Utifrån kraven på kortare vårdtider är det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstämmer med deras behov av aktivitetsförmåga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmåga i hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra män i åldern 59-83 år. Datainsamlingen genomfördes genom två fokusgrupp-intervjuer där öppna intervjufrågor användes.

Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier.

Arbetsterapeutens uppgift är att främja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 år och som bor i ordinärt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver därför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ välfärdsteknologi, för att främja aktiviteter för äldre personer i ordinärt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ välfärdsteknologi som kan användas som intervention för att främja delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgängliga via Luleå tekniska universitetsbibliotek.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Syftet med studien är att utifrån barns beskrivningar presentera hur förskolegården inspirerar till lek, lärande och fantasi. De frågeställningar som valts är:Vilka aktiviteter utövas på förskolegården?Hur främjar förskolegården till lek, lärande och fantasi?I studien har vi valt att ha Vygotskij som förgrundsgestalt eftersom hans idéläror tar upp mycket kring lek , lärande och fantasi. För att få frågorna besvarade gjordes gruppintervjuer med barn på två förskolor.Vi gick även en rundvandring på förskolegårdarna tillsammans med barnen, då även observationer utfördes. Barnen beskrev och visade vad de lekte på de olika platserna på gården.I resultatet framgår det att på förskolegårdarna utövades det många fantasifulla lekar så som bageri-, brandmans- och djurparkslekar.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall vilka ämnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. Frågeställningarna till studien är följande: Finns det spontana tillfällen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lärande? Vilka didaktiska spår inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spåren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgångspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lärande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer använts. Med kamerans hjälp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. Utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv närmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna några naturvetenskapliga spår som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att närma sig ett lärande om naturvetenskapliga fenomen.

Patienter med svårläkta sår är en stor patientgrupp inom hemsjukvården. Distriktssköterskor möter dessa patienter ibland under flera år. För dem som lever med svårläkta sår blir livsvärlden påverkad av lidandet som visar sig som sjukdoms- , vård- och livslidande. Livskvaliteten kan störas av bandaget, lukten och vätskande sår. Samarbete med olika professioner krävs för att vården skall bli optimal och det är viktigt att skapa en god relation i mötet mellan vårdpersonal och patient.

Denna studie handlar om språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om vad ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan innebär och vad som kännetecknar detta arbetssätt, samt på vilket sätt lek är involverat i detta. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling. Den kvalitativa metoden användes genom att material samlades från intervjuer av fem förskollärare.Resultatet visar att ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan kännetecknas av dialog, kommunikation, samlingar, lek, litteratur och Internet användning. Det framgår även att barn utvecklar den språkliga förmågan bättre om de blir språkstimulerade i förskolan.

Den främsta parken i Enköping anses vara Drömparken, ritad av trädgårdsdesignern Piet Oudolf 1996. Med sina hundratals olika perennsorter har Drömparken gjort Enköping internationellt känd som parkstad. Dess främsta karaktär är den förändring som sker i växtligheten med ständigt nya skepnader under året. Drömparken är därför ett mycket attraktivt utflyktsmål för växtintresserade och många betraktar den som fulländad visuellt sett. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förutsättningar Drömparken har att fungera som social mötesplats och av vilken anledning människor besöker parken.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande hos klienter med Anorexia Nervosa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ intervjustudie. I studien ingick sju arbetsterapeuter fördelade på sex ätstörningsenheter i Sverige. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och en intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: "Interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande vid måltider", " Interventioner som skapar strategier samt ökar medvetenheten om förändring i aktivitetsutförandet" och " Interventioner som bidrar till ökade sociala aktiviteter".

Svårläkta bensår är ett stort hälsoproblem och har stor inverkan på de drabbade personernas liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva svårläkta bensårs påverkan på det sociala livet. Tolv kvalitativa studier samlades in och analyserades med kvalitativ manifest innehållanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Begränsade aktiviteter påverkar det sociala livet: Förändrad självbild begränsar relationerna: Begränsad arbetsförmåga påverkar livskvalitén och sociala kontakterna. Resultatet visade att personer med svårläkta bensår upplevde hinder för vardagliga aktiviteter och rutiner vilket ledde till isolering och begränsat socialt liv.

Människor som drabbas av kronisk/långvarig njursvikt i Sverige kan erbjudas olika behandlingsmöjligheter. Behandlingen innefattar många olika delar såsom diet, vätskeföreskrifter, medicinering och dialysbehandlingar. Med egenvård avses de aktiviteter som krävs för att optimalt kunna leva med en sjukdom i vardagen och egenvårdsförmåga som kunskaper, kompetens och aktiviteter relaterade till hälsa. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för egenvården hos patienter med kronisk/långvarig njursvikt från ett patientperspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie av sju kvalitativa artiklar.

Ungdomar påverkas av astma på flera olika sätt; de har en högre skolfrånvaro än andra och är begränsade i sina fysiska aktiviteter, vilket påverkar skolgången. Syfte: Att beskriva hur astma påverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvärrande faktorer i skolmiljön. Metod: Tvärsnittsdata från OLINs prospektiva barnstudie år 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i årskurs 8-9. Resultat: Astman påverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma från skolan, symtomen förvärrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter påverkades.

Ungdomsarbetslöshet är problem för den drabbade individen och för samhället. Ungdomarsom hamnar utanför arbetsmarknaden har svårare att ta sig tillbaka igen och de risker ett liv i utanförskap med dålig ekonomi och försämrad psykisk hälsa. En stark känsla av sammanhang är en skyddsfaktor mot svåra livshändelser såsom arbetslöshet. Syftet med studien var att med hjälp av Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang öka kunskapen om huruvida unga vuxnas emotionella välbefinnande påverkas av situationen som arbetssökande och inskrivna i det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantin för ungdomar. Vidare ärsyftet att belysa vilka tankar kring och strategier för framtiden dessa unga vuxna har, och om det går att se en koppling mellan olika förhållningssätt till framtiden och individens känsla av sammanhang.Detta resulterade i en kvalitativ studie med en fenomenologisk och till viss del deduktivansats.