I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

I detta arbete ville jag undersöka hur två gymnasielärare i svenska använde samtalsmetoden lösningsfokus i sina utvecklingssamtal. Jag observerade fem utvecklingssamtal vardera hos de båda lärarna, varpå jag intervjuade dem. Under observationerna såg jag att fokus överfördes till eleverna och de fick även huvudansvaret för sitt skolarbete. Intervjuerna kompletterade bilden och det blev tydligt vilka motiv lärarna hade för att använda lösningsfokus. Till exempel ansåg de att eleverna själva är experter på sitt eget skolarbete, samt på hur de kan arbeta för att nå sina mål. Efter mina undersökningar kunde jag dra slutsatsen att lärarna använder lösningsfokus i sina utvecklingssamtal, exempelvis genom att inte diskutera varför och hur problem har uppstått, utan istället fokusera på hur de kan lösas. Båda lärarna anser att det är ett bra verktyg som påverkar samtalen på ett positivt sätt, bland annat genom att eleven blir mer aktiv och formulerar sina egna lösningar.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att få kunskap om vad några skolbarn anser motiverar eller driver dem till att göra sitt bästa i skolan och på fritiden. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en empirisk kvalitativ studie i form av intervju med sju elever i år 6, där jag söker svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att barn drivs av inre faktorer såsom att bestämma sig, eget val och känna frihet. Dessutom drivs de av yttre faktorer såsom mål, få hjälp/sakna hjälp och miljö. Barnen upplever att de har större valmöjligheter på fritiden än i skolan.

Vårt syfte med undersökningen var att undersöka och jämföra gymnasielärares syn på kunskap och lärande i förhållande till: när de utexaminerades, den då gällande läroplanen och dagens läroplan. Vår teoretiska utgångspunkt var de tre dominerande lärandeteorierna som genomsyrat skolan och läroplanerna de senaste femtio åren: behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Tillvägagångssättet för den empiriska undersökningen var två olika metoder. En kvalitativ metod där vi intervjuade två gymnasielärare i en öppen forskningsintervjuform och en kvantitativ metod där vi gjorde enkätundersökning bland gymnasielärare. Undersökningen avgränsades till två gymnasieskolor i Luleå kommun samt att informanter var aktiva lärare.

Om sättet att tillhopa gå av Carl von Linné analyseras i denna uppsats med syftet att finna föreställningar om kropp, kön och sexualitet i texten. Resultatet bidrar sedan till en diskussion om på vilket sätt de framkomna föreställningarna medverkar till att främja sociala strukturer och maktförhållanden i samhället. Som teoretisk referensram antas ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv och en socialkonstruktivistisk hållning. Två grundläggande utgångspunkter i denna språk- och verklighetssyn är att det råder ett orubbligt samband mellan språk och samhälle och att människan konstruerar verklighet med hjälp av språket. Vid upprepad närläsning av texten har fem olika mönster, eller idévärldar, identifierats som dominanta: föreställningen om könsorganen som agerande subjekt, uppfattningen om att fortplantningen är sanktionerad av Gud, idéströmningar från antiken rörande bland annat kroppssyn, bilden av kvinnan som passiv och känslostyrd och bilden av mannen som aktiv och handlingsinriktad.

Denna studie har undersökt vem som gör vad när flickor och pojkar laborerar i ämnet No och om det då finns arbetsuppgifter som är relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, år 3. Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhållandevis jämställt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervägande del av flickor.

Det sker en ökning av äldre vilket medför att sjukdomar relaterade till hög ålder blir vanligare. Den nuvarande trenden är att de äldre bor kvar i de egna hemmen så länge som möjligt. Detta ställer större krav på utökad vård och social service eftersom äldre snabbt får reducerad aktivitetsförmåga och därför kräver direkt aktiv rehabilitering av sin skada. Syftet med denna studie var att undersöka sjukvårdspersonalens omhändertagande av äldre patienter på ortopedens akutintag. Metoden vi använde var observation av sjukvårdspersonalens möte med tretton ortopedpatienter.

Detta examensarbete ifrågasätter om motion och hälsa kan sägas vara en social förmån. Avsikten har varit att undersöka barns attityd, motionsvanor och fritidssysselsättning med avseende på skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgång omfattar såväl människors behov av motion i det dagliga livet som samhällets direktiv beträffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gällande läroplaner.För att få svar på mina uppställda frågor har jag genomfört en enkät på tre skolor som ligger i olika socialt ansedda områden. Min enkätundersökning är inte stor nog för att kunna ge några generaliserbara svar. Men vad jag kan se är tendenser som överensstämmer med tidigare forskning kring idrott och sociala skillnader.Forskarna slår larm om en allt sämre hälsa medan politikerna ser till att skära ned på idrotten..

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna.

Terrorattackerna 11 september 2001 kom att innebära dramatiska förändringar av den amerikanska utrikespolitiken. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av två olika teorier förklara denna förändring. För analysen av George W. Bush används kognitiv teori och för att analysera förhandlingsspelet mellan de centrala aktörerna inom USA:s utrikesförvaltning används Graham Allisons modell Governmental Politics,Analysen visar att Bush efter 11 september omtolkar förutsättningar för USA i världen och sin egen roll som president. Han tar en mer aktiv roll i skapandet av en ny utrikespolitisk strategi.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med depression. I studien deltog åtta legitimerade arbetsterapeuter, inom öppen och slutenvård, som hade erfarenhet av interventioner i arbetet med klienter som lider av depression. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom att använda en kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i tre kategorier; strategier för att möjliggöra förändring, anpassning av aktivitet och grupp som terapeutiskt medel. I resultatet framkom vikten av att klienten fick lära sig nya strategier i syfte att lära sig känna igen risksituationer och påminnelsesignaler i miljön och på ett mer framgångsrikt sätt kunna hantera vardagen.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. Studien är en kvantitativ webbundersökning som är uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig på de lärare som fortfarande är lärare, den andra gruppen de som varit lärare men inte är det längre och den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare. Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård, där patientens omvårdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vård är grundläggande för att det ska bli en bra vårdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att bevara den vuxna patientens livskvalitet inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut ?ute i verkligheten?. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning .

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.