Sök:

Sökresultat:

2078 Uppsatser om Aktiva mötesplatser - Sida 63 av 139

Motivation till fysisk aktivitet och samband med kön, Älder och aktivitetsnivÄ

Fysisk aktivitet Àr en faktor som bidrar till ökad hÀlsa och vÀlbefinnande. Trots det sÄ hÀnvisar nationell statistik till att andelen inaktiva svenskar verkar vara bestÄende. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader och samband i motivation till fysisk aktivitet utifrÄn kön, Älder och aktivitetsnivÄ samt upplevda barriÀrer och handlingsstrategier. Data samlades in frÄn trÀningsanlÀggningar och arbetsplatser i Halmstads kommun via forskningsadministrerade frÄgeformulÀr. FrÄgeformulÀret innefattade de teoribaserade formulÀren IPAQ, MTUAM, BREQ-2 och GSE.

Att arbeta tillsammans - en kvalitativ studie om socialt arbete för och med sexarbetare i Uganda

Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till sexarbetare och som bedrevs i samarbete med sexarbetare utformades pÄ organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare pÄ Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som Àr eller har varit aktiva sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, vÄren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som anvÀndes för att analysera empirin var produktiv makt, erkÀnnande och stigma. VÄr slutsats var att det sociala arbetet riktat till sexarbetare som bedrevs pÄ RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.

HOW OLDER WOMEN ARE AFFECTED OF SOCIETY IDEAL BEAUTY?

Nordström Àr J, Waldesten, S. En studie om Àldre kvinnor och hur de pÄverkas av samhÀllets ideal skönhet. Examensarbete i socialt arbete 15 poÀng. Malmö högskola. HÀlsa och samhÀlle 2011. ABSTRAKT Syftet med denna uppsats Àr att utforska och fördjupa förstÄelsen av Àldre kvinnors relationer till kroppsliga utseende.

SamhÀllskunskapslÀraren- ett neutrum? : SamhÀllskunskapslÀrares syn pÄ deras egen neutralitet i undervisningen.

Den hÀr rapporten som genomförts vill belysa hur samhÀllskunskapslÀrare ser pÄ sin egen neutralitet nÀr det gÀller undervisning i politik. Den politiska arenan hÄller pÄ att förÀndras i inte bara Sverige utan i stora delar av Europa. I mÄnga lÀnder har högerpopulistiska partier tagit plats i demokratiska styren och likasÄ i Sveriges riksdag.För mÄnga Àr det svÄrt att förstÄ hur och varför de fÄr ett sÄdant stort stöd och det jag delvis vill uppnÄ med den hÀr rapporten Àr att visa pÄ hur komplicerat det kan vara att undervisa pÄ ett neutralt sÀtt om politik nÀr det uppkommer aktörer pÄ den politiska arenan som uppenbarligen inte stÄr för de demokratiska vÀrden som skolan vilar pÄ.För att visa hur komplicerat det Àr har jag intervjuat aktiva samhÀllskunskapslÀrare som ger sin syn pÄ neutralitet, svarar allmÀnt om politik i undervisningen och dÀrefter har de fÄtt ett par djupare frÄgor om de tror att det Àr möjligt att ha en politisk tillhörighet och samtidigt kunna arbeta som lÀrare.Resultatet Àr svÄrdefinierat men kortfattat kan man sÀga att lÀrare anser att neutralitet i undervisningen Àr att förmedla de demokratiska vÀrderingar och de mÀnskliga rÀttigheter som skolan vilar pÄ. 3 av 4 lÀrare anser ocksÄ att man ska kunna bli frÄntagen sin tjÀnst om man överför sina politiska Äsikter pÄ eleverna om de avviker frÄn de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna och de mÀnskliga rÀttigheterna samt bryter mot lagar och regler..

Goodwill och dess pÄverkan pÄ lönsamhet

ProblemomrÄdeAnvÀndningen av digitala sociala nÀtverk har under de senaste Ären ökat och Facebook Àr det nÀtverk med flest anhÀngare över hela vÀrlden. Statistik tyder pÄ att anvÀndningen av sociala medier och Internet Àr en vÀsentlig komponent i den svenska befolkningens vardag, speciellt bland den yngre generationen. Millenniegenerationens anvÀndning av sociala medier kan betraktas som en förutsÀgelse över hur framtida generationers konsumentbeteende kommer att se ut och Àr dÀrmed av stor relevans för marknadsförare för att hÄlla sig uppdaterade kring denna generation. Företagens största utmaning idag Àr att skapa en god kundrelation via de sociala medierna. För att bÀttre förstÄ konsumenters beteenden behövs vidare forskning i Àmnet, vilket har mynnat ut i studiens problemformulering:? Hur uppfattas CRM-aktiviteter via Facebook av den svenska millenniegenerationen? Teoretisk ansatsDen teoretiska ansatsen har delats in i fyra delar; relationsmarknadsföring och CRM,  sociala medier, marknadsföring via sociala medier och Facebook samt millenniegenerationen och segmentering.

Identitet, profil och image i modets stÀndigt förÀnderliga vÀrld.

