Tiden för lek har reducerats för dagens små barn genom att mer tid spenderas på förskolan, mer tid spenderas framför teven och att barn generellt sett har färre syskon. Barn är idag som minst aktiva den tid de är lediga från skolan och föräldrar har mindre tid att uppmärksamma barnens Aktivitet. Då den spontana Aktiviteten sjunker och passiviteten växer i och med ökad ålder är det viktigt att främja och uppmuntra fysisk Aktivitet i barnets unga år. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns (0-6 år) fysiska Aktivitet på fritiden och faktorer som påverkar denna. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med sex föräldrar.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk Aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk Aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk Aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att säkerställa goda levnadsvillkor och för att främja folkhälsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, är påverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Syftet med uppsatsen är att studera ett eventuellt samband mellan fysisk Aktivitet och studieresultat i grundskolan. Uppsatsen syftar också till att studera om ett högt betyg i idrott och hälsa medför att eleverna har ett högt snittbetyg i alla ämnen. En enkätundersökning har genomförts på 61 elever samt en fristående betygsundersökning för att söka ett eventuellt samband. Resultatet av undersökningarna visar att gruppen högaktiva elever har ett högre snittbetyg i kärnämnena i jämförelse med gruppen lågaktiva elever. Undersökningarna pekar på att ju högre betyg eleverna har i idrott och hälsa desto högre snittbetyg i alla ämnen har eleverna, som grupp.

Omvårdnad strävar efter att öka personers upplevelse av hälsa, och en viktig del av hälsobegreppet är upplevelsen av välbefinnande. Syftet med studien var att beskriva effekten av strukturerad fysisk Aktivitet på välbefinnande hos personer inneliggande för tillnyktring och abstinensbehandling på en beroendeenhet samt upplevelsen av att delta i dessa Aktiviteter. Studien använde både en kvantitativ och kvalitativ ansats där effekten av strukturerade Aktiviteter studerades med kvantitativ ansats medan upplevelserna av att delta i Aktiviteterna studerades med kvalitativ ansats. Antalet deltagare var 20 uppdelade i två grupper, en interventions- och en kontrollgrupp. Interventionen bestod av 30 minuters promenad fyra gånger under en vecka.

Introduktion: Inom vård och omsorg för äldre är ett av målen att aktivera och socialisera de äldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de äldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att även ha teorier som inte fokuserar på att Aktivitet är en förutsättning för att kunna uppnå ett gott åldrande i åtanke då vikten av Aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av Aktivitet för att uppnå ett gott åldrande. Frågeställningarna var: Vilka effekter har Aktivitet på den äldre människans upplevelse av ett gott åldrande? Vilka hinder och möjligheter till Aktivitet finns för den äldre människan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk Aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk Aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk Aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna genom ett tillägg där det framgår att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk Aktivitet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs sex har om sin egen fysiska Aktivitetsnivå, inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks om dessa uppfattningar ger intryck av att uppfylla Riksidrottsförbundets förslag till regeringen om 30 minuters daglig fysisk Aktivitet för grundskoleelever, samt vad det har för betydelse för elevernas fysiska Aktivitet om de går på en 6-9: skola eller på en F-9: skola.Enkätundersökningen genomfördes under hösten 2005 på fyra olika skolor i södra Sverige. Av 205 tillfrågade besvarades enkäten av 157 elever i årskurs sex. Utifrån resultaten har det framkommit att majoriteten av eleverna, enligt deras egen uppfattning, uppfyller rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk Aktivitet.

Syftet med den här studien var att skapa en förståelse för och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel skleros (MS) till Aktivitet och delaktighet i vardagen.En kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet, för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter inom två olika organisationer. Data som samlades in analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: Att underlätta utförande av Aktivitet; Att sätta mål tillsammans med klienten; Att informera, bekräfta och skapa en relation.Resultatet visade att motivation till delaktighet i Aktivitet kan variera beroende på vad personer med MS själv anser vara viktigt, vad de har för förutsättningar och på vilket sätt de kan utföra sina Aktiviteter. Det framkom också hur viktigt det är att kunna ha en överenskommelse med personer som drabbas av MS för att skapa ett bra samarbete och tillsammans sträva mot samma mål. Vidare framkom det av resultatet att informera, bekräfta och skapa en bra relation med personer leder till att motivationen till delaktighet i Aktivitet lättare kan skapas hos personer med MS.Genom att möta personen på ett pedagogiskt sätt skapas en förståelse för de tankar, känslor och beteende som kommer av den påfrestande situationen som sjukdomen innebär..

