Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av mÄlen i vÀrldsmÀsterskapen 1958-2010 frÄn semifinalerna och framÄt. MÄlen studerades utifrÄn olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mÄl, hur mÄlproduktionen förÀndrades över tid samt varför det förhöll sig sÄ. Ett mÄl var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstrÀnare. För att besvara detta anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Hur mÄnga mÄl sker efter respektive kategori individuella prestationer, inlÀggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ?övriga situationer??MetodDatainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mÄl i 71 matcher frÄn vÀrldsmÀsterskapen i fotboll 1958-2010.

År 2013 Ă€r ridsporten Sveriges nĂ€st största ungdomsidrott med cirka 500 000 utövare. Ridsport kan utövas pĂ„ en mĂ€ngd sĂ€tt: enskilt eller i grupp, privat eller pĂ„ ridskola samt inom en mĂ€ngd olika discipliner sĂ„som dressyr, hoppning, fĂ€lttĂ€vlan och körning. Trots att ridsporten har sĂ„ mĂ„nga aktiva utövare finns det i dagslĂ€get inget företag som erbjuder ridsportinriktade hemsidestjĂ€nster; hemsidesföretagens fokus ligger i stĂ€llet pĂ„ lagsporter som fotboll och ishockey dĂ€r utövandealternativen Ă€r starkt begrĂ€nsade och likriktade till skillnad frĂ„n ridsportens rika flora av möjligheter. Syftet med studien Ă€r att undersöka förutsĂ€ttningarna för att skapa ridsportspecifika hemsidestjĂ€nster för den svenska marknaden.En fallstudie av hemsidesföretaget Svenskalag.se utfördes för att fĂ„ kunskap om vad utvecklande företag strĂ€var efter och finner viktigt ur affĂ€rssynpunkt samt för att fĂ„ insikt i vilka tjĂ€nster det erbjuder i dagslĂ€get. Tre stycken ridsportverksamheter med olika inriktning undersöktes genom intervjuer med flertalet verksamhetsansvariga för att söka identifiera vilka problemomrĂ„den som skulle avhjĂ€lpas med riktade hemsidestjĂ€nster.Slutligen utfördes kortintervjuer med flertalet verksamhetskunder för att fĂ„ en uppfattning om hur de upplevde verksamheternas nuvarande hemsidor och vad de ansĂ„g saknades pĂ„ dessa.

Jag har i det hÀr arbetet undersökt vilka fotbollsspelare som har blivit utsedda till ?den nye Zlatan? frÄn 2002 och till idag, 2011. Detta har jag gjort genom att efter givna sökord i givna sökfunktioner avgrÀnsa mig till tidningsartiklar och webbartiklar. DÀrefter har jag undersökt deras bakgrund och tittat efter vÀrdeladdade ord i artiklarna och dessutom tittat pÄ namnen till artikelförfattarna. Sedan har jag jÀmfört mina resultat med tidigare forskning och andra i det hÀr arbetet refererade teorier angÄende svenskhet, hur invandrare beskrivs i media, skribenters roll, hjÀltar och idrott och diskursanalys.

Att hÄlla andan vid liv handlar om tvÄ olika andor i tvÄ olika regioner. TvÄ regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna Àr sÄ markant. Dessa regioner Àr dels brukssamhÀllets sÄ kallade bruksanda och dels den smÄföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen rÀknas Àven grannkommunerna VÀrnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benÀmningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen Àr indelad i fyra sfÀrer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhÀlleliga sfÀren.

Denna rapport behandlar problematiken kring skapandet av ljud för interaktivagrÀnssnitt placerade i en offentlig miljö - vilken typ av ljud som fungerar bÀst och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i designfasen av dessa ljud. Ljud Àr nÄgot som ger upphov till funderingar och kÀnslor hos lyssnare och hittills har forskningen kring ljud i stort sett endast behandlat ljudens grundlÀggande karaktÀr. Inte sÄ mycket fokus har lagts pÄ att försöka förstÄ varför vi lyssnar som vi gör och framför allt varför vi tÀnker och kÀnner som vi gör nÀr vi lyssnar. Rapporten belyser vikten av metaprodukten som innebÀr att uppfattningen av ljud ska ses i ett större sammanhang dÀr de omkringliggande faktorerna Àr minst lika viktiga för upplevelsen som hur sjÀlva ljudet lÄter. Till stöd för detta hÀmtas Àven teorier bÄde frÄn den mer ordinÀra produktdesignen men ocksÄ frÄn Àmnet interaktionsdesign dÀr en mÀnniskas agerande med tekniken mer ingÄende kan beskrivas i ord.I projektet, som behandlar en sÀljstation för Nike Football hos en Stadium-butik i Stockholm, designades ett antal navigeringsljud av tvÄ olika karaktÀrer; konceptuella ljud ? ljud som pÄ nÄgot sÀtt relaterar till fotboll, samt neutrala ljud ? mer vanliga, statiska klickljud.

