Syftet med mitt arbete var att studera elevernas läsvanor samt undersöka deras inställning till olika kreativa uppgifter och till att läsa historisk skönlitteratur samt om de helst bara velat läsa utan andra uppgifter. Här arbetade vi med historisk skönlitteratur i den svenska historien under 1700- talet. Till grund för arbetet ligger LPO 94, kursplaner samt tidigare forskning. I läsprojektet ingick läsning av historisk skönlitteratur, skrivande av berättelse, bokomslag samt recensionsskrivande. Undersökningen genomfördes i en årskurs 5-6 i en skola i Luleå Kommun omfattande 23 elever.

Denna uppsats undersöker hur den skriftliga språkkänslan manifesterar sig hos en grupp språkbrukare. Syftet är att studera om den använda metoden i studien är gångbar för att kunna ge en inblick i begreppet språkkänsla. Som utgångspunkt för begreppet står Margareta Westmans uppdelning av språkkänslan i tre nivåer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är: Vad kan studien säga om språkkänslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar två delstudier som utgår från kvalitativ respektive kvantitativ metodik.

Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen.Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna.Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än. .

Uppsatsens syfte är att undersöka hur IKT-användning påverkar svenskämnet och svensklärarrollen. Med utgångspunkt i en tanke om ett svenskämne som genomgår ett paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lärarperspektiv. Vi har därför intervjuat ett antal svensklärare om deras syn på arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi har frågat både om IKT-användningen i relation till deras roll som lärare i klassrummet och olika arbetsmoment i svenskämnet. Deras svar har satts i relation till pedagogiska teorier och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Europeiska kommissionen är på väg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrårotation för börsnoterade bolag. Tanken är att detta ska leda till ökad revisionskvalitet då ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka revisorernas oberoende. Detta för att revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhållande till sina klienters räkenskaper. Inom akademisk forskning är detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen är gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan råda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i så fall skulle rättfärdiga regleringarna från EU:s sida.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lärare i årskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka är deras motiv för att använda den skönlitterära texten i sin undervisning? Hur använder man den? Hur väljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i årskurs 3-6. De har därefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning på området.  Resultaten tyder på att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterära texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lästräning och som utgångspunkt för att diskutera svåra värdefrågor men även som grund för eget skrivande, som kompensatorisk åtgärd eller som ren underhållning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiämnet. Studiens resultat är tänkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande ställning vid svenska högre lärosäten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gällande kön och social klass bland de studerande vilket kan hämma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiämnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssättet riktar studien in sig på hur eleverna upplever ämnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna.

In this essay I analyze the way my collection of poetry relates to the concept cyclic. What is cyclic and what different interpretations are there concerning the concept? Which other related concepts are there regarding things that seem to reoccur regularly? How does the cyclical, the circular, relate to the linear in regard, for example, to the perception of time? Life often creates the sense that different phenomena and experiences repeat themselves. Different processes are conducted according to regular or irregular cyclical phases, situations seem familiar and events can be relived.         Starting from my writing project Sinnligt kviller, a collection of poems, I discuss these questions in themselves and the impact they have had on my collection. I describe the phenomenon cyclic as a result of the emotions and moods this term creates in a more or less decisive way.         The intention with this paper is to show how Sinnligt kviller offers different perspectives of and reflections upon the various feelings provoked by the cyclic in our lives, feelings that are given my own voice in the literary text under study..

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

According to the Läroplan för förskolan, Lpfö 98, are pre-schools suppose to introduce the written language and embrace childrens curiosity about the ability to communicate with the written language. The purpose with this research is therefor to study the attitudes of pre-school teachers towards three- to five years olds writing and also to shred some light over which role teachers and other adults have when children learn to write. The earlier research contains different theories about how children in pre-schools conquer the written language and the teachers role in this process. Teachers attitudes towards and thoughts about childrens early writing could be made visible through interviews with teachers who all currently work at pre-schools. The results indicate that pre-school teachers have different attitudes towards childrens early attempts to write.

I denna studie har det genomförts textanalyser på flerspråkiga elevers texter, med syftet att undersöka flerspråkiga elevers skriftspråksutveckling i ett bredare perspektiv. Det analyserade materialet består av 28 elevtexter, skrivna av fyra elever under perioden ht-11 till vt-13. Elevtexterna består av återgivande, berättande och beskrivande texter.Ett bredare syfte till studien var att finna en metod som var lämpad för att analysera flerspråkiga elevers skriftspråksutveckling. För den här studien och för framtida analyser av flerspråkiga elevers texter utformat en egen analysmetod, efter de aspekter somansetts centrala för studiens syfte.Resultatet visar att det skett en utveckling hos alla elever, men att utvecklingen är högst individuell. Resultatet visar också att alla eleverna har generella svårigheter vad beträffar andraspråksinlärning, t.ex.

Titel: Forskningskommunikation i bloggar - Bloggen som kommunikations- ochsjälvpresentationsplattform för svenska forskareFörfattare: Maike Mohlin och Malin ArosiltaUppdragsgivare: SOM-institutet, Forskningsinstitut för samhälle, opinion och mediervid Göteborgs UniversitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2011Handledare: Malin SveningssonSidantal/Ord: 28 sidor / 11144 ordSyfte: Att undersöka hur innehållet i svenska forskarbloggar inom samhällsvetenskapser ut och att undersöka hur forskare använder bloggmediet i sin självpresentation.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av forskarbloggar med hjälp av Ethnographic Content Analysis (ECA).Material: Tolv svenska forskarbloggar inom samhällsvetenskap vars innehåll analyserasmed hjälp av en ECA-matris.Huvudresultat: I denna uppsats kom vi fram till att forskningskommunikation viabloggar kan vara ett sätt att uppfylla tredje uppgiftens krav på att förmedla och spridainformation om forskning till allmänheten. För att göra det enklare för den bredaallmänheten att ta till sig forskningsinformationen så bör forskarna använda sig av ett enklare språk än i de traditionella forskningspubliceringskanalerna där språkbruket är högtravande och akademiskt. Vill man skapa kommunikation med sina läsare bör också bloggförfattaren regelbundet uppdatera bloggen med nya, färska inlägg och framförallt också bemöta eventuella kommentarer på ett sakligt och professionellt sätt. Genom att vara aktiv i diskussionen med sina läsare kan forskaren påverka den image som allmänheten har om denne. Vidare anser vi att forskarens image påverkas av allt somförmedlas genom bloggen, till exempel innehåll, språk och stil, design och bloggroll.Därför är det viktigt för avsändaren av bloggen att vara medveten om vilken bild somdennes olika val kring bloggens utformning kan förmedla utåt..

Både från politiskt och akademiskt håll betonas betydelsen av matematiskt partikulärspråk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie är att studera hur förskolelärare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lärare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fältanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800?talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats.