Bakgrund: Depression och ångestsyndrom är tillstånd som ökat de senaste åren och är idag den vanligaste orsaken till varför man söker vård i Sverige. Depression är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den fjärde största folksjukdomen i världen. Ångest är ett stresstillstånd som innebär att kroppen hela tiden är inställd på en överhängande fara. I och med att dessa diagnoser är så pass utbredda problem är det fördelaktigt att undersöka sambandet mellan fysisk Aktivitet och dess effekter på psykiatriska besvär. Om dessa Aktiviteter har goda effekter som behandling vid psykiska åkommor skulle det kunna stärka sjukgymnastens roll inom vården.

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande Aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte är gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit både FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, där jag koncentrerat mig på kännetecken för utvecklande Aktiviteter. Jag har även beskrivit mitt arbete med två pojkar som båda har diagnosen Fragil X.Min slutsats är att det går att beskriva FMT som en utvecklande Aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgå från de fyra kännetecken på utvecklande Aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att få ökad kunskap om ungdomars i årskurs 9 förhållande till fysisk Aktivitet. Hur fysiskt aktiva är ungdomar i årskurs 9 på fritiden och i skolan?Hur aktiva är ungdomar i förhållande till de rekommendationer som finns för fysisk Aktivitet? MetodFör att nå ut till så många som möjligt valde jag att göra en kvantitativ undersökning. För att allt skulle bli rätt följde jag de forskningsetiska principerna. Undersökningen gjordes på skolor med relativt hög social status. Märkeskläder och de senaste elektroniska prylarna var viktiga inslag i ungdomarnas vardag.

Den fysiska Aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska Aktiviteten i befolkningen har fysisk Aktivitet på recept utvecklats som metod inom sjukvården. I Landstinget Västmanland tillämpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). På uppdrag av Landstinget Västmanland genomfördes denna studie.

Att som barn få goda upplevelser av fysisk Aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk Aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk Aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många.

Fibromyalgi är en sjukdom som involverar symtom såsom kronisk smärta, stelhet och sömnstörningar. Sjukdomens orsak är ännu inte klarlagd. Att leva med kronisk smärta, trötthet och rörelseinskränkningar kan inverka negativt på det dagliga livet. Syftet med studien var att belysa fysisk Aktivitets inverkan på sjukdomssymtom samt livskvalité hos patienter med fibromyalgi. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar.

I vårt samhälle är det stort fokus på fysisk Aktivitet. Många bedriver någon form av fysisk Aktivitet och träning. Ur ett folkhälsoperspektiv är en viss mängd av fysisk Aktivitet bra. Likadant kan en stillasittande livsstil öka risken för livsstilssjukdomar. En person som inte har några funktionsnedsättningar, borde ha stora möjligheter för att vara fysisk aktiv.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk Aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk Aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska Aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska Aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk Aktivitet eller inte.Frågeställningar:1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk Aktivitet på fritiden?3.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk Aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk Aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk Aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk Aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys. De avhandlingar som studeras är Bäckströms avhandling Spår.

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk Aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk Aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys.

Fysisk Aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk Aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk Aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk Aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk Aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska Aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk Aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska Aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska Aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra Aktiviteternas omfattning och form.

Utvecklingen i Sverige har bidragit till att en stor del av befolkningen väljer en inaktiv livsstil. Aktiveras inte människokroppen tillräckligt försämras den fysiska funktionsförmågan. Det är möjligt att genom fysisk Aktivitet förebygga flertalet sjukdomar då det är en av de mest effektiva ickefarmakologiska behandlingsformerna. Tidigare forskning har visat att lågutbildade är underrepresenterade ibland motionsutövare. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som kan motivera inaktiva manliga gymnasieungdomar till fysisk Aktivitet respektive fysisk inAktivitet.

Arbetet undersöker attityder till fysisk Aktivitet i skolan och åldersintegrering hos elever på en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jämföra det resultat med en skola på Sveriges landsbygd. Dessutom jämförs elevernas möjligheter till fysisk Aktivitet på fritiden. Eleverna fick svara på en enkät och resultaten analyserades och jämfördes med varandra. Resultatet visade på att skillnaderna inte var stora mellan dessa två olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras åldersintegrerade klasser..