Denna rapport behandlar problematiken kring skapandet av ljud för interaktivagrÀnssnitt placerade i en offentlig miljö - vilken typ av ljud som fungerar bÀst och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i designfasen av dessa ljud. Ljud Àr nÄgot som ger upphov till funderingar och kÀnslor hos lyssnare och hittills har forskningen kring ljud i stort sett endast behandlat ljudens grundlÀggande karaktÀr. Inte sÄ mycket fokus har lagts pÄ att försöka förstÄ varför vi lyssnar som vi gör och framför allt varför vi tÀnker och kÀnner som vi gör nÀr vi lyssnar. Rapporten belyser vikten av metaprodukten som innebÀr att uppfattningen av ljud ska ses i ett större sammanhang dÀr de omkringliggande faktorerna Àr minst lika viktiga för upplevelsen som hur sjÀlva ljudet lÄter. Till stöd för detta hÀmtas Àven teorier bÄde frÄn den mer ordinÀra produktdesignen men ocksÄ frÄn Àmnet interaktionsdesign dÀr en mÀnniskas agerande med tekniken mer ingÄende kan beskrivas i ord.I projektet, som behandlar en sÀljstation för Nike Football hos en Stadium-butik i Stockholm, designades ett antal navigeringsljud av tvÄ olika karaktÀrer; konceptuella ljud ? ljud som pÄ nÄgot sÀtt relaterar till fotboll, samt neutrala ljud ? mer vanliga, statiska klickljud.

Företagens intressenter har ökat betydligt dĂ„ allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket Ă€ven ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste lĂ€nken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrĂ„gar information sĂ„ att de kan vĂ€rdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information Ă€r att konkurrensen efter investerare pĂ„ kapitalmarknaden Ă€r hĂ„rd. Den frivilliga informationen i Ă„rsredovisningarna innebĂ€r en kostnad för företagen.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ det omrÄdet. Den forskning som finns handlar frÀmst om magasinens innehÄll. Vi har i stÀllet undersökt omslaget eftersom det Àr det som i första hand sÀljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred mÄlgrupp och mÄnga titlar innefattas i genren. DÀrför Àr deras omslag om möjligt Àn viktigare Àn andra tidskrifters för att locka lÀsare.

Under de senaste decennierna har idrottens vÀrld genomgÄtt stora förÀndringar. Den"ekonomiska boomen"har inneburit en inflationsartad höjning av biljettpriser, spelarlöner och priser för TV-rÀttigheter. PÄ den hÄrt konkurrensutsatta TV-marknaden Àr idrottsevenemang det sÀrklassigt mest effektiva vapnet i kampen om tittarna. Med den ökade efterfrÄgan pÄ TV- rÀttigheter till idrottsevenemang har priserna skjutit i höjden. Denna utveckling har aktualiserat frÄgor om vissa försÀljningsförfarandens förenlighet med EG-rÀttens konkurrensregler.

Prostitution Àr ett omdiskuterat fenomen dÀr debatten gÄtt i vÄgor och samfundet i nulÀget gÄtt frÄn att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?pÄtvingad? prostitution. Olika lÀnder beskriver, hanterar och reglerar prostitution pÄ vitt skilda sÀtt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking Àr förkastlig. FrÄgan Àr om det Àr möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking nÀr man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sÀtt att reglera och hantera prostitution genom sÄ kallade ?statliga bordeller?.

Prostitution Àr ett omdiskuterat fenomen dÀr debatten gÄtt i vÄgor och samfundet i nulÀget gÄtt frÄn att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?pÄtvingad? prostitution. Olika lÀnder beskriver, hanterar och reglerar prostitution pÄ vitt skilda sÀtt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking Àr förkastlig. FrÄgan Àr om det Àr möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking nÀr man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sÀtt att reglera och hantera prostitution genom sÄ kallade ?statliga bordeller?.

Aim and research questionsThe over-all aim of this study was to gain insight info how two male coaches of a specific soccer team behave in a practice environment with regards to educating the players.More specifically, the study sought to map the extent to which said behaviour matched two specific methods of learning; these being Teaching Games for Understanding (TgfU) and Enhanced Guided Discovery (EGD). Research questions: (1) Do the coaches employ the methods and guidelines, which are outlined in the educational plan provided by the soccer association? If so, what form does this application take in practice? (2) To what extent and in what ways do the coaches utilize feedback and questioning techniques in the education of players? (3) What similarities and differences in behaviour can be identified between the chosen soccer team?s two coaches?Method: The data for the study was collected through field observation. The subjects were two youth elite soccer coaches and observation of these coaches took place during five regular practice sessions on the soccer field. All data gathering and analysis were carried out using a modified version of the Coach Analysis and Intervention System (CAIS).

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom nÀringslivet har gÄtt frÄn att vara dominerad avtung verkstadsindustri till att bli mer tjÀnsteinriktad dÀr personalens kompetens vÀrdesÀtts allthögre. MÄnga företag nÀmner i sin Ärsredovisning att personalen Àr deras viktigaste ochstörsta tillgÄng. Hittills har personalekonomisk redovisning endast Äterfunnits iresultatrÀkningen som kostnadsposter. I dagslÀget finns det dock företag som kan och fÄrredovisa sin personal i balansrÀkningen som en tillgÄng, nÀmligen fotbollsklubbar medprofessionella spelare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför fotbollsklubbarna fÄr redovisa sinaspelare som tillgÄngar i balansrÀkningen och varför kunskapsföretag inte fÄr göra det. Viundersöker Àven om redovisningen av spelare i balansrÀkningen ger en rÀttvisande bild avklubbarnas vÀrde.AvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar oss till tre börsnoterade fotbollsklubbar: AIK Fotboll AB, FCKöpenhamn samt Tottenham Hotspur FC.

Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter ? som vÀrdeskapare. Syftet Àr att kartlÀgga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ i vilken omfattning de producerar vÀrde för sina fotbollsklubbar. UtgÄngspunkten Àr att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att fÄ bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen.