Sök:

Sökresultat:

2078 Uppsatser om Aktiva mötesplatser - Sida 62 av 139

TjÀnstekvalitet : En kvalitativ undersökning av Friskis & Svettis tjÀnster

Friskis & Svettis Àr en sammanslutning av ideellt arbetande idrottsföreningar som erbjuder alla mÀnniskor en lÀttillgÀnglig trÀning. I dagslÀget uppgÄr antalet medlemmar i Karlstad till cirka 4600 aktiva medlemmar. Utöver den grundlÀggande jympan som samtliga Friskis & Svettis-föreningar i Sverige erbjuder, kan Friskis & Svettis Karlstad erbjuda medlemmarna gym, spinning, aerobics samt utomhusverksamhet.Föreningen önskar att fÄ en djupare insikt i hur medlemmarna hos Friskis & Svettis i Karlstad uppfattar kvaliteten pÄ de utbjudna tjÀnsterna. En tjÀnst kan beskrivas som en kedja av vÀrdeskapande aktiviteter eller hÀndelser. Kvaliteten pÄ en produkt Àr dess förmÄga att tillfredstÀlla och helst övertrÀffa, medlemmarnas behov och förvÀntningar.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur Friskis & Svettis medlemmar upplever kvaliteten pÄ föreningens tjÀnster, vilka attityder som finns bland medlemmarna samt hur stor roll priset har i val av trÀningsanlÀggning.

Plats för en kvinna : frisinnade folkpartistiska kvinnors partipolitiska organisering och arbete i GÀvle 1930 till 1946

I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i GĂ€vle mellan 1930-1946. Delsyften Ă€r att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgĂ„ngspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som nĂ„got socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poĂ€ngterar att det finns ett isĂ€rhĂ„llande mellan manligt och kvinnligt dĂ€r det manliga Ă€r norm. SĂ„vĂ€l sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, dĂ€r de kvinnliga har lĂ€gre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhĂ€llen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan mĂ€n och kvinnor om genuskontraktets innehĂ„ll, vilka omrĂ„den respektive kön skall ha som sina och hur lĂ„ngt man kan strĂ€cka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid dĂ„ kvinnor i Sverige generellt hade svĂ„rt att göra sig hörda och fĂ„ inflytande i sina partiföreningar.

Effekten av icke-farmakologiska metoder p? sj?lvskattad sm?rta i samband med perifer venpunktion hos barn 6?12 ?r En litteraturstudie

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

Fysisk aktivitet genom friskvÄrd : en fallstudie av Företag AB

Att mÀnniskor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv Àr ett faktum och ett vÀxande samhÀllsproblem. Folks hÀlsa blir allt sÀmre och mÄnga sjukdomar hade kunnat förhindras med hjÀlp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvÄrdsaktiviteter. I studiens syfte stÀlls frÄgan varför folk vÀljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvÄrdstiden i Företag AB. Det efterfrÄgas ocksÄ om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förÀndrad friskvÄrd i Företag AB.Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvÄrd i företaget.

?Ett bra liv förutsÀtter att förÀldrarna Àr rÀtt sÄ aktiva? : FörÀldrars perspektiv vid LSS-handlÀggning  för barn

The aim of this study was to describe and understand parents? perspectives in aid assessment for children according to The Swedish Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). The study took place in the county of Kronoberg, Sweden, and was based on a total of nine qualitative interviews. Four interviews were made with parents? of children who has interventions according to LSS (1993:387) and five interviews were made with LSS case workers. In our study we saw that parents? perspectives often is the largest amount of information that case workers take into account when assessing aid and as a case worker you listen to the parents perspectives to capture the child?s and the family?s needs. It also came clear that the parents? perspective is not only about the child?s needs, but also includes the parent?s own needs and their family?s needs. The parents in the study felt that they made the decision about the choice of aid and considered themselves as the one who decides the family?s requirements. It turned out that treatment and understanding from the case workers was important for gaining access to the best help and making parents feel listened to. Parental responsibility was of great importance for the assessment, and it often led to disagreement between parents and case workers. During the study, we saw that power existed in the relationship between case workers and parents, but that it could be moved and changed during the time of aid assessment..

?Jag kan göra vad som helst, jag har fan trÀnat boxning.?

