I denna uppsats undersöker vi olika elevers uppfattningar kring implementeringen av vÀrdegrund och normer i den svenska gymnasieskolan. Vi definierar lÀraren som en förvaltningstjÀnsteman och tar upp implementeringsproblematik som kan tÀnkas uppkomma inom skolan, i synnerhet de problem som uppkommer genom lÀrarens stÀllning som nÀrbyrÄkrat.Vi har valt att göra en kvantitativ fallstudie dÀr vi lÄtit elever svara pÄ enkÀter som vi sedan sammanstÀllt i form av deskriptiv statistik. Vi har Àven gjort en litteraturstudie kring lÀrarens roll som förvaltningstjÀnsteman.VÄr undersökning visade att endast drygt hÀlften av eleverna var medvetna om den vÀrdegrund och de normer som skolan skall implementera. Vi menar att detta kan bero pÄ att lÀraren har stor handlingsfrihet i kombination med oprecis och motsÀgelsefull mÄlstyrning. Dessa faktorer skulle kunna leda till att vÀrdegrund och normer inte prioriteras i undervisningen utan att lÀraren frÄngÄr sitt uppdrag..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka normer kring hÀlsa och ohÀlsa som förmedlas i tidningsartiklar under Äret 2012 och sedan koppla dem till ett maktperspektiv utifrÄn Foucaults tankar om governmentality. Avsikten Àr att se hur normer och makt samspelar samt att undersöka hur man kan förstÄ ?hÀlsohets? utifrÄn ett maktperspektiv. Detta undersöker vi med hjÀlp av diskursanalys. Resultaten visar att det finns ett flertal starka normer som verkar.

Syftet med denna studie var att undersöka risken för Compassion Fatique hos sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Compassion Fatigue Àr dÄ en person som konsekvens av sitt empatiska engagemang gentemot en annan person blir emotionellt utmattad. En enkÀtstudie bland psykiatrisjuksköterskor och sjuksköterskor inom den somatiska vÄrden gjordes, dessa jÀmfördes i avseende pÄ Compassion Fatique-risk. Huvudresultatet tyder pÄ att nÀstan en fjÀrdedel av sjuksköterskorna som grupp Àr i riskzonen för att utveckla Compassion Fatique och att nÀrmare 40 % av alla deltagare var i riskzonen för att utveckla utbrÀndhet. 21,9 % lÄg under referensvÀrdet för Compassion Satisfaction, vilket innebÀr att man ej kÀnner sig tillfredstÀlld med sin arbetssituation.

This is an empirical study mapping out different citation practices to games in the fieldof game studies. From an analysis of 7 journals, 3 conferences and 22 canonical bookswithin game studies, 5 different strategies for game referencing have been identified.Games scholars can either totally refrain from referring to the games they discuss, onlyreference some specific games, cite them as something special and deviant from othersources, refer to them in accordance with other sources or refer to games with regard totheir unique properties as a reference. For the reference librarian working with issuesrelating to game studies the diverse reference practices among game scholars pose aspecific challenge. A challenge that partly can be overcome by knowing how gamescholars frame games and how these frameworks are in conflict with the ways librariansframe and classify sources due their physical properties..

Den hÀr uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av nÀr representationen pÄ sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska vÀrlden. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten anvÀndsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som anvÀnds för att beskriva dessa processer kommer frÄnErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen anvÀnds vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet dÀr normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Sören AnderssonTore Otterup.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppvÀxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha pÄverkat den identitetsskapande processen och synen pÄ utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrÄn Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram Àr att identiteten förhandlas utifrÄn individens sociala omgivning i en stÀndigt pÄgÄende process. Resultatet indikerar att respondenterna sjÀlva anser att det finns en pÄverkan genom uppvÀxtmiljön som kan bero pÄ förÀldrarnas högre utbildningsnivÄ. Det framhÄlls av respondenterna att det Àr flera faktorer Àn uppvÀxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen pÄ utbildning; frÀmst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgÄngen..

