I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant.Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden.

I Sverige är investeringar i fonder en vanlig förekommande sparform. En typ av fonder är SRI-fonder (Socially Responsible Investment-fonder), som strävar efter att göra hållbara placeringar förutom att prestera goda finansiella resultat. Denna rapport ämnar besvara frågan gällande hur bra SRI-fonder i Sverige presterar rent ekonomiskt i jämförelse med konventionella fonder, samt vilka variabler fondernas prestation kan bero av. Att material inom området samlas in och behandlas är viktigt då SRI-fonders framtid skulle kunna leda till stora förändringar i både privatpersoners och företags förhållningsätt till hållbarhet. För att analysera prestationen hos SRI-fonder och konventionella fonder data samlats in för 71 SRI-fonder och 71 konventionella fonder på den svenska fondmarknaden för året 2012.

En akties pris påverkas av många olika faktorer. Såväl företagets verksamhet som externafaktorer har betydelse för akties utveckling. Denna studie undersöker specifikt huruvida enoren revisionsberättelse påverkar priset på aktien. Vår problemformulering lyder:Påverkas aktiekursen av informationen i ett noterat aktiebolagsorena revisionsberättelse?Syftet med vår studie är att redogöra för hur aktiekursen påverkas då ett noterat aktiebolagsrevisor skriver en oren revisionsberättelse.

Den 1 januari år 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en årlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte årliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och därmed tillämpa IAS 36 på olika sätt; en neutral respektive subjektiv användning. Vid en neutral användning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk värdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva användningen utgår från företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det.Företagsledningens incitament att agera utifrån sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och ägarna ger företagsledningen ett informationsövertag och därmed incitament att agera utifrån agentbaserade motiv.

Skandalen i Enron skakade hela företagsvärlden då ett av USA:s mest framgångsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen på företaget som handlade i eget intresse utan hänsyn till aktieägarna. Tillika förvånade blev vi svenskar när skandalen i Skandia uppdagades. Även här agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieägarna. Till följd av en rad uppmärksammade företagsskandaler, såsom i Enron och Skandia, har det därför införts regleringar angående den interna revisionen och den interna kontrollen.

Skandalen i Enron skakade hela företagsvärlden då ett av USA:s mest framgångsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen på företaget som handlade i eget intresse utan hänsyn till aktieägarna. Tillika förvånade blev vi svenskar när skandalen i Skandia uppdagades. Även här agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieägarna. Till följd av en rad uppmärksammade företagsskandaler, såsom i Enron och Skandia, har det därför införts regleringar angående den interna revisionen och den interna kontrollen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form.

Problembakgrund & problemdiskussion: Studier utförda på aktiemarknader över hela världen tyder idag på att personer med unik information tillgodogör sig abnormala avkastningar. Detta informationsgap kallas för informationsasymmetri och de som tenderar att utnyttja gapet kallas för insiders. Tidigare studier har indikerat att informationsasymmetri påverkar bolagets interna val av informationsmetodik och därmed kan utnyttjas av personer med insynsställning för att erhålla abnormala avkastningar. Tidigare genomförda studier har funnit positiva samband mellan forskning och utveckling och överavkastning och vidare att personer som replikerar insiders handelsmönster har möjlighet att erhålla abnormal avkastning. Undersökningar kring detta på den svenska Aktiemarknaden har dock aldrig genomförts, där forskare haft informationsasymmetri som en förklarande variabel för insiderhandelns avkastning.

De senaste åren har ett flertal bolagsskandaler uppdagats runt om i världen och kritiken mot näringslivet har stundtals varit hård. Föranlett av dylika händelser tillsattes Förtroendekommissionen, ledd av Erik Åsbrink. Dess syfte var att bidra till bättre styrning av svenska bolag och på så sätt kunna återupprätta näringslivets och Aktiemarknadens förtroende för de noterade bolagen. Detta ansågs vara en förutsättning för att kunna stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft. Kommissionens arbete utmynnade slutligen i Svensk kod för bolagsstyrning.

Bakgrund och problem: Vid utformningen av årsredovisningen står bolag inför flera problem.Medvetenheten om årsredovisningens målgrupp är central och betydelsen av att öka förståelsenför den information bolagen levererar har på senare år erhållit en alltmer framträdande roll.Liksom andra bolag står även SKF inför problematiken att utforma årsredovisningen så att den påbästa tänkbara sätt fyller sitt syfte. Att reagera på de synpunkter ett bolag erhåller från marknadenär således viktigt för att upprätthålla förtroende för bolaget. Årsredovisningen som kommunikationsmedelär idag ett aktuellt ämne och elementärt område för bolaget och det är centralt förbolagen att finna rätt nivå i sin informationsgivning, en nivå som i den här uppsatsen på uppdragav SKF kommer att behandlas.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att bidra till att förbättra SKF:s årsredovisning. Vidare ärsyftet att utröna vilken information Aktiemarknaden efterfrågar och undersöka hur SKF iårsredovisningen presenterat den informationen. Efter en jämförelse gentemot ett urval av andrabörsbolag är syftet att presentera de områden i SKF:s årsredovisning som bör förbättrasalternativt tillfogas.

Att ha ett sparande är ett kännetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, där individen ger sig själv möjlighet att bestämma över hur och när den vill använda sina pengar. Aktier är den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det är även en sparform som är förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlägsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevärt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning är ett utav de mest frekvent förekommande områdena för studier inom ämnet finansiering.Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen så ska all tillgänglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen på den finansiella tillgången.

Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser.Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde.

Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser.Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde.

Företagsuppköp är en vanlig företeelse på Aktiemarknaden och sker ofta då en budgivare tror att ett målbolag har en outnyttjad värdemaximeringspotential, exempelvis pga. att den nuvarande ledningen inte utnyttjar bolagets resurser optimalt.Av denna anledning finns det ofta skäl för ett målbolags ledning att anta att de kommer att bytas ut om ett uppköp går igenom varför de får incitament att motarbeta budet. Budet kommer härvid att definieras som ett fientligt bud och de åtgärder som vidtas för att förhindra budets genomförande kallas för försvarsåtgärder.Man kan här genast se att en intressekonflikt aktualiseras. Målbolagets aktieägare har ett intresse av att få så hög avkastning om möjligt på den investering som de gjort i bolaget, ett attraktivt bud kan härvid vara av stort intresse. Målbolagets ledning, å andra sidan, kan ofta räkna med att bli avsatt vid ett lyckat uppköp och kan därför ha anledning att motarbeta även ett för aktieägarna gynnsamt bud.Mot bakgrund av denna intressekonflikt har två skilda system för reglering kring försvarsåtgärder utvecklats.