Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård, där patientens omvårdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vård är grundläggande för att det ska bli en bra vårdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att bevara den vuxna patientens livskvalitet inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Ledarskap är idag ett högst aktuellt ämne. Företag etablerar sig i andra delar av världen och globaliseringen gör att organisationer måste integrera med andra kulturer än sin egen. Ledarskap blir då en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vår uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext än vår egen. Med hjälp av ett MFS-stipendium från Sida fick vi möjlighet att åka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Min undersökning gjordes för att undersöka tre olika färgvariablers påverkan av känslorna harmoni och disharmoni. De tre färgvariablerna var färgmättnad, färgkontrast, och kall och varm färgnyans. Jag undersökte även påverkan av synonyma och närliggande känslor. Dessa känslor var ordinär, ovanlig, passiv, aktiv, lugn, orolig, behaglig, obehaglig, sammanhängande och osammanhängande.  Känslopåverkan har undersökts genom att låta respondenter gradera känslointryck från färg i olika konceptuella miljölandskap.

The purpose of this study has been to look how pedagogic process interacts in horse riding lessons. In order to research this problem I have used an ethnographic approach and during a week I observed ten riding lessons in two separate Riding house in the south of Sweden. In my theoretical frame I have used Michel Foucault ?Discipline and punish? as a toll to make clear how dominance and submission is present and active in the horse riding education. The conclusion shows how dominant power rules by its presence and creates submission, stability and feeling of security. The discipline is used to create a feeling that will bring the riders to new experience and develop their talent.

Detta arbete har för avsikt att beskriva vad en inlärningsstil är utifrån Dunn och Prashnigs modell.Lärandet delas upp i olika områden där detta arbete lagt särskild vikt vid den fysiska miljöns betydelse. Jag har tagit upp tre etablerade pedagoger Dewey, Bruner och Skinner och deras syn på inlärning. Detta för att se om det Dunn och Prashnig talar om är något som även tidigare uppmärksammats som viktiga faktorer vid lärande.Arbetet undersöker hur eleverna själva tror att de lär sig bäst. Där fann jag bl.a. att det fanns ett behov av att röra på sig, att äta och dricka under arbetet och att många förespråkade ett svalt klassrum.

The aim of this study is to investigate how Lunds Vokalensemble achieves its goals and in which way the goals influence the choir's work. The study also explores the choir's artistic process. Qualitative interviews and observations were used as a method. Four singers and the director participated to the interviews. The results show that the choir's artistic goals have quite an influence on many aspects of the choir's work, both in a musical and a social way.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasielärarens inställning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns någon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger på en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad på enkätundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lärarna. Användning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten är vanligt förekommande hos gymnasielärarna men samarbete mellan lärare och forskare är nästan obefintligt i skolan. Det finns också ett stort behov av forskarutbildade lärare som kan främja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

The aim of this essay is to bring up and mediate a teacher?s life story and professional history to take part of her experience of an animated pedagogy. As a tool I use the life story method, which is a qualitative interview method which purpose is to put the narrative person?s life history in the centre.One of the goals for an animated pedagogy is to learn how to be. Animated pedagogy is about making teaching living and making it meaningful and exciting.

Uppsatsen beskriver hur betygen kan påverka den yrkesverksamma lärarens sätt att arbeta, avseende förberedelser, planering samt efterarbete . Litteraturstudien omfattar två delar och tar dels upp de svenska betygens historik för att skapa en bakgrund, dels den debatt som idag förs angående betygen. Resultatet av intervjuer med sju lärare visar att fyra typer av betydelse kan utläsas, nämligen professionalism kontra rättssäkerhet, motivation inför och under arbetet, betygens betydelse efter arbetet samt tidsaspekten. Uppsatsen kommer vidare fram till att lärare ofta sätter betyg efter egna mallar, men påverkas av den statistik som publiceras, samt av tidigare betygssystem. En slutsats är att lärare behöver fortbildning i att använda nya betygssystem..

 I skolan används olika redskap i undervisningen, men hur skulle det vara om man kunde använda sig av ett material som var i stort sätt självrättande! Det syfte vi har för den här studien är att undersöka hur och om Montessorimaterial kan införas i skolan som ett hjälpmedel och extramaterial. Vi vill likaledes se hur materialen kan vara ett redskap att hjälpa eleverna i sin språk- och kunskapsutveckling. Denna studie etablerades genom observationer och loggboksskrivande, i två klasser på två olika skolor. Resultatet visar att det är möjligt att använda sig av Montessorimaterial, men att det krävs tid i början och att det då mest är ett extramaterial. Den slutsats som kan dras utifrån det data som vi har samlat är att materialet kan vara bra att använda och går att använda sig av i skolan.

Vi väljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mänsklig rättighet kunna välja hur eller när vi ska dö om vi är ohjälpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bättre liv? Uppsatsen är komparativ med explorativ inriktning och pekar på många dilemman som är viktiga att reflektera över när det gäller frågan om aktiv eller läkarassisterad eutanasi bör tillåtas eller inte.För att uppnå syftet att försöka svara på uppsatsens problemställning, förs en diskussion, häri avgränsad till att belysa hur viktiga influenser i samhället resonerar; våra riksdagspartier, de största troslärorna samt för ämnet relevant forskning. Jag har läst sekundär, men också i ett fall primär, litteratur i form av böcker och artiklar för att lära om olika perspektiv, samt intervjuat människor som arbetar med döden eller nära relaterade frågor. Jag har slutligen också varit på en föreläsning för läkarstuderande, om dödshjälp..

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare har för uppfattning och syn angående ledarrollen i yr-ket. Dessutom är syftet att se om och hur det förs några pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen på skolorna.Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en studie i form av intervjuer med sex lärare. I litteratur-genomgången tar jag upp några definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar även hur man ser på ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jämförelse mellan synsätten på ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lärarnas syn på ledarrollen.Resultatet visar på att de intervjuade lärarna delar uppfattning, angående ledarrollen, med fler än en ledar-stil samt att alla lärarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare använder samtalet som arbetsmetod i klassrummet. Vidare söker uppsatsen svar på vilka goda respektive dåliga förutsättningar som dikterar villkoren för samtalsmiljön i klassrummet. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur eleverna upplever samtalsmiljön i klassrummet. Arbetet bygger på en litteraturgenomgång, två lärarintervjuer, fyra elevintervjuer och fyra lektionsobservationer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder samtalet som arbetsmetod på ett professionellt och framgångsrikt sätt i linje med den metodik som litteraturen förespråkar.