Den svenska sjukvÄrden har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstÄr problemen. Managementidén vÀrdebaserad vÄrd utvecklades som en lösning pÄ problemen och Àmnar effektivisera sjukvÄrden genom att sÀtta patienten i fokus. Eftersom vÀrdebaserad vÄrd Àr utvecklad för den amerikanska sjukvÄrden syftar den hÀr studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvÄrdskontext. Detta undersöktes pÄ avdelningen för brÀnnskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översÀttning anvÀndes för att analysera hur idén förÀndrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om sÀrkoppling anvÀndes för att utreda huruvida den planerade förÀndringen fungerat i praktiken.Resultat: Flera komponenter i vÀrdebaserad vÄrd hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta pÄ grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förÀndringar.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus pĂ„ kvinnors sexualitet och hur samhĂ€llets normer pĂ„verkar och begrĂ€nsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer frĂ„n Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina Ă€lskare och hur de brukade ta pĂ„ mig? (2000) dĂ€r hon som huvudkaraktĂ€r i boken berĂ€ttar om sina sexuella möten med mĂ€n och hur hon upplever detta samt hur samhĂ€llet och andra individer bemöter henne och sĂ€rskilt dĂ„ hennes sexualitet.Teoretiska utgĂ„ngspunkter i uppsatsen Ă€r Gayle Rubins sexuella vĂ€rdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam anvĂ€nds med hjĂ€lp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade pĂ„ var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begrĂ€nsad i utövandet av sin sexualitet pĂ„ grund av de rĂ„dande normerna om kvinnors sexualitet i samhĂ€llet. Men man kunde Ă€ven se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar pĂ„ att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.

Den hÀr undersökningen har jÀmfört lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvÀrdiga statliga styrdokument ifrÄn Slovakien, Norge och Australien. JÀmförelsen utgick ifrÄn fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön.Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att fÄ en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och pÄ sÄ vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas. Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag.Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang.Begreppet lek uttrycks likvÀrdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jÀmstÀlldhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön pÄ skilda sÀtt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens pÄ fÄ eller ingen utstrÀckning i dessa statliga nationella styrdokument..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvÄrd pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta stÀller sÀrskilda krav pÄ samordningen. De frÄgor som uppsatsen Àmnar besvara Àr vad som hÀnder nÀr utomstÄende professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvÄrden ska medverka i ett sjukvÄrdsteam samt vilka sÀrskilda krav denna situation stÀller pÄ samordningen. För att besvara frÄgorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i frÀmst en sjukvÄrdskontext anvÀnts. En fallstudie genomfördes pÄ avdelningen för luftburen intensivvÄrd vid Akademiska sjukhuset i Uppsala dÀr Ätta intervjuer genomfördes med professioner pÄ avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgÄngspunkt ifrÄn Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. UtifrÄn videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förÀndrats i jÀmförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt nÀr det kommer till struktur och innehÄll. En av förskolorna har samlingar dÀr barnen sjÀlva vÀljer om de vill delta eller ej.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förÀlder till ett barn som avviker frÄn normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer Àr och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhÀllet och skolan. Syftet med denna undersökning Àr att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot förÀldrar till barn med nÄgon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frÄgestÀllningar man har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Vad innebÀr det ur ett förÀldraperspektiv att leva, utifrÄn samhÀllets normer, med barn som har fÄtt diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever förÀldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? FrÄgorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med förÀldrar till barn med Aspergers Syndrom.

Flertalet studier har gjorts pÄ vad som motiverar volontÀrer. Inom det postkoloniala fÀltet har volontÀrarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det fÀrre antal studier pÄ volontÀrarbete i allmÀnhet och pÄ hur vÀsterlÀndska vÀrderingar och normer pÄverkar volontÀrernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie Àr att belysa hur styrning av volontÀrernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontÀrerna befinner sig i och hur vÀsterlÀndska normer och vÀrderingar Àr en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och vÀrderingar formar volontÀrernas förvÀntningar och upplevelse av styrningen frÄn organisationen. Fokus ligger pÄ hur volontÀrarbetarnas upplevelse av styrning frÄn organisationen ser ut och vad volontÀrerna sjÀlva upplever styr dem i deras arbete.