Problembakgrund: I modets förÀnderliga vÀrld, med nya trender varje sÀsong, kan det vara svÄrtför svenska modeföretag att skapa sig en lÄngsiktig stark position pÄ den svenskamodemarknaden. Tre företag aktiva pÄ den svenska modemarknaden har valts ut för attundersöka hur de arbetar med identitet, profil och image för att behÄlla sin position pÄmarknaden.Problemformulering: Hur arbetar de utvalda svenska modeföretagen med identitet, profil ochimage?Syfte: Att bidra till förstÄelse om hur svenska modeföretag kan arbeta med sin identitet, profiloch image för att hÄlla sig kvar pÄ marknaden.Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom djupintervjuer med de tre svenskamodeföretagen Rodebjer, Brixtol och Uniforms for the dedicated. Parallellt har sekundÀrdataanalyserats för att bidra till en djupare förstÄelse och en objektivare syn pÄ företagen.Resultat/Slutsats: Det Àr ett stÀndigt samspel mellan identitet, profil och image. DÀr identitet Àrvem du Àr, profil vem du vill vara och image hur du uppfattas.

Att övervinna hinder i form av lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi

SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

SmÄbarns skapande i utomhusmiljöer med inspiration av hösten

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Storbankernas Sverigefonder - en jÀmförelse under fem Är

I den turbulenta konjunkturen som vi befinner oss i fortsÀtter fondsparandet att öka i Europa. De svenska fondbolagen försöker anpassa sina produkter till vad de tror deras kunder söker. Majoriteten av dessa kunder kÀnner sig dock tveksamma till alltför exotiska produkter och föredrar dÀrför en aktiefond med inriktning mot Sverige. Storbankerna Àr de som har den största delen av denna lönsamma kaka. Men det finns Àven alternativ som har blommat upp de sista Ären med en betydligt lÀgre avgift de sk indexfonderna.

Vad ska vi lÀsa i skolan? : SvenskÀmnets attityder gentemot populÀrkultur

Uppsatsen Vad ska vi lÀsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhÄllande svenskÀmnet haft till populÀrkultur under 80- och 00-talen.Som metod för att finna svar pÄ detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrÄn deras attityd gentemot populÀrkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lÀrare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.Resultatet av undersökning visade att en förÀndring av svenskÀmnets attityd gentemot populÀrkultur skett mellan 80- och 00-talen, frÄn att det tidigare var vanligt med en aggressiv instÀllning har den nu mildrats och det Àr svÄrare att hitta nÄgon frÄn skolvÀrlden som talar illa om populÀrkultur. DÀremot gick det inte att se nÄgot mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansÄg om populÀrkulturen.

LÀrares upplevelser och erfarenheter kring första tiden i yrket : en studie av 10 nyutbildade lÀrare inom förskolan och grundskolans tidigare Är

Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

Opinions on the use of computers in preschool

Det stÄr i lÀroplanen för förskolan att verksamheten skall lÀgga grund för ett livslÄngt lÀrande. PÄ sikt skall barnen Àven kunna tillÀgna sig den kunskap som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhÀllet behöver (Utbildningsdepartementet, 1998). Kan datorer kanske vara ett verktyg som kan hjÀlpa dem att fÄ tillgÄng till kunskap? I denna uppsats Àr syftet att undersöka pedagogers och förÀldrars syn pÄ datorer i förskolan och hur barnen faktiskt anvÀnder datorn i vardagen. De vuxnas Äsikter framstÀlls genom intervjuer och enkÀter.

"AlltsÄ nu ska vi snart Àta, har du mÄnga frÄgor kvar?" - En studie om förskollÀrares upplevelser av stress i förskolan

Den hÀr uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger pÄ lika mÄnga förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien Àr bland annat intressant dÄ det enligt lÀroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö dÀr vila och aktivitet Àr i balans. Vi har intervjuat förskollÀrare med fokus pÄ deras upplevelser av stress hos sig sjÀlva och hos barnen. Som grundlÀggande förförstÄelse utgÄr vi frÄn att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fÄtt bekrÀftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever tvÄ personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begrÀnsad utstrÀckning.

"Idrotten har alltid varit en stor del av mitt liv" : en intervjustudie med fotbollsspelande flickor 14-20 Är.

Den organiserade idrotten engagerar mÄnga barn och ungdomar. Dock finns tendenser bland ungdomar att de med stigande Älder slutar vara aktiva inom föreningslivet. Ett flertal studier har gjorts för att undersöka orsakerna till avhoppsproblematiken inom den organiserade idrotten. Denna studie utgick dÀremot frÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika skÀl flickor i Äldrarna 14-20 angav för fortsatt idrottsutövande.

Mat, trÀning och prestation : En studie om kost- och trÀningsvanor i Ärskurs fem

Syftet med min studie Ă€r att ur ett genusperspektiv jĂ€mföra tvĂ„ Ă„rskurs femmor frĂ„n en skola i Örnsköldsvik, med tvĂ„ Ă„rskurs femmor frĂ„n en skola i UmeĂ„, för att se eventuella skillnader och likheter nĂ€r det gĂ€ller kost- och trĂ€ningsvanor, samt hur kostvana pĂ„verkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie Ă€r kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjĂ€lp av enkĂ€ter som elever frĂ„n vardera kommun har fĂ„tt besvara. EnkĂ€tens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och Ă„sikter om kost- och trĂ€ningsvanor. DĂ€rför utformades enkĂ€ten med fasta pĂ„stĂ„enden som eleverna har tagit stĂ€llning till. Resultatet i denna studie grundar sig pĂ„ 88 besvarade enkĂ€ter, dĂ€r deltagarna var 46 elever frĂ„n UmeĂ„ och 42 elever frĂ„n Örnsköldsvik.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->