Uppsatsen byggde pÄ en kvalitativ undersökning och syftet var att undersökavilken inverkan boxningen kan ha pÄ ungdomar. VÄr empiri samlades in genomsex semistrukturerade intervjuer och tvÄ icke-deltagande observationer. VÄr studiebyggde pÄ tre frÄgestÀllningar och de var, vilken inverkan kan boxningen ha pÄungdomars liv? Bidrar boxningen till en social dimension? Tar boxningsklubbenett socialt ansvar för sina aktiva ungdomar? Vi analyserade vÄr empiri genom attanvÀnda oss av en tematisk analysmetod. Vi anvÀnde oss av ett abduktivtangreppssÀtt.

Svenne och Amal : SkönlitterÀra utgÄngspunkter för etiska samtal i skolan

I denna studie har romanerna Svenne av Per Nilsson och Ser mitt huvud tjockt ut i den hÀr? av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och frÀmlingsfientlighet samt att utreda deras lÀmplighet i ett skolsammanhang dÀr man diskuterar dessa frÄgor. UtgÄngspunkten för studien var att lÀsning av skönlitteratur Àr bra för att föra fram moraliska frÄgor till diskussion i klassrummet och för att frÀmja förstÄelse för olika mÀnniskor. LÀroplanerna Àr tydliga med att bekÀmpning av frÀmlingsfientlighet Àr viktigt i skolans alla Àmnen.

? sÄ undrar jag varför vi just arbetar med gud och inte med djÀvulen? : ? en analys av elevtexter i SO-Àmnet

SprÄkets betydelse för elevers lÀrande, utveckling och förmÄga att delta som aktiva samhÀllsmedborgare kan inte nog framhÄllas. För att stödja elever i deras skriftsprÄkliga utveckling behövs dÀrför lÀrare med kunskap om texters uppbyggnad i olika Àmnen men Àven med förmÄga att förmedla denna kunskap vidare till eleverna.Den aktuella studien presenterar en analys av elevtexter inom religionsÀmnet med fokus pÄ texttyp och skrivrörlighet. TvÄ analysmodeller nyttjades för detta ÀndamÄl. Analysmodell I anvÀndes för att söka efter vilka texttyper eleverna anvÀnde sig av i skrift. Den andra analysmodellen fokuserades pÄ hur eleverna formulerade sig i relation till ett ÀmnesinnehÄll, i detta arbete benÀmnt skrivrörlighet (Analysmodell II).Resultatet visade att eleverna anvÀnde ÄterberÀttande, berÀttande och diskuterande/argumenterande texttyper.

Nya medier: samma tugg? : En studie av fem svenska politikers sprÄkbruk pÄ Twitter.

Denna uppsats undersöker fem svenska politikers sprÄkbruk pÄ Twitter. Syftet Àr att fÄ fram hur abstrakt deras sprÄk Àr pÄ Twitter och analysera vilka likheter som finns mellan sprÄkbruket pÄ Twitter och ett mer traditionellt politikersprÄk. För att analysera detta har en kvantitativ textanalys anvÀnts med variabler frÄn frÀmst den systemisk-funktionella grammatiken, men Àven vissa lexikaliska aspekter har undersökts.De politiker vars inlÀgg granskats i studien Àr Göran HÀgglund, Gudrun Schyman, Leif Pagrotsky, Birgitta Ohlsson och Fredrick Federley. Urvalet var ett sÄdant att 100 TwitterinlÀgg frÄn varje politiker dÀr de sjÀlva var ursprungsavsÀndaren (inte svar eller vidarebefordring av text) anvÀndes och analyserades. Dessa politiker valdes eftersom de omnÀmndes av Aitellu i deras Twitterbarometer 2012 som de mest inflytelserika aktiva politikerna pÄ mediet.Huvudresultaten för studien Àr att det gÄr att knyta tendenser av abstraktion till politikernas sprÄkbruk genom bland annat otydliga förkortningar.

HÄllbar utveckling - vad fÄr grundskoleeleven lÀra?

Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hÄllbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av skolledning samt undervisande lÀrare i NO- och SO-Àmnen vid tvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner i nordöstra SkÄne.Baltic 21E:s övergripande mÄl gÀller alla utbildningsnivÄer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, vÀrderingar och fÀrdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivÄer i samhÀllet för att skapa ett hÄllbart samhÀlle. Eleverna ska ocksÄ ha fÀrdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna nÄr likvÀrdiga kunskapsmÄl trots att de tvÄ skolorna bedriver undervisningen olika. LÀromedlen Àr samma eller i vart fall likartade och innehÄller de punkter Baltic 21E pekar pÄ.De anvÀnda lÀromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsstÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men Àmnena bör samordnas bÀttre. Begreppet hÄllbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, sÄ att den Àmnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lÀttare att förstÄ för eleverna..

