Aktievärdering innebär att man använder olika aktievärderingsmodeller för att fastställa ett rimligt värde på en aktie. Aktievärderingsmodellerna kan indelas i två huvudsakliga ansatser. Den fundamentala analysen värderar Aktier med hjälp av uppgifter om företaget. Den tekniska analysen värderar aktien med utgångspunkt från aktiens tidigare utveckling och rörelsemönster på marknaden.Denna uppsats ämnar ta reda på vilka huvudsakliga aktievärderingsmodeller som används av fyra personer som arbetar med Aktier samt hur tillförlitliga modellerna anses vara enligt dessa personer.Uppsatsen har utgått från en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Insamling av respondenter har utförts genom ett subjektivt urval samt ett bekvämlighetsurval.Modellerna som ligger till grund för uppsatsens teoriavsnitt är; kassaflödesvärdering, Gordons modell, relativvärdering i form av P/E-tal, teknisk analys och CAPM.

Författaren har på uppdrag av AB Volvo i Göteborg valt att se över vilka möjligheter börsnoterade svenska bolag har att identifiera aktieägare som är knutna till större förvaltare såsom fondmäklare, banker etc. Det är framförallt det mera omfattande utländska ägandet som finns i Tyskland och England som har stor betydelse för AB Volvo. Tungdpunkten i uppsatsen har således varit på dessa länder. Anledningarna är många men det är framförallt syftet att förbättra kommunikationen med aktieägarna samt att skapa en stabil ägarstruktur och rättvisande bild och värdering av aktien. Uppsatsens huvudsakliga syfte är dels att utreda rättsläget avseende hur svenska börsnoterade bolag sk avstämningsbolag, bättre kan följa utländska aktieägares aktie innehav i bolaget för att därigenom kunna utreda vilken rapporteringsskyldighet bolagen kan kräva av de utländska förvaltarna, dels att klargöra vilket intresse bolagen ser som mest skyddsvärt avseende rapporteringsskyldigheten.

Syftet med uppsatsen var att studera hur börsnoterade fotbollsklubbars Aktier reagerar vid spelartransaktioner och vid kvalifikationsmomentet till Champions League. För att genomföra denna undersökning använde vi oss av en kvantitaitv metod, där vi studerade spelartransaktioner och kvalifikationsmomentet till Champions League enligt Event study teknik. Empirins utgörs av börskurser från de fyra klubbarna Bröndby, Celtic FC, FC Köpenhamn och Newcastle United sedan 1998. Vi har använt oss av den halvstarka marknadseffektiviteten, aktieägarbeteende samt förväntningar på aktiemarknaden som teoretisk referensram. Teorin används för att kunna förklara hur aktiekurser kan tänkas reagera på valda händelser.

Det råder en ökad tendens för den svenska småspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag så att andelen obligationer och Aktier tillsammans med utländska värdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhållande till risk. Ett förekommande problem är dock att hitta rättvisa mått, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgångs utveckling i förhållande till marknadsportföljen varpå det krävs en förståelse för hur en tillgång eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda Aktier och obligationer ska avläsas ur måtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet ställas mot att enbart ha analyserat betavärdet för portföljen för att komma fram till lämpliga matematiska uttryck när man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begränsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utländska aktietransaktioner samt två olika optionsstrategier kommer också att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter..

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna Aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna Aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta Aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Kommunerna har i allt större utsträckning börjat placera i Aktier. Anledningen är att de ser en möjlighet i att förbättra avkastningen på sitt kapital i en jämförelse med bankränta eller statsobligationer. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med utvalda kommuner ta reda på hur placerandet går till och vem som är inblandad i detta (även på vilket sätt). Det centrala med uppsatsen är att belysa vilka etiska aspekter som kan ses samt vad man bör tänka på i kommunerna då man tar beslut om att placera i Aktier. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet.

Om den effektiva marknadshypotesen inte gäller skulle varje aktie handlas över eller under aktiens verkliga värde. Om så är fallet skulle alla index som är viktade efter börsvärde automatiskt överexponeras när en aktie handlas över dess verkliga värde och underexponera när en aktie handlas under dess verkliga värde. Det här betyder att kapitalviktade index är fundamentalt och strukturellt bristfälliga och kommer kontinuerligt övervikta alla Aktier som handlas över verkligt värde och undervikta all Aktier som handlas under verkligt värde. Efter att läst Robert Arnotts forskningsartikel ?Redefining Indexation? väcktes intresset av att utföra studien på den svenska aktiemarknaden.

Syftet med denna uppsats är att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton Aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa två värderingsmetoder jämförs.Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de Aktier som ingår i arbetet då modellerna tar hänsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten.De skillnader som uppstår mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror främst på skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bättre resultat än den vedertagna Black-Scholes modell, däremot är Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt..

