀrtinfarkt Àr den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor Àn mÀn avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom Àn mÀn. Stress Àr en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas frÄn samhÀllets förvÀntningar pÄ kvinnor. Det finns förvÀntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra bÄde pÄ arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. FörvÀntningar frÄn samhÀllet och kroppens biologi skiljer sig mellan mÀn och kvinnor.