En aktiv Triggerpunkt är ett hyperirritabelt område som återfinns i muskulo- skeletalvävnad och består av en knöl i ett spänt muskulärt band. Från dessa punkter genereras en överförd smärta till en annan del av kroppen. Myofasciellt smärtsyndrom orsakas av aktiva triggerpunkter. Syftet med denna studie var att beskriva vilka dokumenterade effekter behandlingsmetoderna: nålar, elektrisk nervstimulering, ultraljud och töjning har vid myofasciellt smärtsyndrom. Litteratursökning för studien gjordes i Pubmed, Pedro, Amed och Cinhal.

I dag är 83 procent av alla 1-5-åringar inskrivna på förskolan. I läroplanen står det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vägleda barnen. Barn behöver röra mycket på sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klättra. Forskning visar att barn på förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda på utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör på sig mer, dock verkar det inte spela någon roll om det är förskolans egen gård eller i naturen.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Vid Masugn 3, SSAB Tunnplåt AB i Luleå, pågår arbete för att vidareförbättra råjärnets kvalitet genom minskad variation av Si och för att ytterligare minska förbrukningen av reduktionsmedel. För att få en ökad kunskap om tillståndet i den nedre delen av Masugn 3 utfördes i april 2004 en koksborrning ur tre av masugnens 32 formor. Försöken ingår i ett forskningsprojekt inom Jernkontorets forskningsprogram. Syftet med examensarbetet var att karaktärisera raceway och den döde mannen genom att studera borrkärnorna, processdata, koks från forma provtagen genom koksrakning, manuell mätning av racewaydjup och racewaydjupsmätning med radiometrisk utrustning. Till sist undersöktes bottentemperaturen tillsammans med andra parametrar, såsom råjärns- och slagganalyser och råjärnstemperatur, för att fastslå om den döde mannen var aktiv eller inaktiv.

In this essay I have tried to come close to a probable answer to the following question: Is there a risk that the trust between the Swedish public and the Swedish medical services staff, including the doctors, will be severely damaged if euthanasia is legalized in Sweden.In order to try to answer that question, and some other relevant questions that has corresponding interest in the context that euthanasia marks, I have done like this: I have investigated experiences from the Netherlands and from Oregon. Since euthanasia is legalized - though partly in different forms - in both these sites. I have then tried to relate the most relevant parts of these experiences to a theoretical frame. This frame had been set up by three concepts: the sanctity of life, autonomy and trust.I have also tried to come close to understanding the impact that demands for autonomy has in this context. And I have tried to understand if the trust that the public has for a country´s medical services staff and the actual doctors is a form of trust that ought to be understood as a form of trust incorporated in social capital.I have come to the conclusion that there is no great risk that the trust between the Swedish public and the Swedish medical services staff, including the doctors, will be severely damaged if euthanasia is legalized in Sweden.

Sociala medier som exempelvis bloggar, nätverk och bild- och filmdelningstjänster är relativt nya former av kommunikationskanaler för museer. De nya och populära webbtjänsterna har lett till att både svenska och internationella museer idag efterfrågar riktlinjer om hur de skall använda och verka i sociala medier.Det övergripande syftet med uppsatsen är att utarbeta råd och riktlinjer om hur museer kan använda och verka i sociala medier. Syftet är även att presentera hur råden och riktlinjerna kan användas av två nya museer som planeras i Fisksätra.Jag gjorde en undersökning om två internationella museer som redan har verkat på den sociala webben under ett par år och blivit omtalade för sina framgångsrika bruk av sociala webbtjänster. Med utgångspunkt i ämnet informationsdesign avgränsades undersökningen till aspekter som är typiska att studera inom ämnet: kontexters påverkan på mottagarens uppfattning av ett budskap, tillgänglighetsaspekter som informationens läslighet, läsbarhet och läsvärde samt andra retoriska och semiotiska aspekter. I undersökningen presenterade jag främst lyckade exempel men även några mindre lyckade på museernas bruk av sociala medier.En gemensam nämnare för slutsatserna var att relationen till användarna spelar en central roll för museets framgång i sociala medier.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:? På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Datorgenererade virtuella världar har gett oss möjligheten att använda många av de kognitivamekanismer som vi använder i den fysiska världen även när vi agerar och kommunicerar i dendigitala världen. De virtuella världarna skapar platser där vi kan samarbeta och umgås, både iunderhållningssyfte och som arbetsplatser.Men de nya möjligheterna skapar också helt nya situationer. När vi tidigare använde vårainre mentala världar för att planera, simulera, minnas och fantisera var det alltid bara en av detänkta världarna som var den aktuella, där vi faktiskt befann oss just då. När man är aktiv i envirtuell värld är man samtidigt närvarande i två helt olika sammanhang.I den här uppsatsen och studien har en grupp World of Warcraft-spelare frågats om hur deupplever sin förmåga att dela uppmärksamhet mellan olika saker. Dels i vardagliga situationeri den fysiska världen och dels mellan den fysiska och den virtuella världen.Tidigare studier av spel och datorsimulerade miljöer har ofta sett avskärmning från denfysiska världen som en viktig faktor för att användaren skall uppleva sig närvarande i denvirtuella miljön.

Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten läggs på känslan av delaktighet det vill säga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsättningar ges så att patienten kan bli delaktig i sin vård. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet är när det finns en upprättad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos båda parterna. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienter upplever delaktighet i vårdmötet.Syftet är att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vård och behandling utifrån ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie jämföra venture-capitalmarknadens utveckling i Sverige, Storbritannien och USA. Med denna internationella jämförelse vill vi undersöka huruvida några trender kan urskiljas med avseende på investeringsbeteendet och därefter belysa bakomliggande orsaker och händelser till dessa eventuella trender. Metod: Vi har genomfört vår uppsats genom kvantitativa och kvalitativa studier i form av insamling av data och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Teorierna utgörs av en beskrivning av riskkapital i stort, transaktionskostnadsteorin samt intressentteorin. Empiri: I vår empiri ingår dels data över investeringsbeteendet, dels beskrivning av de olika venture-capitalmarknaderna i Sverige, Storbritannien och USA.

The struggle for the customer has become a priority for the fashion industriesconsidering that it is the customers? willing to shop that guarantees theircontinuous survival on today?s competitive market. To keep the customer happyand satisfied, should be their priority as this leads to an economic advantagesince the customer becomes the companies strongest allay with help of the socalled ?word of mouth? effect. The positive response is then transmitted fromthe customer, acting as a spokes- person for the company.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motåtgärder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillräckligt, så ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn får ägna sig åt är revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall även sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband är sådan verksamhet som ryms inom revisorns kärnkompetens.Trots att inga förbud längre finns i lagen, så är vissa verksamheter inte tillåtna.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Since the 2006 election, the debate surrounding the Swedish labour market policy has intensified. There has been a discussion about a need for change towards a more flexible labour market. An example of this is on the other side of the strait, in neighbouring Denmark. Their flexicurity model, ?the golden triangle?, is characterized by a flexible labour market, generous unemployment benefits and active labour market policies.