Syftet med uppsatsen är att förklara de stridstekniska principerna genom en historisk återblick som undersöker om det finns en oföränderlighet i stridens grunder. Uppsatsen ämnar pröva teorin om stridens grunder, eld ? rörelse ? skydd. Uppsatsen tar utgångspunkt i Erwin Rommels slutsatser efter första världskriget och jämför dessa mot modern svenskt infanterireglemente för att utröna om teorin om stridens grunder är beständig. I samband med detta eftersöks även indikatorer som kan vara de bakomliggande faktorerna till varför striden på lägre taktisk nivå kan vara sig lik trots att krig kan ta sig olika i uttryck. Uppsatsens slutsats är att om grundläggande faktorer i människans natur och vår fysiska värld är konstanta och oföränderliga och dessa styr striden på lägre militära nivåer är även stridens grunder beständiga. Alltså kommer mänsklig konflikt att se likadan ut på de lägre militära nivåerna, oavsett tidsålder.

Denna magisteruppsats utvärderar guldets egenskaper som diversifieringskomponent i en svensk aktieportfölj. Genom att jämföra den historiska prisutvecklingen för aktier respektive guld från 1986 och framåt, avser studien undersöka huruvida det är lönsamhet att addera guld till en svensk aktieportfölj. Med lönsamhet avses den så kallade Sharpekvoten vilket är ett mått på hur lönsam en tillgång är då avkastning sätts i relation till risk. Undersökningen sker med hjälp av regressionsanalys samt backtester över fyra olika tidsperioder. Vidare jämförs guldets korrelationskoefficient gentemot svenska aktier med koefficienten för amerikanska aktier, japanska aktier, olja samt stål.

I denna studie undersöker vi vad som påverkar oljeaktier och oljeservice aktier. Vi har valt ut fem aktier med varierad storlek från varje bransch, på den amerikanska börsen.Vi använde oss av en multipel regressionsanalys för att komma fram till vilket av oljepriset och Dow Jones index som påverkade aktierna mest. Vi analyserade effekterna både på kort och på lång sikt.Studiens resultat visade att på kort sikt påverkade oljepriset och Dow Jones index aktierna ungefär lika mycket, men på lång sikt var det bara oljepriset som hade en inverkan..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning svenska börsnoterade företag har utnyttjat möjligheten att återköpa egna aktier och om de har substituerat utdelningar mot återköp. Metod: Vår teoretiska utgångspunkt ligger i teorier hämtade ur aktuell svensk litteratur i kombination med amerikanska forskningsartiklar. För att uppfylla studiens syfte genomför vi en kvantitativ undersökning med deduktiv ansats där vi använder oss av statistisk regressionsanalys Slutsatser: Vi finner att svenska företags intresse för att återköpa egna aktier hittills verkar vara svagt. Vi finner även att någon korrelation mellan återköp och utdelningar inte går att säkerställa statistiskt och vi har därmed inga belägg för att svenska företag substituerar utdelningar mot återköp.

Syfte/Purpose Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan aktiens omsättningsvolym och dess avkastning under olika marknadsförutsättningar./The purpose with this essay is to observe the correlation between the stock turnover volume and the return under different situations on the market. Metod/Method Den metod som jag har använt mig av är en kvantitativ undersökning. Genom att utföra en kvantitativ undersökning har jag gjort det möjligt att undersöka ett stort antal aktier. Jag har jämfört utvecklingen av 60 stycken, slumpmässigt utvalda, aktier vid både en positiv samt negativ trend av index./The method that I have used is a quantitative study. By execute a quantitative investigation I have been able to study a large amount of different stocks.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Syfte/Purpose Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan aktiens omsättningsvolym och dess avkastning under olika marknadsförutsättningar./The purpose with this essay is to observe the correlation between the stock turnover volume and the return under different situations on the market. Metod/Method Den metod som jag har använt mig av är en kvantitativ undersökning. Genom att utföra en kvantitativ undersökning har jag gjort det möjligt att undersöka ett stort antal aktier. Jag har jämfört utvecklingen av 60 stycken, slumpmässigt utvalda, aktier vid både en positiv samt negativ trend av index./The method that I have used is a quantitative study. By execute a quantitative investigation I have been able to study a large amount of different stocks.

