SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

RFSU Àr ett förbund som genom sexualrÄdgivning förÀndrar och befÀster unga personers syn pÄ kön och sexualitet. RFSU arbetar för jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet och för en öppen och bejakande sexual­rÄdgivning. Syftet med undersökningen Àr att studera huruvida RFSU nÄr upp till mÄlen för sin verksamhet vid utformningen av sexualrÄdgivningsbroschyren Sex ? pÄ ditt sÀtt: om sex för unga. I undersökningen anvÀnds kritisk diskursanalys (CDA) tillsammans med queerteori.

Syftet med detta examensarbete Àr att normkritiskt granska ett av de vanligaste lÀromaterial som anvÀnds i sex- och samlevnadsundervisning pÄ högstadiet, Sex & sÄnt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhÄller sig till den mÄngfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger pÄ en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kÀrlek och sex. För att synliggöra hur normer och vÀrderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val anvÀnds analysredskap frÄn den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet frÄn den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, sprÄkhandlingar, satskonstruktioner och ordval pÄ olika sÀtt bidrar till att bÄde bryta och upprÀtthÄlla begrÀnsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien Àr att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhÄllningssÀtt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur individer med muslimsk tro ser pÄ sin egen livssituation i det svenska samhÀllet, utifrÄn religionsutövning, familj, synen pÄ heder, det egna ansvaret och kontroll. I kapitlet om tidigare forskning belyses faktorer som islam i Sverige och islamofobi för att skapa en förstÄelse för informanternas situation i det svenska samhÀllet. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt tretton individer som Àr aktiva i och regelbundet besöker muslimska samfund. Materialet har samlats in genom gruppintervjuer. DÄ studien Àmnar belysa individernas egna upplevelser har metod och teori förankrats i det fenomenologiska perspektivet.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.

Studiens syfte var att, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gÀllande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger pÄ. Vidare var syftet att utifrÄn diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren pÄ frÄgorna om vilket utrymme olika normer och dÀrigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrÄn norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgÄngspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av tvÄ kvantitativa innehÄllsanalyser vilka genomfördes pÄ ett underlag av 32 skolregeldokument inhÀmtade frÄn cirka hÀlften av Uppsalas grundskolor.Studiens ursprungliga analys utgick frÄn medelvÀrdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten Àr sÄdana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka pÄverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön.

Det finns inget generellt svar pÄ frÄgan nÀr en revisor anses vara culpös i samband med rÄdgivning, utan det mÄste vÀgas in olika omstÀndigheter. Stor betydelse har revisorns professionsansvar, det vill sÀga de mÄttstockar och normer inom branschen som ligger till grund för culpabedömningen. NÀr vÀl professionsansvaret har identifierats, sÄ föreligger culpa om man handlar annorlunda Àn de normer som professionen satt upp. Likt en tratt har jag försökt smalna av forskningsfrÄgan ytterligare genom att göra en indelning i skatterÄdgivning, oklart rÀttslÀge samt den pedagogiska plikten..

Uppsatsen jÀmför (a) Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det Àr motsvarande program frÄn Gy11 respektive Gy2000. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gÀllande behörigheten och tillgÄng till akademiska utbildningar vid tvÄ lÀrosÀten. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad Àr redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se pÄ uppsatsen Àr att den har en utvÀrderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (Gy11). Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet).

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Omfattande forskning inom omrÄdet interaktion har gjorts för att förstÄ hur individer interagerar, och hur strukturer pÄverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrÄn sÄvÀl aktör och struktur som förÀnderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning Àr att anvÀnda strukturationell teori till att undersöka interaktion pÄ en arbetsplats, utifrÄn en liten mÀngd data. Intervjuer gjorda pÄ en mediaredaktion och transkriptioner anvÀndes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

Barns inflytande i förskolan Àr ett aktuellt Àmne som dessutom anses vara otroligt komplext, bÄde att förstÄ begreppet och att arbeta med. VÄrt syfte Àr att synliggöra de normer som kÀnnetecknar en verksamhet dÀr barn fÄr möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det fÄr för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrÄn ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor.

Studien syftar till att undersöka orsakerna till kvinnors karriÀrbyten genom akademiska studier. Med undersökningen försöker vi ge ett nytt perspektiv pÄ samhÀllsvetenskaplig forskning om kvinnors karriÀrvalsprocesser. I studien anvÀnds bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod i syfte att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Den kvantitativa metoden med enkÀtundersökningar riktas till kvinnliga studenter vid Stockholms universitet. Den kvalitativa studien baseras pÄ intervjuer med sex respondenter frÄn enkÀtstudien.

Akademiska Hus owns and manages the university facilities in most university towns in Sweden. Bilbergska house in Örebro was built in 2008 by Akademiska Hus, and designed by White Architects. Today's buildings must meet accessibility requirements determined by Swedish Board of Housing, and it is the developer who must ensure that they are fulfilled. Swedish Board of Housing requirements are often vaguely written and interpretation space is large.This report aims to investigate how much of the requirements which are set towards the University and landlord Akademiska Hus are being achieved. This is done by studying the requirements that are set.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personer som definierar sig som ickeheterosexuella och som tidigare behandlats för Àtstörning beskriver en eventuell heteronorm samt andra normer inom den behandling de genomgÄtt. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka hur tidigare patienter med en normbrytande sexuell identitet beskriver vÄrdpersonals bemötande kopplat till sexuell lÀggning. Materialinsamlingen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med personer som definierar sig som icke-heterosexuella och som har behandlats för Àtstörning. Materialet har analyserats med hjÀlp av Grounded theory. Studien belyser situationer dÀr heteronormen har synliggjorts samt tillfÀllen dÀr andra normativa förvÀntningar varit mÀrkbara under Àtstörningsbehandling. I studien behandlas Àven behovet hos intervjupersonerna att i efterhand förstÄ sin egen situation och placera in sig sjÀlv i ett större sammanhang utifrÄn normer och samhÀlleliga förvÀntningar.

Bakgrunden till denna uppsats Àr ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vÄr identitetsutveckling och vÄra relationer. I mitt blivande yrke som förskollÀrare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning Àr att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier pÄ barnen. Syftet med arbetet Àr att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och vÀrderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det gÄr att utlÀsa nÄgon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrÄn en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som anvÀnds av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, tvÄ som representerar den normkritiska litteraturen och tvÄ som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.