Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många.

Uppsatsen behandlar användandet av videotext som text i egen rätt med syfte att undersöka huruvida Utbildningsradions skolprogram kan vara till nytta för eleverna. Den teoretiska utgångspunkten är att ett sociokulturellt perspektiv på lärande är lämpligt eftersom avkodning av text är en aktiv process där lyssnaren interagerar med texten för att skapa mening och därmed lärande.Språkforskning och forskning kring användandet av audiovisuell text visar att engelsktextade och nivåanpassade program effektiviserar ordinlärningen hos eleverna. Tidigare forskning tyder på att det finns en koppling mellan top-down- respektive bottom-up-strategier i växelverkan vid läsning, och videotextens möjligheter att presentera en tydligare helhet med fler möjligheter att associera ords betydelser till ljud, bild, känsla och liknande. Undersökningen jämför om ordinlärningen utifrån en videotext ger mer eller mindre behållning än ordinlärning utifrån en tryckt text. Först gjordes ett förtest av de tillhörande ordlistorna.

Syfte och frågeställningar : Det övergripande syftet är att studera begreppet trygghet och dess användning i lokaltidningen Vårt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen är att komma åt trygghetsbegreppets innebörd såsom den är presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i själva fallet diskuteras. Studien utgår från följande allmänna och specifika frågeställningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv på trygghet framställt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien är en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehållsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

I denna uppsats studeras realismens framställning i filmskapandet, dels genom visuella tekniker men även genom handling- och ämnesmässiga val. Studien fokuserar på tre filmer som alla är regisserade och skrivna av filmskaparen Harmony Korine, dessa filmer är: Gummo (1997), Julien Donkey-Boy (1999) och Trash Humpers (2009).För att studera filmernas framställning av realism utifrån syftet med studien diskuteras och appliceras teorier angående ämnet från bland annat John Orr, Robert Stam och Geoff King. Eftersom syftet med studien är att studera realismen utifrån de specifika val som Korine har gjort i filmskapandet diskuteras även idén om en auteur. Både teorierna ifrån Orr och King är grundade i auteurteorin. King har även en utgångspunkt i den amerikanska independentfilmen som Harmony Korine är en aktiv filmskapare inom.I analysen diskuteras sedan Gummo, Julien Donkey-Boy och Trash Humpers separat och med hjälp av de framlagda teorierna om realism argumenterar analyserna olika sätt som filmerna framställer realism genom de visuella samt de handling- och ämnesmässiga valen..

De senaste åren har befolkningen i Stockholms län ökat med ungefär 35 000 personer årligen (Statistiska centralbyrån, 2013). En snabb befolkningsökning ställer krav på dagens samhälle och av den anledningen krävs förutom fler bostäder en utökad kollektivtrafik. Av denna anledning föreslog Socialdemokraterna skapandet av en helt ny tunnelbanelinje, den Lila linjen. Syftet med detta arbete är att bidra med fakta och undersöka stadsutvecklingspotentialen för tre utvalda områden (Hagsätra, Älvsjö och Årstafältet) längs den föreslagna tunnelbanelinjen och vilka av dessa som lämpar sig bäst för exploatering utifrån uppställda kriterier. Vi vill även med detta arbete belysa hur viktig spårinfrastrukturen har varit och är för bostadsbyggandet i Sverige.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning.

 SAMMANFATTNINGInledning:Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.               Syfte: Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå.Metod: Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".Konklusion: Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder.

This thesis has been conducted at Volvo Bussar ABunder a period of ten weeks. Within the organizationVolvo, the work is conducted with leaders and teamson every level; from production to top management.They have three tasks, besides executing their dailywork, they are expected to actively work on improvingtheir individual work as well as themselves as persons.The two latter are future value adding activities for theorganization. When doing so, however, it has beennoticed that they often lose the grasp of their dailywork. The question that consequently arises is whythis happens. Is it because of lack of time or it isbecause the co-workers do not have the competenceand simply do not know how they are to execute thethree tasks? Or, is it because the motivation to executethe three tasks is not enough? With this in regard, thestatement of issues for this bachelor thesis were thefollowing: how can the conditions for leaders and theteam be improved, in order for them to execute thesethree tasks.To find out why the execution of these threeassigments did not always succeed, the decision wastaken to conduct a survey and interview study in reallife and at the plants.

Titel: Kommunikationens roll vid förankring av forskning och utveckling (FoU) i hälso- och sjukvårdenFörfattare: Helena MorténiusUtbildning: Medie och kommunikationsvetenskap, 41-60p, HT 2005Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad. Handledare: Lars Palm, professorExaminator: Nicklas Håkansson, universitetslektorProblem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkande och implementering av forskningsrön bland primärvårdsanställda. Vilken roll har kommunikationsprocessen spelat?Syfte: Att utforska kommunikationens roll i förankring av FoU inom hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom 11 stycken intervjuer.Resultat: Studiens resultat tyder på kommunikationens viktiga roll i förankring av forskning och utveckling inom den praktiska verksamheten.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.

Flodpärlmusslan är en art som håller på att utrotas och idag finns endast hållbara populationer med en aktiv rekrytering i mindre än 50 rinnande vatten som ligger i Kanada, nordvästra Ryssland och nordöstra Skandinavien. I Skagersholmsån finns det en population på 4000 äldre individer och ingen föryngring har kunnat påvisas. I samarbete mellan länsstyrelsen i Örebro län och Laxå kommun har åtgärder satts in för att återskapa den livsmiljö flodpärlmusslan behöver för att de juvenila musslorna ska överleva och ge en föryngring i populationen. Vandringshinder som är det största hotet för flodpärlmusslan ska rensas bort ner till utloppet i Skagern. Bortser man från vattenhindren är vattenkvalitén en andra avgörande faktor.

Studien utgår från en granskning av 112 filmer som Skolverket producerat under två år (2012 - 2013). Filmerna har presenterats på  Skolverkets Youtube kanal (67 filmer) eller på Lärportalen för Matematik (45 filmer). Granskningen sker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur elever med synlig minoritetsbakgrund synliggjordes i materialet. Detta görs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod.

There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this master´s thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like Flädie without destroying its current character.Flädie is a typical small village in the countryside of Skåne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.