Äldres syn pĂ„ förutsĂ€ttningar för att bibehĂ„lla vĂ€lbefinnandet efter pensioneringen : En kvalitativ studie

Äldres hĂ€lsa har förbĂ€ttrats de senare Ă„ren samt har de blivit mer fysiskt aktiva. Syftet med studien var att beskriva Ă€ldres syn pĂ„ förutsĂ€ttningar för att bibehĂ„lla vĂ€lbefinnandet efter pensioneringen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio informanter i Ă„ldrarna 63-84 Ă„r. Det framkom i resultatet att minst en nĂ€ra vĂ€n var en viktig del för att frĂ€mja vĂ€lbefinnandet. Interaktion med vĂ€nner och familj var ocksĂ„ en viktig aspekt för att mĂ„ bra.

Eutanasi : en god död? En studie av grÀnsdragningen mellan aktiv och passiv eutanasi samt behovet av en speciallagstiftning

Debatten om eutanasi har Äter blossat upp sedan Holland och Belgien, i början av Är 2002, legaliserade aktiv eutanasi. Eutanasi berör mÄnga viktiga frÄgor som till exempel den enskilde individens rÀtt att bestÀmma över sitt liv, lÀkarens roll och sjukvÄrdens uppgifter. SjukvÄrdspersonalen mÄste ofta fatta beslut om att avstÄ frÄn eller att avbryta en livsuppehÄllande behandling, trots att rÀttslÀget pÄ denna punkt Àr oklart. En grÀnsdragning har gjorts mellan aktiv och passiv eutanasi. Denna grÀnsdragning kan dock vara svÄr att göra i praktiken.

Skadepanoramat hos ungdomslandslagsspelare i basket

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysiskaktivitet och livskvalité bland Àldre.Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva Àldre individer uppleverhÀlsa, livskvalité, kÀnsla av sammanhang och hur det kan vara enförutsÀttning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrÄgeformulÀr bidra tillökad förstÄelse för individens upplevda hÀlsa och fysiska aktivitet.Metod: Kvalitativ och kvantitativ. UtifrÄn kvantitativ ansats anvÀndesKASAM-livsfrÄgeformulÀr med 29 frÄgor uppdelat utifrÄn treomrÄdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Somkvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades medinnehÄllsanalys.

Motivation och lÀsning : En kvalitativ studie som speglar lÀrarnas tankar kring metoder för att öka motivation till lÀsning

I den hÀr studien undersöker jag hur aktiva lÀrare reflekterar kring motivation och vilka metoder och tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder för att öka elevers motivation till lÀsning. Jag tar del av lÀrarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde dÀrför att anvÀnda mig av kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag pÄ tre lÀrare som alla arbetar pÄ mellanstadiet med Àmnet svenska dÄ jag anser att detta ger mig tillrÀckligt med information för att besvara mina frÄgestÀllningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en lÀttvindig och fördelaktig metod vid de tillfÀllen dÄ man vill undersöka en mÀnniskas tankar.Resultatet visar ganska tydligt hur lÀrare reflekterar över motivation och alla anser det vara en viktig del i arbetet som lÀrare för att kunna hjÀlpa elever frammÄt. Det visar Àven att samtliga lÀrare anvÀnder sig av liknande mönster för att skapa motivation till lÀsning och dessa har jag kategoriserat i resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ''böckernas Ätkomlighet'', ''lÀrarens betydelse'' och ''hemmets betydelse''.

Har du lÀst Mona Lisa? : En studie om gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt till det vidgade textbegreppet och hur detta pÄverkar anvÀndandet av bilder i undervisningen

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och fÄ en fördjupad kunskap kring hur gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt till det vidgade textbegreppet och bilder som sprÄk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras anvÀndande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjÀlp av ett digitalt frÄgeformulÀr som skickats via e-post till ÀmneslÀrare, dock ej bild- eller medielÀrare, pÄ 22 olika gymnasieskolor i SkÄne lÀn.Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, sÄsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska lÀroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar Àven studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.Studien visar pÄ en positiv syn hos de medverkande gymnasielÀrarna gentemot bildanvÀndande i undervisningen och pÄ vilka möjligheter och hinder gymnasielÀrarna ser med ett medvetet anvÀndande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssÀtt prÀglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning dÀr eleverna har en större möjlighet att nÄ de mÄl som Àr uppsatta i lÀro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhÀlls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av..

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->