Sökresultat:
2211 Uppsatser om Aktiva ćtgärder - Sida 50 av 148
Situationer av kunnande i matematik och deras potential att utgöra ett stöd för elevers lÀrande
Syftet med denna studie Àr att analysera situationer av kunnande i matematik utifrÄn en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlÀrning. Den Àr upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematiklÀraren och sju elever i skolÄr sex analyseras i vilken mÄn den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stÀrker elevernas lÀrande. Huvudresultatet av studien pekar pÄ att den undervisningskontext som utmÀrker detta fall, dÀr bedömning till stora delar görs utifrÄn intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa lÀraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrÄn elevens synvinkel. NÀr prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar pÄ nödvÀndigheten av fortsatt forskning om vad lÀraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad pÄ aktiva elever som sjÀlva fÄr sÀtta sina mÄl..
Mobbning i skolan: Svenska lÀrares och niondeklassares bedömning av olika mobbningsformer
Mobbning kan leda till lÄngvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lÀrare kan bedöma mobbning olika beroende pÄ mobbningsform. Hur individen bedömer situationer Àr beroende av en mÀngd kognitiva processer och synen pÄ vad som Àr mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes pÄ 268 högstadieelever och 70 lÀrare. En enkÀt beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning.
Att bli en del av ett kollektiv : En intervjustudie om barns anpassning till förskolan
Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten Àr att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjÀlp av en kvalitativ fenomenografisk ansats dÀr sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgÄngspunkterna.
Retuschörens arbetsprocess : Djupintervjuer med professionella retuschörer
Föreliggande studie har syftat till att, genom semistrukturerade djupintervjuer med professionella retuschörer aktiva i branschen, undersöka om gemensamma steg kunde urskiljas genom respondenternas beskrivningar av arbetsprocessen.Genom studien framkom det att respondenterna beskrev likartade processer samt att samarbete med medarbetare var en viktig faktor för ett utvecklande arbete. Beskrivningarna av arbetsprocessen tydde pÄ att samtliga respondenter hade ett personligt intresse för arbetet och branschen.Respondenterna ansÄg Àven att retuschörens tidigare erfarenhet var betydande och till stor del pÄverkar tidsÄtgÄngen för arbeten. De menade ocksÄ att tidsÄtgÄngen Àven pÄverkas av hur utförlig arbetsordern Àr vid uppstart av projektet. Det framkom Àven att respondenterna sjÀlva inte genomför nÄgon utförlig uppföljning och granskning av hur det slutliga materialet anvÀnds..
Hur formas ett tryggt hem? VÀgledares perspektiv pÄ mobbning och diskriminering av ensamkommande barn
Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.
Rörlighetsdirektivet : hur fri Àr den fria rörligheten för ekonomiskt icke aktiva unionsmedborgare?
Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.
Bereden (beredskaps)vÀg för kvinnorna LÀrarinneförbundet i krigets skugga. : En studie i folkskollÀrarinnornas fackliga och politiska aktivitet under be-redskapsÄren 1940-1945
Denna studies syfte Àr att försöka kartlÀgga folkskollÀrarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra vÀrldskrigets beredskapsÄr i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför.Det empiriska matrealet har i huvudsak bestÄtt av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollÀrarinnornas fackliga tidningsorgan LÀrarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform.De kvinnliga folkskollÀrarnas ambition under beredskapsÄren var att förbereda en evig vÀrlds-fred, misstagen frÄn första vÀrldskriget fick inte upprepas. DÄ var de, sÄ att sÀga, tagna pÄ sÀngen vid krigsutbrottet. Denna gÄng var de förberedda och inte minst, redan organiserade.Bereden vÀg för Herran har i denna studie, i jÀmstÀlldhetens namn Àndrats till Bereden vÀg för Kvinnan, med tanke pÄ att dessa fackligt aktiva pionjÀrkvinnor i mÄngt och mycket, be-redde vÀg för kommande generationer av yrkeskvinnor.
Matematiska samtal i klassrummet
Idag Àger drygt 7 miljoner svenskar nÄgon typ av vÀrdepapper. Dessa handlas av tvÄ typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och sÀljer sina vÀrdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgÄngar, jÀmfört med den passiva investeraren som köper vÀrdepappret pÄ lÄng sikt.En aktiv investerare analyserar stÀndigt marknaden och dess utveckling, försöker utlÀsa historiska mönster för att förutspÄ hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspÄ framtida mönster kallas teknisk analys . TvÄ vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys Àr glidande medelvÀrde och Relative Strength Index.
Likabehandling i förskolan : En intervjustudie kring förskolors likabehandlingsarbete
Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att frÀmja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna Àr inom Àmnet. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. TvÄ av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna Àr alla kvinnor med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebÀr och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget nÀr planen ska skrivas och personalen tar med jÀmna mellanrum del av dess innehÄll varje termin.Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och förÀldrar men det skiljer i tillvÀgagÄngssÀtt.
