Denna studie undersöker hur människor engagerar sig med och på elektroniska sociala nätverk (OSN). Syftet var att undersöka på vilket sätt som personligheten påverkar hur vi använder OSN. Data från sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulär baserat på femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas Aktivitet på Facebook uppskattades genom frågor utformade för denna studie.

Bakgrund: Senare års forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvärvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhälle har god kunskap om hur de upprätthåller en bra livsstil. Men trots detta så fortsätter människor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk Aktivitet på recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjälp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingAktivitet påverkade ett arbetsteam.1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-Aktivitet?2. Kan den upplevda känslan av krav och kontroll förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-Aktivitet?3. Kan kommunikationen inom ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-Aktivitet?4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-Aktivitet?Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie där både interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkäter med två veckors mellanrum. Deltagarna var från två säljföretag i Stockholmsområdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sådan som pågick under en eftermiddag. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor (ålder, kön, tid på företaget, osv.) och frågor om hur de tillfrågade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk Aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk Aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk Aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk Aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Syftet med studien är dels att undersöka om det finns skillnader i innehåll och omfattning mellan några kommunala skolor och några friskolor i en mellan svenskt stad avseende ämnet idrott och hälsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk Aktivitet efter skoltid det finns på skolorna samt några årskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkätundersökning har använts som metod. 52 elever från två kommunala skolor och 49 elever från två friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslärare från varje skola.Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hälsa två gånger i veckan, Hälsan är den centrala delen i ämnet enligt friskolan. På den kommunala skolan är det den fysiska Aktiviteten det centrala.Eleverna på skolorna har en positiv attityd till ämnet.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inAktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie var att undersöka om måttlig fysisk Aktivitet hade en akut, mätbar påverkan på koncentrationsförmågan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade någon ytterligare/särskild påverkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmåga och testresultat.Frågeställningar:? Ökar måttlig fysisk Aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmågan med avseende på logik och matematisk problemlösning?? Ökar måttlig fysisk Aktivitet i trettio minuter förmågan till uppmärksamhet med avseende på selektivitet och vakenhetsgrad?? Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jämfört med promenad i stadsmiljö?? Finns det ett samband mellan bra resultat på logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmåga?Metod:Urvalet bestod av kvinnor och män i åldern 22 till 49 år. 14 kvinnor och 6 män deltog.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv där samspel är betydelsefullt för lärande, få en ökad kunskap om hur barns skrivAktiviteter på förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker när pedagoger deltar i barns skrivAktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergår till styrd vid pedagogers deltagande. Studien utgick från en kvalitativ inomhusstudie på en förskola där videoobservationer användes för samla in vårt empiriska material. Studien utgick från de två frågeställningarna: Vad händer när pedagogerna deltar i barnens skrivAktivitet under den fria leken och övergår barns fria lek till att bli styrd vid pedagogers deltagande. Studien visade på att pedagogerna å ena sidan är medvetna om sin roll i den fria leken och på så sätt blir som ett stöd för barnen men å andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer än vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergår till en styrd Aktivitet.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar på Montessoriskolor/förskolor och även att ta reda på hur fysisk Aktivitet såg ut på skolorna. Metod: För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis Montessorilärare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska Aktiviteten såg ut observerade jag två idrottslektioner i en Montessoriskola. Resultat: Det visade sig att det fanns många likheter mellan Montessoriförskolorna när det gällde både Montessoripedagogiken och den fysiska Aktiviteten.

Syftet med arbetet är att undersöka skolgårdens betydelse för grundskolan och hur den kan användas. Efter att ha studerat litteratur om skolgården valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. Målet med fenomenografi är att beskriva de kvalitativt olika sätt en grupp människor uppfattar ett och samma fenomen. Utifrån mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgårdens betydelse och hur den kan användas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgården, två lärare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare på en Barn- och ungdomsförvaltning.

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet är att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking består av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har också undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

Syfte. Syftet med studien var att med accelerometri kartlägga det fysiska Aktivitetsmönstret hos äldre vid två separata förtest och i slutet av en tvåmånadersperiod med ledarledd träning två gånger per vecka. En vidare målsättning var att studera överensstämmelsen mellan enkätfrågorna om fysisk Aktivitet och stillasittande gentemot uppmätt accelerometer­data.Metod. En grupp 65-91 år (medel 71 år, BMI 25 kg/m2) studerades. Två förtest (F1 & F2) samt ett efter­test (E) utfördes under sista träningsveckan.

The title: ?Klara färdiga GÅ? can be translated as ?Ready steady GO?, and is ment as a request to start move. In this project I want to invite people to walk more by creating creative, demanding and playful walkways and paths, where the body can be allowed to work just a tiny bit harder.It?s because walking means exercise and fresh air, for free and without spetial equipment. Walking can also be fun, it allows people to stop, change direction and experience things.I think activity should be fun, inspired by children playground my project is a contribution to how adults might stay healthier in a city, where too often healthy activity is solely confined to the gym or sports fields.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på och även bidra till en ökad kännedom om och förståelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk Aktivitet i och utanför skolan.Hur påverkas de av astman under fysiska Aktiviteter på fritiden och i skolan?Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslärare?Hur upplever de att astman påverkar deras fysiska prestation?På vilket sätt hanterar de sin astma?MetodI undersökningen ingår sju grundskoleelever med astma, två pojkar och fem flickor. Studien utgår från ett fenomenologiskt förhållningssätt och är en kvalitativ studie som bygger på enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pågick i ungefär 45 minuter. Utifrån det samlade intervjumaterialet formades fem områden.

Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt personer med Multipel Skleros (MS) hanterar sin livssituation samt om, och i så fall hur det påverkar utförandet av Aktivitet.Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. I studien ingick tio stycken artiklar som valdes enligt uppsatta inklusions- och exklusionskriterier. De tio inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet visade att det var en omöjlighet att leva med MS utan att bli påverkad av dess inverkan då MS inkräktade på många områden i en persons liv. Den variation på symptom som följer med MS begränsade och hade negativ påverkan på Aktivitet, sysselsättning och välmående. Det visade sig vara av stor vikt och betydelsefullt för personer med MS att hitta sätt att hantera sina svårigheter på.