Titel: Finns det ett samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärden? Seminaridatum: 3. Februari 2006 Uppsatsämne: Finansiell ekonomi, kandidatuppsats, 10 p Författare: Helén Dybing Handledare: Hossein Asgharian Sökord: Aktie, Beta, Omsättning, Konjunktur, Bransch Syfte: Syfte med denna uppsats är att fastställa om det finns något samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärde. Vidare är syftet att se hur sambandet ser ut beroende på vilken bransch aktierna tillhör och hur det förhåller sig ur ett konjunkturperspektiv. Metod: Jag valde ut 30 aktier som under min valda tidsperiod, 1990-01-31 till 2003-06-30, fanns registrerade på A-listan.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Efter flera års väntan på möjligheten till återköp av egna aktier har nyligen en ny lag trätt i kraft i Sverige vilken ger företagen möjlighet att återköpa 10 % av sina egna aktier. Det som tidigare varit möjligt för konkurrenter i andra länder blev nu möjligt för svenska börsnoterade företag från den 10 mars 2000. Debatten har tidigare kretsat mycket kring kursmanipulationer och insideraffärer vilket skall förhindras med en reglerad lagstiftning. Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka motiv som ligger bakom företagsledningens beslut att återköpa egna aktier. Med utgångspunkt från företag som fått mandat vid respektive bolagsstämma att genomföra återköpsprogram har vi tagit kontakt med åtta företag där vi har genomfört telefonintervjuer med personer med anknytning till ledningen.

Etik i finansiell ekonomi är ett växande forskningsämne och investerare är mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar än tidigare. Här uppstår problem när traditionell förståelse för hur aktier prissätts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har räknat med. Förståelsen för hur etiska överväganden påverkar kapitalmarknaden är i dagsläget bristande, i synnerhet när det kommer till oetiska aktier. I den här uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier på den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

Denna studie undersöker huruvida momentumstrategier applicerat på OMXS30 under perioden2004-01-01 till och med 2009-06-30 genererar riskjusterad överavkastning vid jämförelse medmarknadsindexet OMXS All-share. Detta görs med en teoretisk grund i modern portföljteori, deneffektiva marknadshypotesen samt CAPM. Momentumstrategierna prövas genom attinledningsvis rangordna de aktier som ingår i OMXS30 efter historisk avkastning under deföregående sex månaderna. Därefter sätts portföljer samman enligt en strategi innehållande treaktier och en strategi innehållande tio aktier. Båda strategierna med en investeringshorisont på sexmånader.

I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression.

As a hibernating species, the brown bear spend most of the winter months in a den as astrategy to avoid unfavorable conditions. The denning period is a vulnerable time for bears,making them unable to flee disturbances without losing valuable amounts of energy. Brownbears' wariness of humans and avoidance of anthropogenic disturbance often steer denningbears away from human infrastructure, and bears thereby avoid possible disturbance and itsassociated energetic costs. This study was carried out to test the hypothesis that bearsdenning closer to infrastructure select more covered den sites to compensate for the closedistance. Dens from 32 individuals were visited and analyzed in terms of sighting distance(a measurement for den horizontal cover) and habitat ruggedness, in relation to distances toinfrastructure.

Ett flertal empiriska studier (Banz, 1981, Fama och French, 1992) har visat att fler faktorer än marknadsrisken påverkar den förväntade aktieavkastningen. De mest betydelsefulla faktorerna påstås vara storlek och nivå på P/B-tal (en del forskare använder andra kvoter, P/E, P/S, P/CF). Studierna visar att småbolag och aktier med låga kvoter historiskt sett har presterat bättre än andra (i riskhänseende) jämförbara aktier. Aktier med låga kvoter benämns värdeaktier (valuestocks). Aktier med motsatt värdering, höga marknadskvoter, benämns glamouraktier (glamour stocks).