SammandragSyftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i två ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsområden ser på leken i förskolan som ett redskap för språkutveckling. Jag undersökte också hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för språkutvecklingen. Jag använde mig av en kvalitativ intervju för att på så sätt få en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade även tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansåg att leken var ett lysande redskap att använda för att utveckla barnens språk.

De senaste åren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hälsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i år 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hälsan. I detta examensarbete hade vi därför som syfte att undersöka elever i år 9:s kost- och motionsvanor och vi begränsade oss enligt följande: • Är det någon skillnad på kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hälsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dåliga kostvanor innebära på lång sikt? Undersökningen gjordes på två skolor i Norrbottens län och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen på dessa skolor var att vi gjorde vår verksamhetsförlagda utbildning där.

Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Rapporter pekar på att ungdomar rör sig allt mindre och därmed ökar i vikt. Vi vill därför med denna uppsats ta reda på vad elever i årskurs sex har för inställning till fysisk aktivitet samt vad de tycker om ämnet idrott och hälsa i skolan. Vad gör de på fritiden? Hur ser de på skolidrotten? Känner de sig aktiva under idrottslektionerna? Bidrar skolidrotten till att eleverna är aktiva även på fritiden? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till ämnet och vilka faktorer som kan spela roll för ungdomars val av fritidsaktiviteter. Därefter genomförde vi en enkät bland 12-åringar för att få en verklig bild av situationen.

Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder tillavbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de somupprätthåller sina motionsvanor använder för att överkomma dessa hinder samt om deanvänder målsättningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, ålder,erfarenhet, träningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulär delades ut vidolika träningsanläggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: Män (N =100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 år (N = 82), Medelålders 30 - 44 år (N = 56)och Äldre Vuxna 45 - 66 år (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), Lågaktiva(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva föräldrar (N = 84) samtAktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott underuppväxten. Det vanligaste motivet till att träna var att förbättra konditionen och den vanligasteupplevelsen var att träning var ett verktyg till att hålla sig i form.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida gymnasielärarna har anammat de enligt forskare lämpliga bedömningsredskap för det kunskapsrelaterade betygsystemet och likvärdigt transformerat läroplanen och realiserat detta system. Idén till detta examensarbete uppstod under en kurs i betyg och bedömning på Lärarhögskolan. En kvalitativ forskningsintervju har genomförts med fyra stycken lärare från två kommunala gymnasieskolor. För att avgränsa arbetet har de enligt forskare tre vanligaste bedömningsredskapen beskrivits utifrån läroplansteorier och utbildningsreformer. Slutligen har resultaten från lärarintervjuerna analyserats utifrån bedömningsredskapens trovärdighet, likvärdig betygsättning och samverkan lärarna emellan..

Hälsofrämjande arbete syftar till en hälsosammare livsstil för individen. En förutsättning för att uppnå det är att individen är motiverad. Motivation definieras som ?de faktorer hos individen som väcker, formar, och riktar beteendet mot olika mål?. Våren 2012 utfördes ett projekt vid namn ?Aktiva studenter 2012? som syftade till att få inaktiva studenter vid Luleå tekniska universitet mer aktiva och hälsosamma.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kunskap hos oss och andra lärare om hur estetik kan användas som redskap i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar där ele-ver övar sin läs- och skrivförmåga. Vi valde aktionsforskning som metod och har använt oss av ett kvalitativt arbetssätt där vi genomförde intervjuer och ob-servationer. Vår handbok är en produkt av våra erfarenheter som vi utvecklat genom att läsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lärare. Eftersom lärarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vår handbok kan vara en del av processen där estetiken får en självklar plats som redskap i läs- och skrivinlärningen.

Studiens syfte var att undersöka om ungdomar i övre tonåren är eller har varit aktiva inom föreningsidrott, vad som motiverade deras deltagande, samt om de utför fysisk aktivitet efter de slutat med föreningsidrotten. Metoden som användes var kvantitativ och kvalitativ i form utav enkäter. Urvalet bestod av ungdomar i åldrarna 15 till 19 år i norra Sverige, totalt deltog 36 personer. Datan analyserades dels via dataprogrammet Graphpad Prism, dels genom kvalitativ manifest innehållsanalys, där de fem kategorierna hälsa, glädje, gemenskap, intresse och hinder kunde utläsas. Studien visade att motivationen till att ungdomar är aktiva inom föreningsidrott baseras på de fem kategorierna, samt att majoriteten av deltagarna regelbundet utför någon fysisk aktivitet, trots att de inte längre är aktiva inom föreningsidrotten..

I vårt arbete belyser vi hur två kommunala skolor i Perugia, Italien, tar tillvara på leken som ett redskap/metod inom undervisning. Vi har tagit del av vad som står i den italienska läroplanen om lek och hur de lärarstuderande upplever att lärarutbildningen i Perugia ställer sig till lek som en del av barns lärande. I teoribakgrunden definierar vi begreppet lek samt presenterar tre teoretiska inriktningar kring lek. Vår huvudfråga lyder; Vilken syn har några aktörer inom det italienska skolväsendet ifråga om leken som pedagogiskt redskap/metod? Vi valde att använda oss av enkäter, intervjuer, observationer och teckningar för att samla in vårt empiriska material.

Syftet med examensarbetet är främst att undersöka hur genus framställs i barnlitteratur samt fokusera på bibliotekariens roll i samband med utlåning av barnböcker till förskolan och vårdnadshavare. Som förskollärare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort användningsområde och de flesta böcker lånas via biblioteket. Därför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det är vår skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Människor blir allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Barn och ungdomar ses som en ökande riskgrupp i sammanhanget och bör därför prioriteras. Syftet är att undersöka hur 17 ungdomar från två olika skolor i Göteborgsområden med hög invandrartäthet, låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå talar om fysisk aktivitet. Studien är en del i fas två av ett större europeiskt forskningsprojekt och har därför fått en specifik målgrupp tilldelad efter att fas ett genomförts. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av fyra fokusgruppsintervjuer som genomförts med ungdomar i åldern 13-14 år.

Syftet med studien är att få djupare insikt i sångpedagogers syn på Time och Sväng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i behåll har jag för avsikt att få djupare insikt i frågeställningar som rör olika förhållningssätt till hur sångare kan öva upp Time och Sväng samt vad Time och Sväng innebär, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform när jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sångpedagoger; två av dessa är mer inriktade på jazz medan de andra två är mer inriktade på populärmusik.

Detta är en studie av hur två klasser från grundskolans år 8 i tankeskrivande reflekterar över sitt lärande i musikundervisningen. Klasserna får olika detaljerade instruktioner: en enkel och en mer omfattande. Syftet med undersökningen är att studera hur tankeskrivande kan användas som redskap för lärande och att få en inblick i hur eleverna ser på de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig eller inte lär sig.I studien används kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet presenteras i tre delar: (1) data om textens form (2) data om den del av textens innehåll som rör musiktermer och uttryck för attityder (kvantitativt bearbetade) och (3) den del av innehållet som rör elevernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig (kvalitativt analyserade).Resultatet visar att tankeskrivande kan användas som ett redskap för lärande i musikundervisningen. Eleverna i båda klasserna tycker att det är viktigt att lärandet är roligt och lustfyllt och att de utvecklas musikaliskt.

Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrågan var: vilka problemlösningsprocesser använder sig barn utav när de inte når de redskap de eftersträvar? De teoretiska utgångspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes på tre förskolor där totalt 33 barn i åldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjälp av observationer i form av löpande protokoll.Resultatet visade att barnen använt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nå det redskap de eftersträvar..