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan graden av extraversion och narcissism, och hur man använder Facebook. I studien deltog 114 ungdomar, varav 70 kvinnor och 44 män. För skattning av extraversion användes en del av NEO-FFI. För skattning av narcissism användes delar av NPI. Ett eget instrument konstruerades för skattning av Aktivitet på Facebook.

Syftet med uppsatsen är att presentera ett vägledande verktyg med aspekter i glesbygder som ökar äldres fysiska Aktivitet. I Sverige ökar medellivslängden för varje år och fortsätter ökningen kommer 25 procent av befolkning, år 2035, vara 65 år och äldre. Majoriteten av Sveriges äldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare har glesbygder jämfört med städer mindre tillgång till resurser som ökar fysisk Aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder på att bebyggd miljö påverkar och kan öka fysisk Aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i glesbygder ökar äldres fysiska Aktivitet? För att svara på frågan och uppfylla uppsatsens syfte används litteraturstudier som metod.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk Aktivitet i skolan.? Vilken påverkan har den fysiska skolmiljön, och på vilket sätt har miljön anpassats?? Vilka begränsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna själva finns för att utöva fysisk Aktivitet i skolan?? Hur ser lärare på begränsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk Aktivitet i skolan?? På vilket sätt påverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska Aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmärgsbråck, alla pojkar (14-17 år), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lärare varav två män och en kvinna (30-51 år). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter långa. Frågorna ställdes utifrån två olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

Abstract Detta examensarbete är skrivet av Gun Hansson och Annelie Lundberg. Titeln på vårt arbete är Fysisk Aktivitet och motorik i förskolan. Pedagogers syn på rörelsens betydelse. Vi läser till förskollärare med inriktning Barn- och ungdomsvetenskap på Malmö högskola. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur pedagoger på två olika förskolor arbetar med fysisk Aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. I arbetet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: På vilka sätt arbetar pedagogerna med fysisk Aktivitet och motorik i förskolan? Hur använder pedagogerna sig av inne- och utemiljön på förskolan vid den fysiska Aktiviteten? Hur medvetna är pedagogerna om den fysiska Aktivitetens och motorikens påverkan på barns utveckling och lärande? Hur arbetar pedagogerna för att uppnå strävansmålen i läroplanen när det gäller motorisk utveckling och dokumentation? För att kunna genomföra denna undersökning har vi tagit del av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter inom ämnet.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk Aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk Aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk Aktivitet.

SammanfattningAtt undersöka en befolknings fysiska Aktivitet ger beskrivande data utavdagsläget samt att resultatet fungerar som mätinstrument för hur en framtidaintervention ska utformas. Syftet med denna studie var att se om någotsamband förelåg mellan tre olika undersökningsinstrument för fysiskAktivitet, som används för med barn med övervikt. Metod: Deltagarnamättes, vägdes, skattade sin fysiska Aktivitetsnivå (frågeformulär), testade sinfysiska prestationsförmåga (sex minuters gångtest) och deras fysiska Aktivitetmättes (accelerometer). Resultat: Åtta flickor, 7-13 år, med ett Body MassIndex (BMI) på 26 ± 3,7 kg/m2deltog. Majoriteten skattade sig vara fysisktaktiva 30-60 min/dag under vardag och helg, men som grupp var skattningensignifikant lägre på helgen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, upplever arbetet med att förskriva recept på fysisk Aktivitet. Metoden som användes var en kvalitativ intervju i form av personliga- och telefonmöten. Frågorna var halvstrukturerade och riktades till olika professioner inom hälso- och sjukvården. Totalt var det sju deltagare i studien, varav fyra sjukgymnaster, en läkare, en barnmorska och en distriktssköterska. Materialet har transkriberats och sedan analyserats med en innehållsanalys.