Detta examensarbete behandlar den sociala hÄllbarhetsaspekten och utgÄr ifrÄn normativa principer för ett omrÄdes utveckling. Arbetet görs tillsammans med Akademiska Hus i Lund, som Àr ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar lokaler för den akademiska vÀrlden. OmrÄdet som ska utvecklas tillhör konceptutvecklingsprojektet ?KunskapsstrÄket?, som innebÀr att utveckla ett attraktivt, levande omrÄde, med noder som knyts samman med resten av Lund. Uppsatsen bestÄr av tvÄ huvudmoment, en teoretisk del och en förstudie. Den teoretiska delen har sin utgÄngspunkt i teorier kring hÄllbarhet och olika former av kapital, vilka resulterar i en analysmodell. Förstudien utgör en projektplan för ?Program för social hÄllbarhetsanalys?, som Àr ett processverktyg för omrÄdesutveckling. En kvalitativ metod anvÀnds i detta arbete genom intervjuer.

Uppsatsen jÀmför (a) Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det Àr motsvarande program frÄn Gy11 respektive Gy2000. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gÀllande behörigheten och tillgÄng till akademiska utbildningar vid tvÄ lÀrosÀten. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad Àr redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se pÄ uppsatsen Àr att den har en utvÀrderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (Gy11). Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet).

Vilka normer och vÀrderingar bidrar till en god vÀnskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre mÀn och tre kvinnormellan 20-30 Är. Respondenterna som rekryterades via ettbekvÀmlighetsurval svarade pÄ 15 frÄgor om deras syn pÄ vÀnskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.VÀnskap visade sig ha en betydande roll för vÀlmÄende eftersom detÀr en grundlÀggande del av mÀnniskans liv. Studien visade Àven attdet ur ett genusperspektiv fanns förvÀntningar som skiljde sig Ät i envÀnskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig pÄ normer ochvÀrderingar. Resultatet visade slutligen att normer och vÀrderingargenom Ären har skapats genom kulturen som har sin grund isamhÀllet..

Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur förÀldrar till barn i den yngre skolÄldern uppfattar genus. FörÀldrar reproducerar normer och genusförestÀllningar till barnen, barnens möte med skolvÀrlden innebÀr ett möte med de normer och genusförestÀllningar som finns representerade i skolan genom lÀrarna. Följande frÄgor belyses i studien: Hur uppfattar förÀldrarna sin genusmedvetenhet? Hur yttrar sig genusförestÀllningarna i skolan? Hur görs det genusskillnader enligt förÀldrarna för barn i skolan? Hur uppfattas förÀldrarnas genusmedvetenhet av pedagoger? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts, förÀldrarna som medverkat i studien har sjÀlva valt att delta och har barn i samma skola. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen Àr normer, genus, habitus och genushabitus.

Fula ord kan definieras pÄ flera olika sÀtt. I vÄrt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sprÄknormer pÄverkar lÀrare och elevers anvÀndande av fula ord i skolan. Studien Àr genomförd pÄ ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkÀtundersökning och intervjuer med lÀrare, fritidspedagoger och elever har vi fÄtt fram ett resultat som visar hur sprÄknormer Àr knutet till identitet, att normerna Àr svÄra att förhÄlla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan Àr gamla normer som existerat i flera generationer.

Uppsatsen Àr den akademiska grunden och diskussionen till en föreslagen teoribildning för att behandla nivÄdesign kompositionsteoretiskt. Verket som uppsatsen Àr grund för presenterar slutsatsen frÄn följande text, men exkluderar den motiverande och akademiska delen, i ett försök att lÀgga fram teorierna till en bredare mÄlgrupp.Texten öppnar med mÄl och frÄgestÀllning för arbetet. Sedan presenteras arbetsmetoden och det teoretiska urvalet. En term central för diskussionen, spelytan, definieras, varefter de utvalda teorierna lÀggs fram.Innan diskussionen motiveras syftet med teoribildningen. Diskussionen behandlar spelytan utifrÄn de presenterade teorierna, och slutligen kristalliseras resultatet av diskussionen i en rad punkter i slutsatsen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ pedagogers perspektiv och förstÄelse för hur barn blir bemötta enligt riktlinjer om normer och vÀrden i den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). ForskningsfrÄgor i studie Àr: Hur tolkar pedagoger lÀroplanens riktlinjer om normer och vÀrden? Vilket förhÄllningssÀtt utifrÄn normer och vÀrden anvÀnder pedagoger sig av i förhÄllande till barn i verksamheten? Hur kan pedagogers perspektiv av normer och vÀrden uttrycka sig i praktiken?Undersökningen i studie grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsstrategi. Skriftlig intervju och observationer med nio respondenter och sju ostrukturerade observationer pÄ flera förskolor. Av resultatet frÄn de skriftliga intervjuerna ser vi att diskussion om normer och vÀrden pÄ förskolorna Àr viktiga för att fÄ en förstÄelse för riktlinjer i lÀroplanen, Lpfö 98 (2010).

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhÀllsutvecklingen. De mÄlformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjÀlp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vÄrt utvalda material, för att sedan pÄ en hög abstraktionsnivÄ diskutera vad dessa kan fÄ för effekter för det demokratiska styrelsesÀttet. VÄr slutsats Àr att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken fÄr, och vi efterlyser dÀrmed en bredare diskussion i Àmnet..

Diskriminering kan ske bÄde pÄ individuell och strukturell nivÄ men den hÀmtar alltid kraft frÄn outtalade normer. Normer som bÀr med sig förestÀllningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som stÀlls utanför, det avvikande. Det kan dÀrmed sÀgas att normer reglerar och kategoriserar, skapar grÀnser och definierar skillnad. Den som Àr inkluderad i normen mÀrker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och krÀnkt. Detta uttryck för negativ sÀrbehandling Àr ett samhÀllsproblem som skolan inte pÄ nÄgot vis Àr förskonad ifrÄn.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft pÄ vÄrden samt fÄ en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod anvÀndes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal frÄn olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fÄtt fram har analyserats med hjÀlp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management.

Magisteruppsats, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SSA220Vt 2014Handledare: Sally Boyd.

Managers operating within the dynamic society of today are said to rely on intuition when effective and quick decisions are to be made. This skill or phenomenon has aroused an interest within the academic world of management whom has explored intuition, its relation to decision making and its influencing factors, especially in the private sector. Intuitive decision making is however not isolated solely to this sector but also involved in decision making associated to the public sector. Therefore, the aim of the thesis is to investigate whether managers at the hospital Akademiska in Uppsala involve intuition in decision making and to what extent the factors time, amount of information, individual experience and decision complexity influence the intuition.The theoretical framework includes academic research regarding how intuition and rationality affect decisions, the concept of intuition and factors influencing the intuitiveness of decision making. Furthermore the theoretical discussion explores intuition connected to leadership, negative aspects of intuitive decisions and a comparison between different factors that separates public and private sector in terms of decision making.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka hinder och motsÀttningar som rÄdgivare och forskare upplever i forskningskommersialiseringsprocessen inom högskolenÀra inkubatorer. Studien bör ses som en förstudie för att i ett senare skede kunna skapa en effektiv innovationsprocessmodell för högskolenÀra inkubatorer. Uppsatsens frÄgestÀllningar har undersökts ur ett innovationstekniskt perspektiv med hjÀlp av teorier om bland annat inkubatorer, innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap. Resultatet visar att det finns ett antal kulturkrockar som medför risk för att rÄdgivare och forskare talar förbi varandra. Andra hinder och motsÀttningar i forskningskommersialiseringsprocessen Àr skillnader i sprÄkbruk, forskarens multipla roller, uppfattningar om arbetstempo samt att matchningen mellan entreprenör och forskare Àr svÄrorganiserad och tidskrÀvande..

Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphÀvs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som anvÀnds Àr fÀltanteckningar frÄn en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill sÀga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning Àr möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstÄnd genom leken och dÀrmed inverteras samhÀllets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte Àr nÄgra fasta kategorier utan förÀnderliga och flytande.

Fula ord kan definieras pÄ flera olika sÀtt. I vÄrt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sprÄknormer pÄverkar lÀrare och elevers anvÀndande av fula ord i skolan. Studien Àr genomförd pÄ ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkÀtundersökning och intervjuer med lÀrare, fritidspedagoger och elever har vi fÄtt fram ett resultat som visar hur sprÄknormer Àr knutet till identitet, att normerna Àr svÄra att förhÄlla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan Àr gamla normer som existerat i flera generationer.