Syfte: Uppsatsens syfte är att med hjälp av kvantitativa analyser påvisa eventuella positiva eller negativa skillnader för investeringar i Aktier inom de av etiska fonder bannlysta branscherna tobak, vapen, alkohol och spel jämfört med andra mer politiskt korrekta sådana. Studien vill också belysa huruvida Aktier inom dessa fyra branscher kan uppvisa någon signifikant användbarhet i aktieportföljer, vilken i förekommande fall skulle utgöra ett investeringsmässigt handikapp för de etiska fonderna. Metod: Studiens genomförande bestod främst i att med hjälp av ett antal databaser samla in en stor mängd data för att därefter behandla desamma utifrån vedertagna matematiska metoder. Resultaten analyserades därefter med hjälp av nationalekonomiska teorier utifrån den teoretiska referensram som uppsatsen grundar sig på.Slutsatser: Sammantaget visar studien att de i uppsatsen konstruerade oetiska aktieindexen inte kan uteslutas ur en portfölj utan att märkbar förlust uppstår. Den visar också att de oetiska indexen måste ses som mycket intressanta investeringsobjekt såväl individuellt som ur ett portföljperspektiv.

Uppsatsen behandlar vilka förändringar som uppkommer på spread (vilket är skillnaden mellan köpkurs och säljkurs) på handelsvolym och på volatilitet när ett företag genomför återköp av egna Aktier. Vi undersöker vad dessa förändringar får för innebörd för investerarna och förtagen. Med bakgrund i amerikanska forskningar analyserar vi 35 stycken företag i Sverige som har genomfört återköp en eller flera gånger under de två första åren återköp blev tillåtet i Sverige, nämligen år 2000 och år 2001. Genom att jämföra värden under en period på ett år före återköpstillfället med ett år efter, har vi kommit fram till att både relativ och absolut spred ökar signifikant efter återköpet. Resultaten visar också på en signifikant minskning av marknadsjusterad handelsvolym och av marknadsjusterad mittprisvolatilitet.

I Sverige har ett förbud mot återköp av Aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenärer. Under 1990-talet rådde en återköpshysteri i Europa, men Sverige valde länge att stå utanför. Den 16 mars 2000 blev det även tillåtet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna Aktier från sina aktieägare. Bara under det första året passade de svenska börsbolagen på att köpa egna Aktier till ett värde av 30 miljarder kronor. Återköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, däremot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad.

Vid utsändning av personal är det vanligt att arbetsgivare använder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen säger nej till en utsändning av ekonomiska skäl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsändningen sker till betydelselös för den utsände. Detta beroende på att den utsände får det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sänds ut till. När arbetsgivaren åtar sig att betala den skatt som belöper på inkomsten uppkommer en skatteförmån i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen är att klargöra rättsläget när det gäller förmån av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmänna principer som styr svensk skatterätt.

Uppsatsen belyser frågan om det finns demografiska skillnader som påverkar personer när de ska välja en aktie att investera i. Utgångspunkten för uppsatsen är en enkätundersökning som genomfördes under två olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under våren 2009 i Värmland. Utifrån tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, ålder, månadsinkomst och utbildningsbakgrund påverkar personer inför deras val av Aktier att investera i. För att undersöka om det finns några demografiska skillnader, så använde jag mig av en enkät med fasta svarsalternativ som deltagarna på de båda aktiviteterna fick besvara. Enkäten var utformad så att respondenterna även hade möjlighet att på sista frågan, om varför de väljer att investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna välja ett åttonde eget svarsalternativ: ?Annat?. Där kunde respondenterna välja att själva beskriva deras egna motiv till att de valde att investera i just en viss aktie. Resultatet av min enkätundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mån påverkar personers val av Aktier.

Uppsatsen undersöker aktiepriset sista dagen med rätten till utdelning (cum dividend dagen) samt första dagen utan rätten till utdelning (ex-dividend dagen) och om aktiepriset faller med samma summa som utdelningen på ex-dividend dagen (en aktie köps exkl. rätten till utdelning). Det gör det möjligt att bedöma huruvida marknaden är effektiv eller inte på ex-dividend dagen, det vill säga om marknaden uppvisar en onormal avkastning på och kring ex-dividend dagen. Vi har jämfört vår undersökning med tidigare betydelsefulla studier, där bland andra Elton & Gruber och Lakonishok och Vermaelens studier behandlas, samt en svensk avhandling av Kerstin Claesson. Vårt datamaterial består av alla bolag som var noterade på Stockholmbörsens A- och O-lista mellan åren 2001 och 2005.

Bakgrund: Det har i tidigare forskningar bevisats att privatpersoner har en tendens att vilja få hög avkastning på kort tid och därför väljer de ofta att investera i Aktier. Detta leder till att Aktierekommendationer har en stor påverkan på de privatpersoner som vill investera i Aktier utan att ha en god kunskap inom ämnet. Det har även visats i olika undersökningar att privatpersoner i majoritet har lägre tillit för affärstidningar än för banker.Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka banker och affärstidningarnas utfall av Aktierekommendationer på den svenska aktiemarknaden.Genomförande: En kvantitativ undersökning genomfördes, där vi valde fyra olika banker och fyra olika affärstidningar. Tidsperioden var tre år, mellan 2010-01-01 och 2012-12-31. Totalt undersöktes 617 köp- och säljrekommendationer under fyra olika perioder; en dag, fem dagar, tio dagar och 30 dagar efter publiceringsdatumet.Resultat: Resultatet av undersökningen antyder på att det finns en skillnad mellan banker och affärstidningar gällande träffsäkerheten på dess publicerade Aktierekommendationer.