Vad försöker man göra inom ungdomsinriktad drogprevention och vad uppfattas som viktigt? Syftet med denna studie var att undersöka vad som händer inom preventionsarbete i Thailand. Analys med grounded theory av intervjuer med 27 personer, främst thailändare, med praktisk erfarenhet av drogpreventiv verksamhet. Motkrafter till missbruk i Thailand genomsyras av en moraliskt betingad grundhållning med en i grunden autonom människosyn. Genom sociala och pedagogiska nätverk, positiva alternativ, utveckling, relevanta budskap och kritiskt tänkande arbetar man med målgruppen för de preventiva insatserna som en autonom och aktiv part.

Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år..

Det finns formulerade direktiv som lärarutbildningen på Malmö Lärarhögskola delar ut till sina lärarstudenter där det framgår att relationer är viktiga att etablera för en lärares yrkesutövning. Dessutom bedrivs även forskning på Malmö högskola med relationell pedagogik i fokus. Däremot har jag under mina studier på lärarhögskolan upplevt väldigt få exempel relationell pedagogik i utbildningen. Eftersom jag inom snar framtid ska bli lärare undrar jag hur viktigt det är att skapa personliga relationer i undervisningssyfte. Syftet med denna studie var att undersöka vikten av personliga relationer för en meningsskapande undervisning.

Syftet med detta examensarbete är inte att kritiskt granska eller bedöma NO- undervisningen i skolåren 4-6. Snarare ligger det i mitt intresse att undersöka hur lärare arbetar med de naturorienterande ämnena och deras inställning till ämnet. Detta för att se hur man på bästa sätt kan undervisa i ämnet och hur man kan väcka elevernas intresse för NO. Jag har valt att inrikta mig mot skolåren 4-6. NO står för naturorienterande ämnen och avser biologi, kemi och fysik.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkarssjälvkänsla i skolan, samt att finna eventuella genusskillnader. En kvantitativ metod i form aven enkätundersökning användes, där eleverna i årskurs 8 på en högstadieskola i VästraGötalands län deltog. Studien visar att flickorna har lägre självkänsla än pojkarna i skolan.Flickorna skattar sin egen kunskapsnivå lägre än pojkarna, trots att de har högre betyg änpojkarna. Flickor har svårare än pojkar att få fram sina åsikter i skolan. Flickor tycker det ärsvårare än pojkar att prata i helklass.

Syftet med denna studie är att analysera situationer av kunnande i matematik utifrån en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlärning. Den är upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematikläraren och sju elever i skolår sex analyseras i vilken mån den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stärker elevernas lärande. Huvudresultatet av studien pekar på att den undervisningskontext som utmärker detta fall, där bedömning till stora delar görs utifrån intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa läraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrån elevens synvinkel. När prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar på nödvändigheten av fortsatt forskning om vad läraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad på aktiva elever som själva får sätta sina mål..

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Genom intervjuer med en förskollärare och en specialpedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: ? Hur ser pedagoger på en specialförskola på arbetet med autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna på specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder.

Arbetssättet utomhuspedagogik är omtalat och harblivit populärt de senaste åren. Utomhuspedagogikenär någonting som intresserar oss båda då vi under vårVFU (verksamhetsförlagda utbildning) har sett att deflesta lärare har haft en negativ inställning till dennasorts pedagogik. Syftet med litteraturstudien vardärför att undersöka vilka hinder/möjligheter detfinns med utomhuspedagogiken och vad det har förinverkan på lärandet. Metoden utgjordes av ensystematisk litteraturstudie. I resultatet framträderpositiva uppfattningar av detta arbetssätt.

Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma organisatoriska fält, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp.Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella gråzoner inom det organisatoriska fältet.Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fältet. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

Uppsatsens inledning börjar med att introducera läsaren till arbetet med en presentation av ämnet och varför det är av intresse samt en beskrivning av utbildningen för upplevelseproduktion. Vidare presenteras de teorier från upplevelseproduktion som berör arbetet samt viktiga teoretiska delar om generationer, pedagogik och lärande samt Human Dynamics som ligger till bakgrund för arbetet.Syftet med arbetet är att kombinera teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion med pedagogisk teori för att ta fram ett koncept för framtida lärande som är mer individanpassad och hänsynstagande till elever med särskilda behov.För att kunna svara på de framtagna forskarfrågorna:?Vilka teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion kan appliceras på individanpassat lärande??Hur kan detta kombineras med pedagogisk teori och tillsammans stärka ett individanpassat framtida lärande?? har det genomförts en litteraturstudie och vidare en konceptutveckling.Studien har genomförts för att visa att det finns likheter mellan teorier från upplevelseproduktion och pedagogiska teorier. En kombination av dessa teorier kan underlätta lärandeprocessen inom skolan. Även organisationer eller projekt som till exempel Framtidens lärande kan utvecklas med hjälp av nya kunskaper de inte redan besitter om lärande..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters kliniska resonemang i folkhälsoarbetet inom primärvården. Den undersökta gruppen bestod av tio arbetsterapeuter med 1- 26 års yrkeserfarenhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med en öppen frågeställning samt fick även berätta om ett patientfall. Intervju utskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehålls analys. Analysen utmynnade i tre kategorier.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 ? 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling.

Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolåren för elever med annat modersmål. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmål i de tidiga skolåren.