AbstraktÅberg, E. & Öhrn, L. (2008) Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka koncessionsnämndens eventuella roll som kunskaps- och teknikspridare under tillståndsprövningen av projektet Stålverk 80 samt att undersöka om relationen mellan koncessionsnämnden och NJA kan sägas ha präglats av en samarbets- eller samförståndsanda. Spridning av kunskap och teknik är starkt anknutet till kommunikation. Genom kommunikation och vidareföring av kunskap kan kostnader för nyutveckling av teknik minskas och den hastigheten med vilken en teknik sprids höjas. Om en aktiv spridning inte sker av nya tekniker brukar dessa vanligtvis spridas väldigt långsamt och möjlig nyutveckling hämmas. Under tillståndsprocessen av Stålverk 80 intog koncessionsnämnden en passiv teknikspridningsroll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mångkulturellt klassrum påverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet består av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lärare i grundskolans tidigare år, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgångs­punkten tas i John Deweys syn på kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element från interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus på erfaren­hetens dynamiska aspekt bättre överens­stämma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna.

Vi människor lever allt längre och medellivslängden förväntas bara stiga allt mer för varje år. Samtidigt har vi en strävan efter att åldras med en välbehållen hälsa. Därför är det idag av högsta vikt att samhället arbetar för att främja hälsan hos befolkningen. Fysisk aktivitet är en faktor som har visat sig bidra till många positiva hälsoeffekter. Fysioterapeuten tillhör den yrkeskategori som har en huvudsaklig uppgift i folkhälsoarbetet.

Abstract Syftet med denna studie var att påvisa effekter av ofrivillig hypotermi samt beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att belysa vilka förebyggande faktorer som bibehåller normotermi i den perioperativa vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts via Cinahl och Medline. Studiens resultat baserades på sjutton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, dessa grupperades under olika teman. Resultatet redovisas i följande huvudteman fysiologiska effekter, komplikationer, perioperativa teamet, aktiv uppvärmning, administrering av intravenösa vätskor, miljön i operationssalen samt riktlinjer för bibehållande av normotermi.

Sverige är ett mångkulturellt land och hur vi bemöter olika kulturer i skolans värld är av stor betydelse för hela samhället. Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur sex sfi-lärare arbetar för att främja inlärningsklimatet i det mångkulturella klassrummet. Syftet var också att undersöka hur dessa lärare ser på ämnet svenska som andraspråk som allmänt tenderar att värderas som ett lågstatusämne. För att få svar på dessa frågor utfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare på sfi. Deras tankar kring ämnet och kring sin undervisning har sedan ställts i relation till befintlig forskning inom interkulturell pedagogik.

The purpose of this study is through a teacher perspective gain insight to the knowledge former Sodertorn teacher students possess of intercultural pedagogy and if they use it at work. The studies main perspective is the intercultural perspective, which has been the study's lead perspective. This study also made use out of a sociocultural perspective as it fits with the intercultural perspective and puts its mark in the study.This study has used interviews for data collection. Five former Sodertorn teacher students were interviewed, the interview participants work as teachers. These five teachers? experiences and statements were the focus of this study, the teachers had to demonstrate their intercultural skills and how they use these skills in their classroom.

Traditionellt utvärderas effekter av kognitiv träning med objektiva prestationsmått. Syftet med uppsatsen var att undersöka självskattad exekutiv funktion som ett alternativt mått för att utvärdera effekter av kognitiv träning. Som utfallsmått valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare användes blandad design med för- och eftermätning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv träningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp.

Portfoliometodik är idag ett känt begrepp, likaså digital elevportfolio. Båda dessa begrepp, och en av de programvaror som främst är utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den här studien. Portfolio Manager 2, som programmet i fråga heter, är utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.Studien har en kvantitativ ansats med enkäter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket också resulterade i nya pedagogiska rön.Studien är utförd i 5 klasser på 2 olika svenska skolor i slöjd, där samtliga elever gick i åk 5.Lärarenkäten var utformad så att den skulle kunna ge en bedömning av ?fenomenet? PM2 som helhet, då PM2 även innehåller verktyg av det mer administrativa slaget.Studiens resultat bekräftar tidigare studier, dvs.

Denna studie syftade till att undersöka kvinnor och män i det historiska läromedlet skolplansch. Skolplanschen brukades i svenska skolor från att folkskolan instiftades 1842 fram till omkring 1960. De frågeställningar som undersöktes behandlade könens frekvens, aktivitet och sysselsättningar. Detta sett ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet som användes i denna studie grundade sig på Hirdmans beskrivning av genus som en av människor konstruerad och upprättad bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt samt isärhållandet av dessa.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur studenter i Stockholm transporterar sig till och frånhögskola/universitet samt se deras förändringsbenägenhet att gå från inaktiv transport till aktivtransport.Frågeställning? Hur tar sig studenterna till sin högskola/universitet?? Vad påverkar deras val av transportmedel?? Vad kan få dem att välja ett aktivt transportmedel?MetodEn kvantitativ studie genomfördes där datainsamlingsmetoden var en webenkätundersökning viaprogrammet Defgo. Ett riktat urval skedde på målgruppspopulationen där samtliga rektorer förhögskolor samt universitet inom Stockholm stad tillhörande portalen ?Studera i Stockholm?tillfrågades via mail om deltagande, totalt nitton av tjugoen högskolor är anslutna till portalen. Urvalsgruppen kom att bestå av 541 respondenter på enkäten från tolv högskolor av totalt tjugoeninom Stockholm stad.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år ? En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektivSyftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län.