JÀmstÀlldhet och lÀromedel : En kvalitativ textanalys av historielÀromedelför Ärskurs 4-6
Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historielÀromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktÀrer sÄsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framstÀlls i text under en 20 Ärs period, det vill sÀga frÄn Är 1980-2000. För attavgrÀnsa mig valde jag att granska sju lÀroböcker i Àmnet historia, som Àr eller har varitlÀromedel för Ärskurs 4-6. Avsikten med arbetet Àr att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstÄende karaktÀrerna, och om lÀromedlen Àr förenliga med styrdokumentens krav omjÀmstÀlldhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktÀrerna utmÀrktes medegenskaper sÄsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmÀrktes sÄsom: Omogen, pojkaktig och kÀnslosam.
Ăldres aktivitetsmönster och skattning av bostadens tillgĂ€nglighet före och efter en bostadsanpassning
Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers aktivitetsmönster samt deras skattning av bostadens tillgÀnglighet och anvÀndbarhet före och efter en bostadsanpassning. Undersökningsgruppen bestod av fem personer i Älder mellan 70 och 83 Är. Studiens metod var fallstudie med en multipel ?embedded? design och datainsamling genom tvÄ frÄgeformulÀr, de tidigare utvecklade instrumenten ?TillgÀngligheten i min bostad? och ?KartlÀggning av aktivitet?. Datainsamlingen genomfördes vid tre olika tillfÀllen.
FĂRĂNDRAS KĂPMĂNSTRET PĂ INTERNET JĂMFĂRT MED BUTIK? : en studie av resebyrĂ„n Ticket
Denna uppsats undersöker köpmönster och lojalitetsnivÄer hos Tickets kunder pÄ InternetjÀmfört med butik och hur det har förÀndrats över tid. Resor Àr en av de mest frekventa produktersom sÀljs pÄ Internet i Sverige, dÀrför har vi valt att studera ett företag i resebranschen.I vÄr studie har vi delat upp befintliga aktiva kunder i Tickets kunddatabas i en egen modellför att kunna mÀta lojalitetsnivÄn samt se köpmönster. VÄrt resultat visar att det skett storaförÀndringar bara de tre senaste Ären. Fler kunder vÀljer oftare att köpa resor pÄ Internet ochInternet har den största lojalitetsnivÄn i dagslÀget. Butikskunderna dÀremot minskar i antaloch Àven Tickets totala kundstock, nÄgot som vi tycker visar en problematik hos Ticket.
Freuds drömteori ur ett neurovetenskapligt perspektiv
Denna litteraturöversikt jÀmför Sigmund Freuds drömteori med befintliga neurovetenskapliga forskningsfynd om drömmar för att finna likheter eller avvikelser dem emellan. Neuropsykoanalys Àr en tvÀrvetenskap som avser studera psykologiska fenomen med hjÀlp av neurovetenskaplig forskning och psykoanalytiska teorier. De bÄda fÀlten anvÀnds för att belysa och stÀrka varandras fynd och postulat. Freuds teori som innebÀr att drömmar Àr önskeuppfyllelser och fyller funktionen av att vakta sömnen sammanfattas. Vidare sammanfattas neurovetenskapligt inriktad forskning som visar att drömmars karaktÀr styrs av hjÀrnstrukturers olika aktivitetsnivÄ och pÄverkan frÄn signalsubstanser.
JÀmstÀlldhetsarbetet pÄ ett fritidshem: Intervjustudie med pedagoger om deras syn pÄ jÀmstÀlldhet och genus
Syftet med vÄr rapport var att studera och analysera hur aktiva pedagoger pÄ ett fritidshem uppfattar sitt arbete med jÀmstÀlldhet. ForskningsfrÄgorna vi stÀllde oss var hur pedagogerna uppfattar att de aktivt arbetar med jÀmstÀlldhet och hur pedagogerna uppfattar att barnens agerande har Àndrats i och med jÀmstÀlldhetsarbetet. UtifrÄn dessa forskningsfrÄgor valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med förskollÀrare, tvÄ kvinnliga och en manlig som arbetar pÄ ett fritidshem i en kommun i Norrbotten. I resultatet och analysen redogör vi för vÄra tolkningar utifrÄn de intervjuade pedagogernas svar, samt de observationer vi gjorde pÄ fritidshemmet. Resultatet visar att pedagogernas jÀmstÀlldhetsarbete Àr en viktig del för att lÀroplanens vÀrdegrund ska komma att genomföras i fritidshemmets verksamhet.
Isnavigering : Finns behovet av vidareutbildning hos svenskt nautiskt befÀl?
I denna undersökning har vi tittat pĂ„ aktiva svenska nautiska befĂ€ls erfarenheter och Ă„sikter om isnavigering i Ăstersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivĂ„ Ă€r i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Ăstersjön har pĂ„verkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i sĂ„ fall vilka moment en sĂ„dan kurs skulle behövainnefatta. Vi har Ă€ven undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingĂ„ idagens sjökaptensutbildning i Sverige.Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrĂ„n respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar Ă€ven att de som genomgĂ„tt en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillrĂ€cklig. Behovet och viljan att genomgĂ„ en isnavigeringskurs Ă€r högt enligt respondenterna.